Grönt på fönsterbrädan och DIY med lammöron

2 Comments

Mina tankar går ofta till klimatet och att vi måste minska konsumtionen. Det är svårt när det kommer till beslut och val som påverkar det egna livet och sig själv som person. Det är lätt att ha generella åsikter, speciellt vad ”andra” eller någon annan skall göra eller inte göra. Jag har ju utmanat mig själv med att inte köpa krukväxter eller snittblommor under vintern. Det blir svårt men måste gå. Igår knep jag av några kvistar med snöbär i de enorma buskagen häromkring. Lite som en tjuv men i ett gott syfte.

        
I stället för snittblommor skall jag utmana min kreativitet med blomsteruppsättningar av material från naturen. Mossa, grenar, blad och kvistar. Förra helgen plockade jag blad av gråludna mjuka lammöron som jag försiktigt har pressat mellan hushållspapper i en tjock bok. Efter några dagar mellan boksidorna är bladen halvtorkade men fortfarande mjuka och formbara. Då har jag klätt två frigolitklot med bladen som jag försiktigt har fäst med knappnålar så att mönstret nästan blir som en kronärtskocka. Nu pryder de fönsterbänken i köket.
 

Kloten kommer från Panduro Hobby och kan användas många gånger, till exempel täckas med mossa.

Hotellfrukost hemma

2 Comments

Min barndomsvän är på besök. Vi sitter i pyjamasar och äter frukost länge. Funderar på varför det är så där med några få personer i mitt liv. Att man bara är precis som man är. Vi är som systrar säger min man.

Så mysigt att duka upp hotellfrukost hemma. Gott bröd, ägg, pålägg, juice, frukt, kaffe, yoghurt och tillbehör. Förra helgen blev jag bjuden på Väddöskinka och den var så god. Brukar inte ens äta skinka om pålägg men den här var helt oemotståndlig. Hittade den i butiken och den tycks tydligen gå att hitta åtminstone här runtomkring Stockholm. Tips! Sedan tog jag fram frystorkade bär som jag köpte i en vanlig matbutik i Köpenhamn tidigare i höstas. Gott och jättefräscht på yoghurten. Älskar att botanisera i utländska mataffärer och det här var ett riktigt bra fynd i grannlandet. Kommer tyvärr inte ihåg namnet på butikskedjan.
,

Boktips: Hälsorevolutionen – vägen till en antiinflammatorisk livsstil

Leave a Comment

Vetenskapsjournalisten Maria Borelius har skrivit en intressant bok där hon går på djupet om vad som triggar igång inflammationer i våra kroppar. Här tas ett helhetsgrepp som innefattar allt från mat och näringslära, till fysiskt välbefinnande och hur till exempel naturupplevelser kan minska inflammation och smärta. Som en teaser kan jag säga att kapitel 10 ger mig en vetenskaplig förklaring till varför jag känner sådan omedelbar lycka när jag besöker Island. Mycket läsvärt som inspirerar mig till livsstilsförändringar.

Island, Eyrarbraut, Sommaren 2017

Soluppgång i ytterskärgården

2 Comments

De ord jag främst kommer att tänka på är förundran och tacksamhet. Jag hade redan på kvällen före bestämt mig för att gå upp tidigt för att försöka fånga soluppgången. Halv sju är det forfarande nästan helt mörkt och den kuperade stigen över ön är svår att finna för mig som inte är här så ofta. På håll ser jag fiskebodarna som mörka siluetter mot den ljusare himlen som rodnar i öster. Det är alldeles tyst, fåglarna har inte vaknat än.

Himlen och havet bjuder på ett färgsprakande skådespel som börjar subtilt i ljusa pasteller för att övergå till mer mättade toner i rosa, orange och gult. Höstlöv i samma färgskala bildar en naturlig ram. Plötsligt är förtrollningen bruten, himlen är ljus och fåglarna kvittrar. Dags att gå hem och sova ytterligare ett par timmar. Det är ju ändå lördagmorgon.

Säsongens sista från frilandet på Slottsträdgården

Leave a Comment

Solrosor, ringblommor, eternell, jätteverbena, craspedia (solbollar), dillblommor och lönnlöv.

Vilken färgsprakande höst vi har. Jag har aldrig sett lönnarna skifta i så många färger. Där vi bodde tidigare var bladen ofta svartfläckiga men här är det sällan jag ser det. Jag släpar in buntar av löv och lägger på köksbordet. Fyller vaser och virar ihop små rosor.

Det har blivit lite av en vana att åka till Slottsträdgården Ulriksdal när de slår upp portarna på lördagen eller söndagen. Frilandet var fortfarande öppet men jag var den enda som plockade blommor. Så fridfullt att strosa mellan raderna, känna lera under stövlarna och doft av jord och mylla. Typisk höstluft. Syrerik. Det mesta var uppgrävt, överblommat med endast rasslande fröställningar kvar. Kanske den enda frostnatten påskyndade höstens ankomst. Solrosor, ringblommor, jätteverbena och flera andra blomster gick trots allt fortfarande att finna efter lite letande bland raderna. Den bästa sortens blomsterplock. Långsamt och meditativt, blomma efter blomma. Den färgstarka buketten fick många uppskattande blickar på väg till kassan. Tack Slottsträdgården för den här säsongen!

Extra skön fredagskänsla

Leave a Comment

 

Sneakpeak på köket som nästan är klart, bara lite målning återstår. Vilken härlig känsla att komma hem på fredagskvällen och ha ett kök som går att använda. Jag som älskar att baka och laga mat. Tyckte det var en fin symbolik i de vissna blommorna i diskhon i det nya köket. Köket som vi slängde ut hade varit med i femtiofem år. Dahliorna plockade jag för två veckor sedan. Kretslopp. Olika livstider som det mesta i livet. TREVLIG HELG!

Organiska former x två

4 Comments

Jag fick tag i ett par överdelar från designsamarbetet mellan HM och William Morris, den engelske designern som är mest känd för ljuvliga blommiga tapeter och textilier.  Ibland har jag varit fundersam kring dessa designsamarbeten då jag mest tycker att de uppmuntrar till kortsiktig konsumtion. Dessutom ser jag sällan att kläderna används, precis som om det är själva ”köpet” som är det mest intressanta. Jag skall i alla fall motbevisa mig själv nu och verkligen använda min polo och mina toppar. Mönsterna och färgerna är verkligen extraordinära. Häromdagen besökte jag Millesgården och den fina utställningen om just William Morris. Millesgården måste vara Stockholms vackraste museum och nu när jag bor i närheten köpte jag ett årskort.

Organiska former har alltid tilltalat mig på både tyger och keramik. Samtidigt som vi sveps in i höstmörkret igen är det dags att kliva in i Charlottes smedja. Stämningen är varm och samtalsämnena är många. Höstens första smycke blev ett hängsmycke i form av ett eklöv. Jag sprider ut gröna eklöv både här hemma och i smedjan och konstaterar att alla löv är olika när jag sågar ut små löv till örhängen.

Underbara hästar och djupa samtal

1 Comment

Katarina och vackra islandsstoet Hilma som är avelsbedömd i 1:a klass.

Med åren har jag tröttnat på ytligt prat om väder, vind, skvaller och ingenting. Det riktiga samtalet som även ger tid för reflektion och eftertanke är något jag har saknat och som jag aktivt försöker söka mig till när jag umgås med vänner och arbetskamrater. Jag har börjat ställa frågor. Samtalen har blivit intressantare, längre och med en fördjupad relation som följd. Det är spännande. Vad frågar jag då?

Om du ser tillbaka på ditt liv som du har levt hittills, under vilken period upplevde du att du var som lyckligast? Varför då? Hur ser en perfekt dag ut för dig? Vad gör du då? Om du fick reda på att du endast har fem år kvar att leva vad skulle du göra då? Hur skulle du vilja leva de sista fem åren? Om du nu inte trivs på arbetsplatsen, har du funderat att på allvar förändra din situation?

Nu är det inte så att jag frågar och frågar men ibland slänger jag ut en sådan här fråga om stämningen är den rätta. Jag har själv blivit förvånad över att samtalet då ofta har tagit en fin och annorlunda vändning och hur även hur relationen har djupnat. Långt senare har jag även fått positiv feed-back att det var så bra att jag ställde just den där frågan. Lite måndagsfunderingar så där.

Väskor och andra vintagevänner

3 Comments

”Har du någon väska mamma?” Min dotter är hemma några dagar och jag vet vad frågan betyder. Jag har några äldre Mulberryväskor som har hängt med länge, de flesta mer än 20 år.

Jag tar fram en brun i krokopress. Skinnet är tjockt och blankt, inte en repa på just den här väskan. Plockar även fram en mörkbrun tweedkavaj som är jämngammal med dottern. Laura Ashley var på den tiden ett exklusivt märke av god kvalité. Burberry scarfen är nyare men kommer att hänga med länge.

Kavajen är lite stor över axlarna men hon får hon beröm av modeintresserade vänner. Så roligt när det som är sparat kommer till användning. Vintage är återbruk när det är som bäst. Väskor och accessoarer får kosta, i gengäld varar de hela livet, jag behöver inte följa den senaste trenden. Gammal kärlek rostar inte.

I skogen där jag trivs

1 Comment

Det är något helande med skogen. Lugnet och tystnaden. Jag saknar mina skogar. Speciellt den glesa tallskogen med raka furor i oändlighet. Precis som hästarna tycker jag om att ha uppsikt, att låta blicken vila längre bort.  Jag vet hur stigarna svänger, känner varje sten och klippblock. Här finns inga kantareller men kuddmossa och kraftigt mörkgrönt lingonris. Nere i sänkan står ormbunkar som skiftar i gult och orange. Det är tyst men ändå inte. Det susar, knakar och viskar där uppe bland trädkronorna. Fåglarna kvittrar. Älskar träden, de är som mina vänner. Talar till mig.

Det är inte bara jag som mår bra i skogen. Fenomenet ”skogsbad” talar många om och kommer ursprungligen från Japan och heter ”shinrin-yoku”. Det betyder ungefär ”att ta in skogsatmosfären med alla sinnen” vilket fritt har översatts till att skogsbada. När ohälsan ökade dramatiskt i Japan på 80-talet uppmärksammades att kontakten med naturen saknades i människans vardag. På uppdrag av Hälsoministeriet skapades hälsoparker med speciellt utbildade guider. Intressant om vistelse i naturen och om aktuell forskning finns att läsa på www.shinrin-yokusweden.se

Vandrade själv här i skogen häromdagen. Längtade efter att någon älg eller kronhjort skulle visa sig som så många gånger förr men idag blev det inte så. Vildsvin finns också här men de håller sig borta under de ljusa timmarna. Känner mig inte rädd för de vilda djuren här i skogarna, varg har vi bara sett en gång på väldigt långt håll ute på en åkar. Däremot mötte jag en stor ensam svart hund. Den stod blickstilla, fixerade mig med blicken och skällde. Inte aggressivt men inte heller vänligt med viftande svans. Obehagligt. Jag gick sakta fram på skogsvägen och efter en stund sprang den förbi och försvann i skogen.