Hallonkola, det godaste julgodiset

Leave a Comment

Favorit i repris! Det här är det godaste godiset jag någonsin har gjort tror jag. Helt ljuvlig mjuk hallonkola doppad i mörk choklad. Hallonsmaken är äkta och intensiv och är så god till just mörk choklad. Bästa smakkombinationen! Men ett hett tips är att använda elektronisk termometer så inte kolan blir för hård. Jag kokar kolan till 119-120 grader och då blir den lagom mjukhård vid förvaring i kylskåp. Ingen risk för tänderna alltså.

Chokladdoppad hallonkola, ca 25 st

150 gram frysta hallon
1,5 dl vispgrädde (jag tog 36%ig)
2,5 dl strösocker
1 tsk pressad citronsaft
1 msk ljus sirap
150 gram mörk choklad att doppa kolorna i
(1 msk frystorkade hallon)

Koka upp hallonen och sila bort kärnorna genom en finmaskig sil. Lägg bakplåtspapper i en form ca 15×20 cm eller något mindre. Blanda hallonpurén med övriga ingredienser i en tjockbottnad kastrull och koka på medelvärme utan lock tills temperaturen är 120 grader eller smeten klarar kulprovet.  Häll upp i formen och låt svalna i kylskåp. Skär i bitar  med oljad kniv och doppa de kylskåpskalla bitarna i smält choklad, strö eventuellt över frystorkade hallon. Njut!

Vet ni när vi bodde i sekelskiftesvillan inne i Västerås hade vi en gammal välväxt dubbel hallonhäck som säkert var 30 meter lång.  Varje sommar i 15 år plockade vi hallon varje dag från början av juli till mitten av augusti. Frysen var året runt fylld av välsmakande hallon och hallondesserter var min specialité då. Vår granne hade en lika fin hallonhäck på andra sidan staketet och i somras hade jag turen att få några påsar hallon av henne. På julafton i år serveras mandelmusslor, lättvispad grädde och hallon från kära Mobergsgatan.

Att fotografera någon med silkesmjukt hår

Leave a Comment

Håret är lika silkesmjukt nu som då. Det är som att känselminnet aktiveras genom mina fingrar när jag flätar det blonda håret. Det var många år sedan sist. Vart tog tiden vägen?  Snabb och fri som vinden är hon och med stor integritet. Igår fick jag fotografera min dotter.

Coming home for Christmas

1 Comment

Jag bäddar sängar och förbereder för efterlängtade och hemkommande vuxna barn som båda bor långt bort. Hundskålen är framtagen och snart kommer ett vitt yrväder springa i stora cirklar över tomten. Som jag längtar efter att dra fingrarna genom den vita krulliga pälsen!

Kuddarna berättar att någon som är hängiven skidåkare kanske kommer att bo här ute över helgerna. Tyvärr kan vi inte erbjuda snö och skidåkning och isen på Mälaren har just brutits upp.

Blå timmen kommer tidigt och jag binder kransar i växthuset. Det är kallt men tyst, stilla och vackert. Det finns trots allt en tjusning med vintern också även om det inte är min årstid.

The Old Smokehouse, Lännersta

Leave a Comment

Är det någon mer än jag som absolut inte längtar efter julmat? Det är otacksamt att bjuda mig på traditionellt julbord med sill, gravad lax, skinka, revbensspäll, prinskorv och köttbullar. Det har varit så ända sedan jag var barn då jag smugglade ner bitar av maten till vår hund som av förståeliga skäl gärna höll till under bordet. Varmrökt lax och ett par skedar mild gräddig Janssons Frestelse äter jag däremot gärna.

Före en tid sedan besökte jag  och mannen The Old Smokehouse vid vattnet i Lännersta, Nacka/Saltsjö-Boo utanför Stockholm. Måste verkligen rekommenderas den restaurangen som serverar generösa rätter med inspiration från den amerikanska södern med barbecue, grillat och rökt. Ett par gånger i vecka tänds den stora röken utomhus där kött prepareras och förbereds.

Menyn var omfångsrik och varierad och jag åt supergoda moules frites kokade i kokosmjölk. I smyg kikade vi nästan lite avundsjuka på vad som serverades vid grannbordet. En bricka extra large för två med spännande mixed grill tillsammans med olika såser och tillbehör. Den och våra egna rätter fick oss att absolut tänka oss att komma tilllbaka men då riktigt uthungrade.

Infruset

Leave a Comment

Det är kallt och stilla. Isen har lagt sig tunt över Mälaren och gungar när fartygen passerar. Isrosor bildar symmetriska mönster på fönsterrutorna och mina glasklot är infrusna.

Det blir en lång vinter och våren kommer vara mer efterlängtad än vanligt.

 

 

En återblick och stort grattis till hopplandslaget!

1 Comment

Stort grattis till hopplandslaget (Malin Baryard-Johnsson, Peder Fredricson och Henrik von Eckermann) som har tilldelats Svenska Dagbladets Bragdguld idag efter guldmedaljen i OS! Äntligen ett erkännande till ridsporten som är den tredje största ungdomsidrotten i Sverige.

Eftermiddagens ledare i Svd har rubriken ”Hästtjejerna är Sveriges framtid” och menar att det inte är någon slump att Försvarsmakten rekryterar i stallen. Dessutom kommer många framgångsrika kvinnor i näringslivet från en bakgrund bland hästar.

Att bossa över en häst som väger 400-600 kg och som dessutom är ett flyktdjur är inget för räddhågsna. Dessutom krävs lyhördhet, styrka och hårt arbete i stallet. Belöningen är samspelet med hästen och det starka band som det medför.

Som av en tillfällighet skickade Elisabeth en favoritbild till mig igår. Det är över 20 år sedan hon red den stora tålmodiga fjordingen Luma och som hon ibland fick använda all sin kraft och list för att få in från hagen. En gång blev hon stångad av henne i boxen men det satte inte stopp för hästintresset som fortfarande är starkt. Idag är hon civilingenjör och handplockad av VW i Tyskland och arbetar med uppbyggnad av elbilstillverkningen där.

Caféguiden: Fiket i Gränna

Leave a Comment

Bara en kort avstickare från E4:an utmed huvudgatan i Gränna finns ett härligt café med inredning helt i 50-talsstil. Goda smörgåsar och bakverk, till och med några klassiker från den tiden som till exempel radiokaka. Här serveras också enklare luncher och det går även att få sig ett glas vin. Utsikten från uteterrassen över Vättern är slående och här på Fiket har vi pausat ett par gånger på väg söderut. Kan rekommenderas!

Årets adventljusstake

2 Comments

Årets adventsljusstake är inte en utan fyra ljusstakar i form av tennstjärnor. De kommer från min mamma som i sin tur har fått dem från sin mamma, min mormor. Jag har svaga minnen av att mormor hade dem i mitten på matsalsbordet kring juletid. I salen, som mormor sa, var det ganska mörkt och dystert och det var sällan vi egentligen vistades i det rummet hemma hos mormor och morfar.

De vackra ljusstakarna i form av stjärnor är undertill stämplade med Svenskt Tenn och är säkert inhandlade på 30 eller 40-talet. Tenn var materialet på modet vid den tiden och jag har flera vackra tennföremål som kommer från mormor och morfars hem.

Fredagskväll och två enkla adventskransar

Leave a Comment

Önskar trevlig andra adventshelg med ett par lyckobringande hästskor som jag har satt fast i en krans. För den som inte är så invigd i hästvärlden är den vänstra hästskon en framsko som är större och rundare medan den högra skon, som är smalare och mindre, kommer från en bakhov. Upptäckte själv att jag fick tag i två olika skor. Tidigare hade jag och dottern flera islandshästar och jag sparade hästskorna från de sista skoningarna. Det var en annan period i livet men jag hoppas att hästarna på ett eller annat sätt kommer tillbaka i min närhet. Det var en lycklig och innerlig tid nära själva livet med både intensiv glädje och sorg ständigt närvarande.

Här har jag virat ihop ett par enkla kransar till våra två små svarta hus. När jag gör kransar till mig själv är jag inte så petnoga utan tar mest överblivet material och annat som finns här hemma. Jag har helt enkelt bara stuckit in kvistar i en glesa stommar av virade pilkvistar. På vår tomt finns flera stora enar så stickigt enris kan jag slösa med. I skogarna här omkring finns gott om lärkträd och nedanför dem finns alltid nedfallna grenar som är fina att dekorera med kring jul. För att hålla grenarna på plats i blåsten virar jag en tunn grön ståltråd runt hela kransen och den brukar inte direkt synas bland grenar och barr.

Tidig morgon vid Mälaren

Leave a Comment

Det var en osedvanligt vacker morgon. På väg ut på bryggan skrämde jag ett par doppingar som fridfullt låg och guppade en bit ut på vattnet. Himlen skiftade i olika toner av rosa, blått, lila och turkos och speglingarna på vattenytan bytte ständigt skepnad. Tänker på vikten av förundran och att vila i stunden av det vackra.