Citronkladdkaka

Varsågoda! En enkel sommarfavorit som alla gillar. Frisk citronsyrlig kladdkaka som godast serveras med en klick lättvispad grädde.

Citronkladdkaka

150 smör
1 ekologisk citron, pressad samt rivet skal
2 st ägg
2 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
1,5 dl vetemjöl
Florsocker till garnering

Sätt ugnen på 150 grader. Smöra och bröa en form, ca 20 cm. Smält smör och låt svalna.

Tvätta citronen, riv skalet och pressa ur saften. Vispa ägg och socker vitt och fluffigt. Blanda i vaniljsocker, citronsaft och rivet skal.

Tillsätt smör och mjöl, rör ihop och häll smeten i formen. Grädda mitt i ugnen i ca 30-35 minuter.

Vår första gemensamma möbel i morgonljus

Om man nu kan kalla en spegel för en möbel så var den vårt första gemensamma inköp som nyinflyttade i den gemensamma lägenheten då för länge sedan. I entréplanet på bostadsrättsföreningen låg en stor antikaffär och jag blev bländad av guldglansen och den sirliga ramen. Sedan dess har den hängt med under flera flyttar och nu kom den äntligen upp i hallen här hemma tillsammans med hallmöbeln i björk som är inköpt då vid den tiden. Har en känsla av att möbler i björk är på väg tillbaka. Jag skall strax fortsätta inreda hallen med en antik björkstol med rottingsits och några krokar för klädavhängning.

Just för tillfället lägger vi möbelpussel där det gäller att få de olika bitarna att passa ihop på rätt ställe. Jag är den som gärna bevarar och sparar men tyvärr har pusslet några för många udda bitar som måste lämnas bort.

En stor bukett blommor passar framför den stor spegeln och här sirligt vackra löjtnantshjärtan vars doft jag inte riktigt är överens med.

Vårkväll vid vattnet

Det blev ett par fantastiska kvällar igen med vacker solnedgång. Jag har alltid tyckt att den bästa tiden i naturen är nu när luften ännu är krispigt kylig och oönskade småkryp inte riktigt har vaknat. Fågelkvitter och humlesurr är dock som ljuv musik i mina öron och får bruset från omvärldens att stängas ute för en stund.

Valborg

Trevlig Valborgshelg! Våra planer blev ändrade då jag fick en släng av feber och massiv trötthet men förhoppningsvis är det bättre i morgon. Läser sångtexten nedan och inser vilken härlig tid vi har framför oss trots allt. Naturen är en oändlig källa att hämta kraft från.

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommarn här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande,
ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
ut till landet, ut till fåglarne,
att jag älskar dem, till björk och lindar,
sjö och berg, jag vill dem återse,
se dem än som i min barndoms stunder
följa bäckens dans till klarnad sjö,
trastens sång i furuskogens lunder,
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Att finna värde i att glädja någon annan

Ur en låda med diverse porslin plockar jag fram ärvda coupeglas från 50-talet. De är från serien Strikt av Bengt Orup för glasbruket Johansfors. Idag är de åtråvärda på auktionssajter men skåpen är överfyllda här hemma jag har lite svårt för glas och porslin i olika färger men som ändå skall bilda en enhet på bordet. Min dotter däremot vill gärna ta över dem och jag ger tacksamt bort det som någon annan uppskattar mer. Det är så roligt när någon av de yngre vill ha något, det är inte så ofta. Överhuvudtaget har jag svårt att se bruksföremål stå undanstoppade utan att användas. Det i sig är en verklig förlust. Det finns ett större värde än det rent monetära när prylar, speciellt ärvda, kan glädja någon annan.

En smakfull treat från Pärlans konfektyr i denna märkliga tid med ensamt hemarbete och en diffus oro i bakgrunden. Mjuk kola som fullständigt smälter i munnen. Deras kolasåser på burk är också magiskt goda. Ibland slinker det ner en burk i packningen som blir uppskattad present till barndomsvännen.

Årets första gullvivor och långt borta i tanken

Marken är täckt av vitsippor och gullvivor och även några nästan överblommade blåsippor skymtar där bland fjolårslöven. En stenmur, några vindpinade enar men mest slående är de stora gamla björkarna vars grenar skiftar i grönt med blå himmel där ovan. I fonden glittrar vattnet. Avlägset rytmiskt motorljud ger föraning om annalkande fraktfartyg som suggestivt glider förbi långt där ute. Min tanke är på en annan plats. Jag plockar årets första bukett med gullvivor som jag har lovat att ge till mamma.

En prisbelönt maträtt

För några år sedan serverade jag den här grönsaksrätten (utan fetaost) till min dåvarande granne. Hon tyckte den var så enkel och god och fick receptet. Sedan skickade hon in det till en matlagningstävling och vann första pris. Japp, så kan det gå!

Citronmarinerad morots- och squashsallad, 2 personer

1 stor morot
1 liten squash
1/2 pressad citron
2 msk olivolja
Ett par nypor salt
Lite nymald svartpeppar
Rostade pinjenötter

Här serverad med smulad fetaost som enkel lunchrätt.

Hyvla morot och squash tunt i mandolin. Låt helst lite grönt skal komma med på varje squashstrimla. Blanda tillsammans med citronsaft, olivolja och salt och låt marinera en halvtimme. Citronsaften gör grönsakerna mjuka och mjälla, till och med den hårda moroten mjuknar. Häll av vätskan som bildas. Strössla över rostade pinjenötter, dra ett varv med svartpepparkvarnen och ringla eventuellt över lite mer olivolja. Klart och gott som sallad bredvid kyckling till exempel. Här har jag serverat tillsammans med smulad fetaost som lunchrätt. Jättegott!

Att blicka både tillbaka och framåt

Kanske är det tid nu för att uppskatta det som vi faktiskt har och vara rädda om det. Jag tittar tillbaka bland mina bilder och slås av hur mycket rolig jag var med om förra våren.  Som här när jag hälsade på min barndomsvän i Skåne och alla tokigheter, utflykter och fina minnen vi skapar tillsammans. En dryg månad hittills i isolering och det känns som om hela livet har stannat av.  Som jag saknar våra helger tillsammans, vi är ju som systrar, uppvuxna tillsammans i grannhusen. Här en promenad tillsammans bland de färgglada badhytterna i Skanör.

Älskar mina resor till Skåne. De långa sandstränderna, ljuset och den underbara känslan av att få umgås med min barndomsvän, sin själsfrände. Ni måste titta in hos Living by W som listar en fin guide till sevärdheter i Skåne. Många fina tips där och något att blicka framåt mot. Det kommer bättre dagar, det är jag alldeles övertygad om.

Tankar just nu i denna tid

Blommande kvistar från krikonträd.

Dagarna är annorlunda nu och jag inser att jag är en mycket social varelse. Att arbeta hemma utan personliga möten, jag är inne på fjärde veckan nu, är inte speciellt roligt i längden, det passar inte mig. Att sköta själva arbetsuppgifterna går förvånansvärt bra, åtminstone på kort sikt, men jag känner att jobbresor, samtal och förhandlingar ”face-to-face” som jag avstår nu gör att arbetsprocesserna tar längre tid och att vissa beslut kanske skjuts på framtiden vilket naturligtvis inte är bra. Jag arbetar med att utveckla både befintliga och nya kontorslokaler i en relativt stor myndighet. Det innebär normalt resor över hela landet, många kontakter och möten och projekt som skall drivas framåt.

På det privata planet har jag undvikit att gå i affärer in i det längsta. Det har gjort att jag nu storhandlar mat bara var fjortonde dag jämfört med var och varannan dag tidigare. Bättre koll på utgifterna är en positiv följd och kanske fortsätter jag att handla på det här viset hädanefter. Inga småinköp har heller skett, inga restaurangbesök, varken AW med arbetskamrater, uteluncher eller mysiga restaurangbesök med mannen. Jag förstår att många branscher är svårt sargade när säkerligen de flesta gör som vi, det vill säga vi gör absolut ingenting. Hela samhället bygger liksom på aktivitet och konsumtion.

Tavlan i bakgrunden är målad av fantastiska Emma Malm,  Emma Artist.

I morgon skulle jag ha åkt tåg till Skåne till min barndomsvän, vi är som systrar, för att gå på blomsterkurs tillsammans hos Gouteva. Nu får min vän gå själv tillsammans med någon annan. Jag avstår förstås den resan vilket gör mig ledsen men jag sparar en del pengar och för klimatet gör det gott då jag kanske hade flugit hem på söndagen. Nu tänker jag också på vänner som är piloter och funderar på vilken framtid de går till mötes liksom många av oss. Vi hade även en konsert inbokad i Ystad kyrka med Tommy Nilsson och den är flyttad till hösten.

Min mamma som bor ensam med hjälp av hemtjänst är jag riktigt orolig för. Jag borde naturligtvis inte besöka henne men samtidigt kommer flera personer från hemtjänsten varje dag. Hon är ensam och lider stort av att känna sig så isolerad då jag i princip är den enda utifrån som i normala fall besöker henne ofta. Jag måste ändå träffa henne för att hjälpa med att betala räkningar och deklarera. Att det kan bli så här konstigt, hon är närmare 90 år och har aldrig upplevt något liknande under sitt långa liv.

Jag är ändå tacksam att vi ännu är friska i familjen. Det kan ändra sig i morgon. Jag är tacksam att jag har ett arbete och något efterlängtat att se fram emot även om det säkerligen kommer bli en annorlunda och svårare tid framöver för många av oss. Men det kommer att bli bra.