Lugnet efter stormen

IMG_1509

Vissa dagar börjar bättre än andra. När jag släppte ut hästarna i morse var det alldeles stilla. Himlen var svagt rosa och någon enstaka stjärna lyste fortfarande. Stormen Urd var skonsam mot oss men det har ändå varit obehagligt blåsigt de senaste dagarna. När Elisabeth och jag lite senare red ut var det märkligt stilla och tyst i tallskogen, det susade inte ens i topparna. Hästarna blir mindre vaksamma och för ovanlighetens skull kändes det som om vi hade skogen för oss själva eftersom rådjur och älgar hör oss på långt håll. Tölten var mjuk och böljande. Harmoni.

IMG_1517

Senare tog mannen och jag en promenad i naturreservatet Ängsö som finns alldeles i närheten. Mälaren var spegelblank och till och med isen hade lagt sig. Några fler än oss njöt av vädret och solen som värmde.

IMG_1500

Naturen är speciell här. Branta klipphällar ner mot vattnet, urskog som har fått vara precis som den är. Kuddmossa, krypgran och små tallar som växer på klipphällarna. Vindpinade döda träd som så småningom ger vika för blåsten. Där vi går, lite längre bort från stigen som går raka vägen ner till stranden, är det inte en människa, bara vi och naturen.

IMG_1531

<IMG_1505

 

IMG_1536

Strandkanten glittrade av iskristaller. Olika formationer och mönster. Naturen är den bästa konstnären, artisten. Tyvärr tog batteriet slut i kameran så de finaste finns bara kvar i mitt minne. Några vågskvalp så är de ändå borta. Ungefär som när Picasso ritade i sandstranden.

IMG_1538

One Comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *