Nya smycken direkt från silversmedjan

IMG_5024

Nu är jag tillbaka igen i silversmedjan hos Charlotte och skaparlusten är också tillbaka! Fick chansen att ta en tillfällig kursplats under våren. Tidigare under flera års tid gick jag på kurs varje termin. Har nog inte förstått hur mycket jag har saknat silversmidet, smedjan och den kreativa stämningen som råder där. Samtalsämnen om färg och form och om livet samtidigt som det smids, bankas, filas, slipas och trumlas. Ljuden är välbekanta liksom materialet som jag älskar. Silver, argentum. Hårt och mjukt samtidigt beroende på hur det hanteras.

IMG_5032 (1)

Jag började med att arbeta om ett gammalt brett armband. Här har jag valsat in ett subtilt mönster från ett metallnät, lödit fast några smidda ringar och borrat hål för ett lite råare uttryck. Till sist har jag format det för att passa min handled. Processen i silversmide är att silvret är mjukt och formbart när det är upphettat men nedkylt i vatten efteråt. När det bearbetas med hammaren, smids, lägger sig molekylerna tillrätta och det blir hårt igen. Då måste det värmas upp med brännaren igen innan det kan bearbetas igen. Om det inte värms upp är det hårt, omedgörligt och spricker vid bearbetning.

 

Två par örhängen i enkla rena former. De välvda fyrkantiga till vänster är slipade i slipmaskin och då blir ytan alldeles sammetslen. Nästan alla smycken poleras i en trumlare som sista moment för extra glans och finish.

IMG_5018 IMG_5014

6 Comments

    • Karin

      Tackar! När jag började med silversmide för säkert 10 år sedan var det lite kärlek vid första ögonblicket med materialet. Har provat att smida i guld men vi är inte alls överens, det är hårt och sprött 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *