Lugnet efter stormen

IMG_1509

Vissa dagar börjar bättre än andra. När jag släppte ut hästarna i morse var det alldeles stilla. Himlen var svagt rosa och någon enstaka stjärna lyste fortfarande. Stormen Urd var skonsam mot oss men det har ändå varit obehagligt blåsigt de senaste dagarna. När Elisabeth och jag lite senare red ut var det märkligt stilla och tyst i tallskogen, det susade inte ens i topparna. Hästarna blir mindre vaksamma och för ovanlighetens skull kändes det som om vi hade skogen för oss själva eftersom rådjur och älgar hör oss på långt håll. Tölten var mjuk och böljande. Harmoni.

IMG_1517

Senare tog mannen och jag en promenad i naturreservatet Ängsö som finns alldeles i närheten. Mälaren var spegelblank och till och med isen hade lagt sig. Några fler än oss njöt av vädret och solen som värmde.

IMG_1500

Naturen är speciell här. Branta klipphällar ner mot vattnet, urskog som har fått vara precis som den är. Kuddmossa, krypgran och små tallar som växer på klipphällarna. Vindpinade döda träd som så småningom ger vika för blåsten. Där vi går, lite längre bort från stigen som går raka vägen ner till stranden, är det inte en människa, bara vi och naturen.

IMG_1531

<IMG_1505

 

IMG_1536

Strandkanten glittrade av iskristaller. Olika formationer och mönster. Naturen är den bästa konstnären, artisten. Tyvärr tog batteriet slut i kameran så de finaste finns bara kvar i mitt minne. Några vågskvalp så är de ändå borta. Ungefär som när Picasso ritade i sandstranden.

IMG_1538

Julgran, grönkålchips och kolakakor

IMG_1077 (3)

Här kommer fina Mathilda bärandes på årets julgran. Bonden på Kärrbo Prästgård har även ”självplock” av gran och det har blivit lite av en tradition för oss. Söndagen bjöd på en mysig skogspromenad  i ett härligt vinterlandskap tillsammans med Oscar, som har kommit hem får Göteborg, och hans Mathilda. Som tur var stötte vi inte på några kor!

IMG_1065 (1) IMG_1060 IMG_1093

Till lunch åt vi pizza toppad med grönkålchips och senare kaffe och lättbakade kolakakor, recept här. Lite ytterligheter kanske men så är det här hemma. Har blivit smått beroende av grönkålchips, så otroligt gott, krispigt och fräscht. Äter det till i stort sett allt. Prova!

 

GRÖNKÅLCHIPS

Tag bort den kraftiga vita stjälken i mitten och riv 200 g grönkål i mindre bitar. Lägg i en bunke, massera in 1 msk rapsolja. Bred ut på bakplåtspapper på plåt och torka mitt i ugnen, 200 grader, ca 10 minuter. Titta till ofta, de bränns lätt och det går fort på slutet innan de är helt torra men inte brända. Lite flingsalt på är gott.

IMG_1033 (1)

Torsdagseftermiddag i Stockholm

IMG_0942

Först mysig fika med Ewa på klassiska café Saturnus på Östermalm och gott om tid för samtal. Det är bra. Saturnus fanns redan när vi bodde ett stenkast härifrån. Det var länge sedan nu. Tanken far iväg,  sliding doors, undrar hur livet hade blivit om vi hade bott kvar här eller utanför Stockholm.

 

Som målstyrande robotar  utan att väja för något hastar alla fram. Blicken i fjärran, eller möjligtvis närvarande i mobilen. Jag är inte van vid det från småstaden. Kanske därför jag valde bort ett liv här. Men jag älskar att vara på besök. Känna pulsen, framåtandan, självförtroendet. Mod, blickar som möts. Elegans, förfining, estetik. Stockholm i mitt hjärta.

 

Julskyltningen är magisk och glittrande. Himlen är intensiv mörkblå i fullmånens sken. Vilken underbar seneftermiddag det blev! Biblioteksgatan, Café Saturnus, Birger Jarlsgatan, Sturegallerian, Norrmalmstorg.

IMG_0921 IMG_0924 IMG_0931 IMG_0954 IMG_0936

Kungsgatan och fasaden på Sturegallerian

IMG_0932

Tredje advent

IMG_0841

Det snöar och snöar. Igår var jag domare igen. Det var länge sedan nu. Japp, jag är utbildad och examinerad sportdomare för Islandshäst. Igår dömde jag 70 ekipage som tävlade i tölt och fyrgång. På 70 sekunder skall poäng och ett kort omdöme sättas på två ekipage. Det går fort, det ena momentet avlöser det andra. Nya ryttare och hästar kommer in på banan i en jämn ström. Tre timmar före lunch försvinner i ett kick. Ingen paus, ingen tid för kaffe. Koncentration. Till min hjälp har jag en sekreterare och en poängräknare som visar resultatet. Det går faktiskt på rutin, jag sätter liksom på mig dom glasögonen och blicken scannar snabbt in ekipaget, kollar utrustning (fast det behövdes inte på denna inofficiella tävling), analyserar takten i gångarten, tempo, harmoni, hästens rörelser och form. En siffra och ett kort omdöme. Det flyter på bra. I finalerna är det 6-7 ekipage på banan samtidigt. Simultankapacitet, är bra på det. Kollar sju galoppfattningar samtidigt ungefär. Ja, alla har rätt galopp. Det är roligt men krävande. Jag vet att siffran och mitt omdöme är viktig, känner ansvaret.

IMG_0872

Jag var trött på kvällen. Precis, just det. Har prioriterat annat på senare tid. Var sak har ju sin tid. Det kanske är en annan tid nu som kommer. Men det var roligt, det var det faktiskt.

 

Precis som efter tävlingen så blev det alldeles lugnt när det slutade att snöa. Jag tog ut stora glas, gamla konservburkar, med ljus i och satte i snön på bordet på terassen. Det är vackert i mörkret och med alla ljus så här innan jul.

IMG_0867 IMG_0878

Sunday moments

IMG_0604

Här i byn har någon satt upp röda kulor ovanför några brevlådor. Enkelt och vackert mot de kala grenarna och fint mot den röda fasaden bakom. Alla hus här runt omkring är röda utom ett av våra grannhus som är putsat gult.

IMG_0525

Det lackar mot jul. Början här hemma var försiktig i grönt och vitt. En aprikosfärgad amaryllis som jag inte kunde motstå var liksom startskottet. Idag har den vackra rödstrimmiga amaryllisen slagit ut och jag tog även fram en röd gammal bonad som är fyndad hos Myrorna. Fårskinn från Gotland och ett långhårigt från Island gör soffan vintrigt mysig. Älskar att slänga mig ner här i ljuset vid det stora fönstret och med brasan sprakande framför. Livskvalité.

IMG_0530 (1)

Varje morgon fodrar jag hästarna. Idag när de kom lunkande hade det redan blivit ljust. Den svartvita, skäcken, kommer alltid först. Han är redan framme vid grinden när jag kommer ner till hagen. Den ljusa, min Asi, väntar på avstånd och tar alltid en girig tugga ur påsen när jag kommer fram till honom. Sedan vill han gärna bli klappad och kelad med en stund. Njuter av att vara nummer ett för mig fast han är lågrangad i förhållande till den andra hästen. Dom är roliga hästarna, precis samma rutin varje morgon. Det är lite meditativt det där med att fodra. Jag gör likadant varje dag, säger samma sak till hästarna. Bara vädret och ljuset är annorlunda. Och sen kaffe och frukost tillsammans på helgerna.

IMG_0554

Sedan står de och sover med rumpan mot vinden. Vilar ett ben och bryr sig inte om mig som springer runt med kameran. Jag vilar mig också, flanerar planlöst runt med kameran, dricker kaffe, tar en promenad, pysslar med blommor. Sunday mood.

IMG_0592 (2) IMG_0614 IMG_0548

Morgonljus

IMG_0041 (1)

Jag stannar till och tar en extra stund i hagen på morgonen. Solen går upp och färgar himlen blekt rosa. Hästarna syns mest som siluetter. Dagarna är korta, solen går upp och går ner nästan på samma plats där borta på andra sidan vägen vid skogskanten.  Det är alldeles stilla, bara hästarna som tuggar. Tar en minut.

IMG_0049 IMG_0047 (1)

 

Sist på bollen

IMG_0359

Den som väntar på något gott…I december svämmande tidningar och sociala medier över av rödstrimmiga och aprikosfärgade amaryllisar. Nu äntligen fick jag mina.

IMG_0361

Gnistrande vinterdag

IMG_0287

Det är gnistrande vacker ute men kallt. Natten till idag var det nästan -25 grader. Burr… och under dagen idag har det varit mellan -15 och -20 grader. Hästarna trivs bra i kylan och håller värmen genom sin tjocka päls och genom att äta. De ser oss på långt håll när vi kommer med hö. Idag kunde jag gå med kryckor ner till hagen och fodra utmed staketet. Varje år kastar vi ut julgranen i hästhagen. Det är mums för hästarna och efter någon dag finns bara själva stammen kvar. Häromåret fick vi en odlad dansk gran och den rörde inte hästarna. I år har jag just läst om hur besprutade de är. Nej, svensk rödgran skall det vara!

Från huset har vi fri utsikt åt söder mot en dalgång. Det är skönt att se horisonten och se solen gå ner. Jag trivs bäst i öppna landskap. Har lärt mig att det är så jag måste leva och bo.

IMG_0327

Loftur frá Leirulaek

Lofturöga lofturögaframifrån

Det är några veckor sedan jag tog de här bilderna och det är så svårt att hitta orden för den här hästen. Så klok, tuff, bestämd, villig, viljestark och med en outgrundlig intuition och förmåga att förstå och läsa tankar. För mycket häst för mig egentligen. Men orädd, arbetsvillig, modig, stark och frisk. Det sista halvåret har han både bokstavligen och bildligen burit mig genom djupa dalar och över höga berg.
Nej, det går inte att sälja en sådan häst.

lofturhimlen