Jag har upptäckt de mest förtjusande kritvita blåsippor under en av björkarna här intill oss. Marken är översållad av små vita blommor som vid en första anblick skulle kunna vara vitsippor men vid närmare studie visar det sig vara blåsippor. Lite längre bort finns även blåsippor som lyser stark rosa i kvällssolen. Nu är verkligen våren i antågande, så härligt!
Jag upplever en del bakslag nu. I stort och smått. Vädret bryr jag mig inte om. Det går med säkerhet mot vår och sommar ändå. I övrigt är jag inte lika säker. Men som pappa alltid sa: efter regn kommer solsken. Han brukade ha rätt på sitt lågmälda vis.
Våren hade kommit betydligt längre i Skåne än här hemma i Mälardalen. Jag var ideligen tvungen att stanna och beundra vårblommor och växtlighet. Vita och gula gräsmattor av snödroppar och vintergäck och nyutslagna knoppar.
Vi besökte en fin butik som heter Ting Ute och Inne som finns strax öster om Trelleborg. Bland annat med vacker trädgård med speciella och egensinniga installationer.
Sydkusten har visat sig från sin allra bästa sida idag. Jag har sällan haft så fint väder här i Skåne. Vi har vandrat på stränder, besökt butiker, tittat på en handbollsmatch, fikat, beundrat vackra hästar och följt fullmånens vandring upp över det mjuka skånska landskapet.
Supersnygga Flip Easy och Charlotte skrittade runt byn samtidigt som fullmånen steg upp över himlen. Annars hoppar han ungefär till himlen och tillbaka.
När jag kom ut i stallet igår väntade en glad överraskning! I fyra stora svarta stallhinkar har jag planterat tulpanlökar och nu hade lökarna kommit upp fem centimeter i tre av hinkarna. De har stått vid fönstret i stallet som ungefär håller noll grader hela vintern. Det är första gången jag provar på tulpaner på det här sättet. Skall bli spännande! Nu är jag lite osäker och undrar hur länge de skall stå kvar i stallet eller om jag skall sätta ut krukorna på terassen utanför huset, men jag tror jag väntar lite. Är det någon som har tips hur man gör?
Alla lökarna köpte jag sent på säsongen när det var utförsäljning och jag planerade i vanlig jord utblandad med lite sand från ridbanan. Hittills har jag bara vattnat lite grann en gång. För ovanlighetens skull var jag noggrann och sparade alla lapparna med namnen. Fortsättning följer…
Idag höll jag ett vakande (kamera)öga på Jacob (mest) och Elisabeth (inte alls) när de var ute och red på förmiddagen. Jacob är en verklig naturbegåvning och jag tror det här är tredje eller fjärde gången han sitter till häst. Spikrak i ryggen och stabil. Nu hör det till saken att Krokur, rödskäcken, är absolut pålitlig och stabil. En sådan där häst som skulle finnas i varje stall och som alla kan rida. Jag tror att folk i största allmänhet har uppfattningen att vem som helst kan slänga sig upp på en islandshäst och rida ut. Men… det finns islandshästar och islandshästar. De flesta är framåt, villiga, starka och ganska envisa med egna idéer om färdväg och tempo. Hästarna hos ridskolor och turridningsfirmor är noggrant utvalda för att vara just lugna, trygga och stabila och har kanske gett en lite felaktig bild av islandshästarnas temperament.
Finns det något vackrare än den där skira grönskan i början på maj? Här runt gården finns de mest fantastiska ridvägarna, här utmed en liten bäck som rinner ut i Mälaren längre bort.
Här kommer de i tölt och hästarnas tjocka manar böljar karakteristiskt på islandshästvis.
Elisabeth tog några galopprepor fram och tillbaka på remsan. Asi, som är ung och fortfarande under utbildning, slingrade sig som en mask och ville inte lämna kompisen alternativt springa till matte som stog med kameran. Men Elisabeth bara skrattar och är duktig och håller honom på rätt kurs.
På väg hem till gården.
Vi firade Valborgsmässoafton med middag med vänner och sedan satt vi på fårskinnsfällar under stjärnklar himmel vid spegelblank Mälaren och filosoferade framför eldkorg och marschaller. Lite skön känsla av hajk och idag luktade kläderna rök!
Det är så härligt ute nu och gräset och naturen exploderar verkligen från dag till dag. Tussilago och blåsippor har redan haft sin högtidstid och nu börjar vitsipporna slå ut här i Mälardalen. Syrenens knoppar sväller och jag undrar hur tidigt den skall blomma i år. Gräset blir snabbt grönare och hästarna betar girigt och går med mularna i backen hela dagen. Snart är det tid för gullvivor, slånbärsblommor och liljekonvalj. Förra året hittade jag en slänt med underbara blåa backsippor men de är fridlysta här hos oss. Det är nästan svårt att hinna med att ta in allt. Underbara vår.
Trevlig helg!
Idag blir det lite förberedelser inför påsken. Handla mat, plantera påskliljor på trappen, fixa påskägg (ha ha, får se om någon som vill ha påskägg läser här inne!), baka kaka och städa. Familjen samlas här hos oss men det känns att någon saknas när Oscar fortfarande är i USA. Det är bara att konstatera att barnen är på väg att bli stora och lever sina egna liv. Har lite svårt för det!
Hittade ett så vackert påskägg i metall fyllt med chokladgodis.
I diskreta färger har påsken börjat smyga sig in här hemma. I mitt tycke är påsken den bästa av årets högtider. Det är lättsamt och otvunget och våren och ljuset är på stark frammarsch. Maten är lätt och fräsch. Äskar ägg, lax och kyckling. Färgerna går i sprittande grönt, gult och kanske lite rosa i år. Men vi börjar lite försiktigt så här!
