Att finna värde i att glädja någon annan

Ur en låda med diverse porslin plockar jag fram ärvda coupeglas från 50-talet. De är från serien Strikt av Bengt Orup för glasbruket Johansfors. Idag är de åtråvärda på auktionssajter men skåpen är överfyllda här hemma jag har lite svårt för glas och porslin i olika färger men som ändå skall bilda en enhet på bordet. Min dotter däremot vill gärna ta över dem och jag ger tacksamt bort det som någon annan uppskattar mer. Det är så roligt när någon av de yngre vill ha något, det är inte så ofta. Överhuvudtaget har jag svårt att se bruksföremål stå undanstoppade utan att användas. Det i sig är en verklig förlust. Det finns ett större värde än det rent monetära när prylar, speciellt ärvda, kan glädja någon annan.

En smakfull treat från Pärlans konfektyr i denna märkliga tid med ensamt hemarbete och en diffus oro i bakgrunden. Mjuk kola som fullständigt smälter i munnen. Deras kolasåser på burk är också magiskt goda. Ibland slinker det ner en burk i packningen som blir uppskattad present till barndomsvännen.

Att ha kärlek till keramik

Att uppskatta det man har och äger har kanske inte alltid varit en självklarhet, åtminstone inte om man följer olika sociala medier där av samtiden utlysta gudinnor förkunnar konsumtionens budskap.

Kanske är det tid nu att titta i skåpen och gräva djupare i de egna ladorna som i sanning knappast är tomma. En tidig morgon när solen gick upp gjorde jag en inventering i köksskåpen och ser att jag under åren har samlat på mig keramik av flera duktiga hantverkare. Tidlöst vackert hantverk som har varit med mig under många år och som jag uppskattar och använder om och om igen.

Från vänster frukostskålar av Mikaela Willers, kaffekoppar av Milla Keramik (Ernsts favoritkopp i hans program) som används dagligen här hemma och har visat sig vara otroligt hållbara. Dessutom är kanten så härligt tunn som den bör vara på en riktig kaffekopp och något välvd för att följa läpparnas form. Enkelhet, perfektion och känsla för detaljerna är signum för hennes keramik. Åsa Lindströms klassiska muggar med bred guldkant väckte stort habegär hos mig och för närmare 30 år sedan jag inhandlade den första hos Blås&knåda på Götgatsbacken. Pralin- eller kakfat av Frida Anthin, FAB Keramik som tillverkar härliga saker i vackra färger. Om viruseländet ger sig till sommaren är det dags för ett besök i hennes gamla kapell där försäljning sker och gofika och mat serveras. Ovanpå pralinfatet  ett par delikata äggkoppar av Anna Svensson, Keramikerna. Hon har även gjort kaffemuggarna med subtilt reliefmönster och guldkant. Och så en katt bland hermelinerna är de mörkgröna skålarna som jag själv har tillverkat hos mina vänner Calle och Camilla som driver Ateljé 1030 i Skåne. Här hålls kursverksamhet och de tillverkar självfallet finfin keramik som finns till försäljning där. En stor vit spillkum väntar på mig i deras ateljé. Längst till höger vårfräscha turkosa skålar och fat från Milla Keramik igen.

En Hay Bag till hästtjejen

Det finns ingen hästmänniska som inte vet vad en höpåse är. Och nu menar jag inte en påse med hö utan själva kassen som man packar och väger höet i och använder vid utfodring i stallet. Det är helt enkelt en Ikea-kasse, ni vet de stora blå/gula plastkassarna med långa remmar runt. Tror knappt det finns ett stall som inte använder dem för det ändamålet samt att packa tävlingsutrustning i.

Det konceptet tog Sveriges mäktigaste hästkvinna, Lisen Bratt Fredricson, med flera fasta vid och skapade en väskkollektionen Hay Bag i gemensamma företaget Get the Gallop. Väskorna finns i tre storlekar, två färger, och är tillverkade av kraftigt vegetabiliskt garvat läder försedda med både långa och korta handtag.

Som hästtjej gav jag mig själv till julklapp den svarta väskan i storlek medium och den kommer med en en jättefin innerväska som är avtagbar. Har provat min väska några veckor nu och måste säga att den är helt suverän. Bara att packa full med saker och slänga in i bilen. Rymmer en hel weekendpackning och supersnygg att ha med sig!

Ser ni trekanterna i zigzagmönster nedan till höger? Det är lite av ett hemligt tecken för hästtjejer. Tidigare flätades pannbanden på tränsen med plastband i olika färger så att just det mönstret bildades, tror det har blivit lite populärt igen. Och till sist, om det är någon som funderar,  så är min blogg inte kommersiell och jag är inte sponsrad!

Hygge för att överleva november

November är inte min favoritmånad, vill helst bara att den skall passera så snabbt som möjligt. December är trots allt lite bättre med julglitter, glöggmys, traditionsenlig julkonsert och stundade ledighet. Jag har några strategier för att hösten och framför allt november skall kännas bättre.

Jag plockar fram plädar, fårskinn och textilier i massor. Det långhåriga isländska fårskinnet är en favorit liksom två mörkgrå med mjuka lockar. De ser ut som skinn från gotländska får men kommer från favoritbonden på Kärrbo Prästgård. Dags att ta fram dem liksom en stor chunky yllepläd som är som att krypa ner i ett varmt bad. Den grå pläden från Klippan sveper jag oftast in mig i framför TV-n.

Ljus och ljuslyktor är aldrig fel på hösten och vintern. Tänder några ljus så fort jag kommer hem från jobbet och helt plötsligt blir det mysigt att vara hemma och inomhus. Åhlens har stora höga blockljus som varar länge. De har jag placerat ut på flera fönsterbrädor här hemma.

Trotsa vädret och gå ut med kameran är sällan fel även om det är kallt eller till och med småregnar. Att aktivt leta upp vackra motiv är meditativt och att sjunka ner i en fotosession är djupt avkopplande och frigör endorfiner hos mig.

Att plocka fram varma tröjor, handledsvärmare och sockor är mysigt och värmer skönt. HM har prisvärda cashmere tröjor (den grå polotröjan) och även Uniqlo är bra på lammull (den vita) och cashmere. Vantar och sockor i fina mönster finns hos Öjebro vantfabrik. Handledsvärmare har jag beställt av en arbetskamrat men de brukar gå att finna hos den lokala hemslöjdsbutiken. Min tröja med islandsmotiv är en gammal favorit från HM men just nu finns en snygg prisvärd hos Lindex eller snygg snygg kofta hos Jumperfabriken.

Det här kom jag hem med idag

 

Jag har just kommit tillbaka från besök i gamla hemstaden. Som så många gånger förr har jag handlat med mig ekologiska ägg från Springsta Säteri och ekologiska grönsaker från den lilla obemannade butiken på Kärrbo Prästgård. Det är äkta rikedom att kunna handla råvaror som är ekologiska och producerade med omsorg om jord och djur. Äggen smakar fantastiskt och numera kan jag knappt äta andra ägg.

Tidningskorgen i rotting loppisfyndade jag i Röda Korset butik för 50 kronor. Nu är det bara sommarstugan som saknas känns det som. Lite i smyg håller jag på och inreder något som än så länge bara finns i drömmen. En tidningskorg i rotting blir fint det!

På vägen hem körde bilen nästan av sig självt in till Slottsträdgården Ulriksdal. Ett fång solbollar för endast 44 kronor plockade jag strax innan stängning. Blommorna vägs och buketterna blir faktiskt alltid mindre kostsamma än vad jag tror. Frilandet med självplock av blommor och grönsaker är en grönskande oas som varmt rekommenderas. En superbra blomstersekatör fick också komma med hem. Det här var nog semesterns shoppingdag eftersom balkongmöbler fanns med i bilen!

Solbollar, Drumsticks eller det latinska namnet Craspedia. Kärt barn har många namn. En härlig annorlunda snittblomma som är hållbar och blir precis lika fin torkad. De jag har plockat är inte riktigt helt utslagna än.

En butik som inte är som de andra

Jag måste bara tipsa om HM-butiken i Fältöversten vid Karlaplan i Stockholm. Den är inte som de andra butikerna, allt här är lite snyggare helt enkelt. Skyltningen, kläderna, provhytterna – ja till och med personalen som ofta visar upp de senaste collectionerna. Här finns alla de finaste kläderna av siden och cashmere till exempel. Just nu är det rea och jag gick loss och handlade idag. Det tillhör ovanligheterna, jag är (tack och lov) dålig på att shoppa till vardags. Det blev ett par sidenblusar, en linneklänning och en vacker bomullsblus. Tips, tips, tips!

Det dukade bordet

Helgens dukade bord till middag med goda vänner är som vanligt en blandning mellan arvegods och loppisfynd. Fiskbesticken ur Nobelserien är en kär bröllopsgåva. Fisktallrikarna från Rörstrand är lånade av min mamma och det påminner mig om att det är dags att lämna tillbaka dem. Hos min vän i Skåne har jag plockat strandgräs, murgröna och någon vintergrön växt som är hållbar i buketter. Citron och lime fick stå för färgklickarna. Blev osäker på ur dessertbesticken skulle vara placerade och hittade Magdalena Ribbings bok i bokhyllan som var rolig att bläddra i. Att duka och dekorera är lite som meditation för mig, en långsam och kreativ process där vägen är viktigare än målet.

Nya köket, nya planer, julklappstips och en norsk lusekofta

Ja, det är ungefär det och lite annat som snurrar runt i huvudet just nu. Så när som på avsaknad av väggfärg på något ställe så är köket klart. Det blev ett relativt stort projekt för att vara i en lägenhet. Vi har rivit en klädkammare med väggar i betong och byggt en ny klädkammare där ingången till det ursprungliga köket låg. Det har möjliggjort ljusinsläpp i hallen och ett riktigt rymligt kök med matplats för minst åtta personer. Köket är ett traditionellt vinkelkök med ljusa luckor från Marbodal, bänkskiva och bakkantlist i carraramarmor och utrustning från Siemens. Jag lagar mat från grunden och behöver inte mängder av finesser i köket och faktiskt så struntade vi i micro den här gången. Golvet i köket, liksom i hela övriga lägenheten, är ett mattlackat askgolv.

Det som jag är mest nöjd med är att bänkskivan på ena sidan är 70 cm djup, perfekt med den extra bredden vid bakning. Diskmedelspumpen är också en liten bra detalj liksom den lösa insatsen i diskhon. För extra utrymme för glas (jag har ju mängder av glas och porslin) köpte vi ett vitrinskåp på loppis och målade in i samma färg som köket och satte på likande mässingsknoppar som kökets. Ett plus till Marbodal som ger ut färgkoden till sina kök samt att det går att köpa mindre burkar av färgen. Ikea däremot lämnar inte ut färgkoden till sina kök.

En lägenhet blir man klar med. Ett hus blir man aldrig klar med. Sonen tycker att det tar för lång tid för oss att köpa fritidshus. Han gav oss en inspirerade bok som jag varmt kan rekommendera. Härlig att bläddra i och intressanta och underfundiga förklaringar till val av fritidshus och den närliggande miljöns påverkan av placering. En härlig bok helt enkelt!

Knoppbrädan i sovrummet forsätter att fungera som min varierande tavelvägg. Här hänger just nu en stor krans av tall och makens norska lusekofta tillsammans med en röd sidensjal från Thailand. Långsamt börjar mina vinterkärlekar pryda bostaden inför jul.

Mitt arbete förde mig till Visby häromveckan. Sådan kontrast att nu vandra genom öde kullerstensbelada gränder i kall fuktig dimma jämfört med i somras då värmen nästan gjorde det svårt att andas bland alla andra. Det var förvånande njutbart med ensamheten, den fuktiga kylan och oskarpa konturer i diset.

Butiken Akkantus i Visby är så fin. Här blandas antikviteter med ett fint urval till hemmet. Jag fann evighetsdisktrasorna som jag så länge har tänkt beställa på nätet, sidenband och vackra tändsticksaskar. Kanske bidrog lugnet och den vackra miljön till att jag spontaninhandlade den mjuka ”Snöblomman”, adventsstjärnan, som nu pryder vårt sovrumsfönster. Mina arbetskamrater skrattar när de frågar mig vad jag gjorde i Visby: ”köpte disktrasor”.

Havets läckerheter på bordet

I lördags träffade vi vårt matlagningsgäng här hemma och temat var skaldjur. In i det sista, som i ett renoveringsprogram på tv, med nedräkning, möblerade vi om, bar ner kartonger i källaren, städade och till och med putsade lampan i hallen. Phu! Har man fisknät och glaskulor som flöten i gömmorna då har man en hel del prylar. Nu fick de komma fram till dukningen tillsammans med mammas fisktallrikar från Rörstrand. Jag älskar att duka bordet. Tar fram det jag har tänkt mig och ställer det i en hög för att se om det passar ihop.

De gröna detaljera till tallrikarna blev ljuslykta och glaskaraff från Reijmyre. Fiskbesticken designades av Gunnar Cyrén för Nobelservisen. Nästan kitschiga i all sin guldglas och med grönt fisköga men jag har alltid gillat dem. Det är roligt att ta ut svängarna, det blir alltid ett samtalsämne. Hummergafflarna är klassiker från 60-talet och Gense. Snäckskalen har jag haft evigheter och de fick tjänstgöra som brödassietter.

Och så skaldjuren på bädd av is. Finns det något godare än havskräftor?

En fin adventsljusstake

Måste dela med mig av en vacker och enkel adventsljusstake i vitt trä som jag fann häromdagen. Passar våra stora, höga fönster och som alltid uppskattar jag stilren design. Ett fynd från Rusta och den heter Ludvika. För ovanlighetens kommer det ett köptips från mig. Tiden fram till jul är den bästa. Jag har plockat fram den tjocka varma chunkypläden, ett par fårskinn och även lite kuddmossa har fått komma in. Till advent kommer ljusstakar och ljusslingor upp. Sedan fortsätter det med små granar från dikesrenen, kottar från lärk och kransar. Julgran eller tall och julstrumpor till barnen som är vuxna. Weronica har myntat ett så bra uttryck för den här tiden. Adventsförväntan.