Caféguiden: Byvägen 35, Sankt Olof på Österlen

I flera år har folk vallfärdat till den lilla byn St Olof för att besöka bageriet och caféet Byvägen 35. Här bakar och serverar ägarparet surdegsbröd och fantastiska bakverk. Enklare vegetariska luncher finns också på menyn och jag åt en grillad ciabatta med otroligt god fyllning med örtkryddig färskost. Kunde inte heller motstå en chokladkaka med svartvinbärsganache. Absolut bland det godaste bakverket jag har smakat, har redan försökt hitta något recept för att försöka göra något liknande. Det här stället måste ni bara besöka på Österlen, absolut värt en låååång omväg!

Fascinerande på TV: Katla

De senaste kvällarna har jag har ägnat åt det isländska dramat Katla som sänds på Netflix. Det är den första isländska TV-filmen som sänds på den kanalen. Katla är namnet på en aktiv vulkan på södra Island vars aktivitet ständigt hotar med skrämmande utbrott. Det senaste utbrottet skedde 1918 och sedan 1999 har tecken på större aktivitet registrerats och ett utbrott inom den närmaste tiden är inte otänkbart.

Den isländska TV-serien är något alldeles speciellt och mina tankar går faktiskt till Astrids Lindgrens sagor med tungsinne, folktro och med storslagen natur som inramning. Det här är ett science-fiction drama som inleds med att en naken kvinna täckt av aska dyker upp i den lilla byn Vík på södra Island. Fler oväntade gäster från det förgångna ansluter och lokalbefolkningen måste plötsligt återuppleva och hantera dramatiska händelser som är gömda i det förflutna.

Det är suggestivt, enastående vackert, tänkvärt, gripande och filosofiskt utmanande men kanske inte för den som är deprimerad eller alltför tungsint.

För mig är den isländska kulturen, folksjälen och närheten till naturen starkt närvarande i berättelsen. Att vi människor bara är en liten obetydlig del i något betydligt större som vi bara kan acceptera och kapitulera inför.

”Det blir som det blir” som Jóhann på isländska JF Hestar säger. Vi kan inte påverka naturen och dess krafter. Det är bara att acceptera det som sker.

Island, naturen och hästarna där har gjort något med min själ. Fyra resor dit har det blivit och de här bilderna är tagna just utanför staden Vík på stranden Black Beach som har en central roll i TV-dramat. Vi, hela familjen, var där sommaren 2017 och bilade runt ön i en klassisk Landrover Defender. Om allt går som det ska blir det ytterligare en resa i september för att återigen uppleva hästinsamlingen på norra Island.

Inspirerad på hotell Skansen i Båstad

Det är någonting mellan himmel och hav som alltid får mig att må så bra. Kallbadhuset med frisk vind från västerhavet och stora dyningar som rullade in blev den absoluta favoritplatsen här på hotellet i Båstad.

Som jag har saknat inspiration och intryck under pandemin. Det är lite som en motor i min värld och som får mig att gå framåt och fungera. Tursamt nog har jag än så länge klarat mig utan att bli sjuk så alla sinnena är fortfarande intakta. Syn, hörsel, känsel, lukt och smak fick verkligen sitt lystmäte här på Hotel Skansen i Båstad under den gångna helgen.

Äldre hotellbyggnad tillsammans med modern arkitektur i skön förening. Första eftermiddagen njöt vi av utsikt och lyxig avkoppling vid poolen och rooftopbaren. Än så länge undviker jag helst att trängas i barer och närkontakt i pooler med det var ändå skönt att känna på osvensk lyxig stämning på taket.

Middagspaketet var ovanligt fräscht och smakligt med vit sparris, röding och rabarber för mig. Smaklökarna slog frivolter och det fanns inget mer att önska där bakom de stora panoramafönsterna i matsalen.

Därefter blev det en kort promenad i den vackra kvällen med havets brus i bakgrunden. Den nya kameran fick hänga med och så lätt det var att fotografera helt plötsligt.

Inomhus på hotellet var det lugnt och ingen tycktes njuta av spaet där. Jag kunde ta några bilder på miljön som var modern och öppen med en brasa som sprakade i sin ensamhet, lite i fel årstid. Vi föredrog i stället kallbadhuset även klockan sju morgonen där efter.

Vacker vintage från Bara vackra ting

Numera går det utmärkt att handla utvald vintage via Instagram. Där säljer Weronica utvald vacker vintage genom sitt konto Bara vackra ting. Urvalet är väl utvalt och vackert presenterat för den som inte själv har har tålamodet att leta på loppis och i andra vintagebutiker. Weronica är ett riktigt loppisproffs och som dessutom generöst delar med sig av sin gedigna kunskap både genom blogg och instagram. Hon skriver även ofta i tidningen Antik & Auktion.

För fler år sedan stod jag och höll i en skimrande glasvas i Röda Korsets butik. Av någon outgrundlig anledning fick den inte komma med hem men när vasen ur serien ISI från Gullaskuf dök upp i den digitala vintagebutiker var det bara dags att slå till. Jag kunde inte låta bli att ta fram kameran när jag packade upp det vackert inslagna paketet från Bara vackra ting och nu står vasen och glitter på en av mina smala fönsterbänkar. De smala ränderna ger intressanta optiska effekter och vaser kan man ju inte ha för många av, eller hur?

Utvalt: Inför uppsättningen av Svansjön 2021 på Operan

Foto: Kungliga Operan/Carl Thorborg

Åtminstone en gång i livet måsta man få sitta i publiken och ta del av baletten Svansjön. Något mer suggestivt, dramatiskt och enastående vackert har jag svårt att tänka mig. För många år sedan fick jag uppleva förställningen på Kungliga Operan i Stockholm med prima ballerina Anneli Alhanko i huvudrollen. En minnesvärd kväll fylld av skönhet och dramatik som jag önskar att fler skulle få uppleva.

Som jag saknar kulturella upplevelser i Stockholm nu. Jag hoppas innerligt att det här året förändras till det bättre. I väntan på det måste jag tipsa om den här filmen om Kungliga Baletten och dess förberedelserna inför inför Nurejevs uppsättning av baletten Svansjön på Kungliga Operan 2021. Här ges en unik inblick i pågående repetitionsarbete.  Titta, förundras och njut!

I mina gamla trakter i närheten av Ängsö Slott

Tidigare när jag hade islandshästar bodde vi alldeles intill naturreservatet Ängsö och det var också där jag för många år sedan tog upp islandshästridningen igen. Fortfarande dras jag till den vackra naturen kring Ängsö Slott och det som finns i omgivningarna där omkring. En promenad i slottsträdgården är aldrig fel och den grönskande tunneln är alltid speciell att vandra igenom, så vacker i alla årstider.

Numera finns här inte längre turridning med islandshästar men Häst- och Grönsaksbonden erbjuder både ridning och vagnsturer med sina stora lugna Ardennerhästar i den fina miljön. På sensommaren säljer han ekologiskt odlade grönsaker bakom det gamla stallet.

Om man fortsätter förbi Slottet och kör vidare på den slingriga vägen kommer man till Ängsö Fisk. Hur det är idag i dessa speciella tider vet jag inte men normalt finns här fiskförsäljning med gösfiléer som specialitet  och ett trevligt café som är öppet på sommaren. Förbi uppfarten till Ängsö Fisk går vägen till Långholms Brygga där det går att parkera och härifrån utgår några vandringsleder. Direkt bakom parkeringen går en stig in i skogen och efter bara ungefär en kilometer finns en fin liten grillplats precis vid vattnet. Det är fint att äta medhavd matsäck ute på bryggan också.

På väg tillbaka till Västerås och vårt hus, eller på väg från Stockholm, stannar jag ofta och köper ekologiska ägg vid Springsta Säteri och Äggbod. Här säljs olika typer och storlekar av ägg och jag köper alltid de ekologiska, de smakar ljuvligt. På sensommaren brukar det även finnas äppelmust från gården och blåbär från skogarna intill. Sista avstickaren blir till Kärrbo Prästgård. Här finns en bod som säljer ekologiskt kött, både från lamm och nöt. Alla djuren på gården lever ett gott liv, korna går till exempel utomhus hela året och fåren har ett fantastiskt stort och ljust fårhus där de kan välja om de vill vara inne eller ute. På gården finns även en bod som säljer jättefina fårskinn, garn och andra produkter från fåren. Gårdens yngsta dotter Greta är med som en av bönderna i Bonde söker fru i år så det blir lite extra roligt att titta på det programmet i höst.

Själv var jag med som fastighetsmäklare när några tomter skulle säljas bredvid gården för många år sedan. Det var inte en av mina bästa dagar kommer jag ihåg, var genomförkyld och vandrade i leran upp till den avstyckade marken i vad det kändes som en evighet. Sedan tror jag den gode bonden sålde tomterna själv och idag är det en hel liten by av hus intill gården. Precis så som jag tror att många vill bo idag.

Fredagshärligt och i nytt ljus

De här vackra ljusstakarna kommer från min mamma. De har alltid tidigare varit placerade på hennes matsalsbord och jag har så att säga vuxit upp tillsammans med dem närvarande på alla släkt- och familjemiddagar i matsalen. När ögat och hjärnan har registrerat något tusentals gånger är det som att det blir osynligt och förlorar i skönhet. Utan att egentligen känna något intresse för dem fick de följa med mig hem och plötsligt ser jag dem i ett helt annat ljus. Så vackra och från Upsala Ekeby. Namnet är Alba och jag är tacksam och överförtjust.

På 70-talet när jag växte upp var färgade stearinljus populära, helst rosa och ljusblå men även guld- och silverfärgade i spiralform. Det var fina grejer då. Jag har svårt att ta in det som jag förknippar med 60-70-talet men till slut kunde jag inte motstå de här stearinljusen i soft beige färg. Kommer från på Åhlens.

Så fort solens strålar börjar skina blir naglarna starkare och jag börjar måla dem igen. Beige och grått är färgerna just nu för mig. Fredagspyssel. Trevlig helg!

 

En smart sak och ett serietips

Ett par av mina krukväxter skulle inte klara sig utan en sådan här bevattningskula eftersom jag bor på två ställen och oftast är borta några dagar varje gång jag åker till fritidshuset. Dessutom är glaskulan vacker när den glimmar i vårsolen. Tips!

Om ni inte har sett den franska serien Ring min agent! (Dix pour cent) som går på Netflix så gör det. Jag har plöjt igenom alla fyra säsongerna och jag bara älskar de excentriska och färgstarka huvudpersonerna som arbetar som agenter för skådespelare. Högt tempo, underbara miljöer från Paris och finstämt om kärlek, längtan och livet bakom de affärsmässiga fasaderna. Dessutom spelar någon välkänd skådespelare sig själv i nästan varje avsnitt.

När vi bodde i Tyskland var mitt andningshål att åka de två timmarna det tog till närmaste stad i Frankrike. Det är inte bara den goda maten utan livsglädjen och lättsamheten där som jag uppskattar. Allt är lite vackrare i Frankrike på något vis. Joie de Vivre!

Januarimix

Här hemma äter vi soppa ofta och speciellt nu när vi har träffat vänner utomhus. Gulaschsoppa på ekologiskt lammkött är en favorit men häromdagen när det var tomt i kylskåpet gjorde jag en ärtsoppa på frysta gröna ärtor. En bortglömd klassiker som blev jättegod. Créme Ninon är det franskklingande namnet och recept finns här.

Tulpaner är verkligen ett tidigt vårtecken och här en bunt vita doftande pussmunstulpaner från Slottsträdgården Ulriksdal. Det är något alldeles speciellt med tulpaner som doftar och i de vanliga butikerna brukar ljusgula dubbla Verona finnas. Stick ner näsan i buketten och känn doften av växthus och citron som är så löftesrik.

Ljuset börjat komma tillbaka och här på soffan under den tjocka filten ligger jag ibland och läser. Boken på bordet är klassikern Trädgårdens glasade rum av duktiga Peter Englander. Drömmen om växthus eller vinterträdgård skall bli verklighet och jag tycks inte vara ensam om de planerna!

Det har väl inte undgått någon att fritidshuset i form av furudrömmen är tillbaka i en uppdaterad version. Hela interiörer i furu eller något annat ljus träslag dominerar i inredningsmagasinen. Vi skrattar och konstaterar att vi försöker radera bort den gulnade furun i fritidshuset från 80-talet men i gäststugan, ateljén, klär vi väggar och golv med hela furuplank som visserligen ska vitlaseras.

Äntligen snö i mellansverige och vi kastar ut mattor, plädar och älskade fårskinnsfällar i snön. Bra tips är att hänga dem ute ett par timmar först för att bli riktigt kalla annars blir de bara blöta och den där uppfriskande och rena känslan uteblir.

Tid för semlor och den här semmelkladdkakan är riktigt riktigt god. Bara att röra ihop allt i en bunke, rosta mandlar och vispa grädde. Precis så enkelt som ett recept skall vara!

SEMMELKLADDKAKA, 8 bitar

150 g smör
100 g riven mandelmassa
2 tsk nystötta kardemummakärnor
2 dl strösocker
3 st ägg
2 1/2 dl ekologiskt vetemjöl
2 tsk vaniljsocker
1 krm salt

Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och blanda i alla de övriga ingredienserna. Häll i form med löstagbar kant, 20-24 cm i diameter, med bakpapper i. Grädda mitt i ugnen ca 20-25 minuter. Låt svalna.

Topping:

75 g mandelflagor
2 dl vispgrädde
florsocker

Rosta mandeln i het stekpanna, passa noga, den bränns snabbt. Vispa grädden och bred ut över kakan. Strö på mandel och strö över florsocker. Njut!

Och till sist en tacksamhetens tanke till naturen som är min stora källa till avkoppling och glädje. Gnistrande landskap av uppspolad is och vass på strandkanten bildade skulpturer i det sällsynta solskenet för några dagar sedan. På Island finns en strand som kallas Diamond Beach, skrolla ner i flödet på instagram hos den isländska naturfotografen Ása Steinars så förstår ni vad jag menar.

Årets första tulpaner

I måndags strax innan stängning smet jag in till självplocket hos Slottsträdgården Uriksdal, hade fått tips att det i princip är folktomt vid den tiden i början på veckan. Hellre ett par buketter under säsongen härifrån än veckovisa buntar från mataffären och jag har lyckan att bo nära handelsträdgården.

Jag väljer några olika sorter och var och en är som ett konstverk. De lever sina egna liv och växer sig sirliga som franska tulpaner, doftar ljuvligt och slår ut i full blom. Oftast får jag njuta av blomsterprakten bortåt två veckor. Ljuvligt.