Sensommarkänsla med några älskade vyer

Jag har just avslutat den första arbetsveckan efter semestern och blickar tillbaka på några bilder från det vackra landskapet i Skåne som jag tycker så mycket om. Det är något speciellt med ljuset över vidderna, speciellt tidig morgon och kväll.

När jag är här på besök hos min barndomsvän har jag lite svårt att släppa att vi inte köpte ett hus, sommarboende, här. Ödet ville annorlunda och det vita stenhuset några hundra meter från stranden bestämde sig ägarna för att inte sälja strax innan kontraktsskrivningen. Sliding doors. Nu blev det bra i alla fall som det ofta blir i livet.

Det öppna landskapet med vita stenhus, röda tegelhus, böljande fält, vallmo, gemytlighet och sandstränderna är det mitt hjärta klappar för. Flera ortsnamn associerar till landskapets karaktär. Vitaby, Brantevik.

Utmed väg 19 mellan Fågeltofta och Skåne Tranås finns en fin självplock av solrosor. Här finna alla upptänkliga färger, former och storlekar av solrosor för en liten peng. Min tanke går alltid till den omtänksamma lantbrukaren som åtar sig det här merarbetet som är så uppskattat av så många.

Oftast ser jag bara några öron som sticker upp mot den vackra kvällshimlen där solen går ner. Den lilla hästgården är en gömd pärla på slätten med havet i söder. Så tacksam för dagarna här och vänskapen som finns.

Den Engelska Trädgården utanför Kivik

Årets Skåneresa bjöd traditionsenligt på en utflykt till Österlen. I år försökte vi finna för oss nya sevärdheter och matställen. Den Engelska Trädgården blev ett trevligt stopp strax utanför Kivik i Svinaberga vid Svabesholms Kungsgård där också café och andra butiker finns. Otroligt vackra sidenklänningar och tunikor fanns till exempel hos Oriental and Vintage. Jag går fortfarande och nästan ångrar att jag inte köpte en vacker fodrad sidenklänning som satt perfekt.

Trädgården i prunkande engelsk stil är ganska liten men lagom att besöka när man vill hinna med mer på en dag. Här finns bland annat rosenträdgård, ett woodland och täta häckar. I anslutning finns en mindre trädgårdshandel som säljer flera av växterna som finns i trädgården. På listan till min egen trädgård skrev jag upp alliumlöken ”Summer Drummer” som är hög och ståtlig och blommar på sensommaren.

Caféguiden: Budhas kafferosteri, Lycksele

Min familj ömsom skrattar, retas eller uppskattar det när jag alltid ska besöka ett bättre café utmed vägen till alla resmål. Oftast har jag White Guide som referens och där kan de högst listade caféerna antingen vara mer inriktade åt bakverk och överdådiga smörgåsar eller åt finsmakarkaffe.

I lilla Lycksele besökte vi Budhas Kafferosteri som bjöd på både kaffekunskap utsökt kaffe som specialitet. Kul ställe med engagerad ägare. Vi blev guidade och köpte med nymalet kaffe till sonen i Storuman. ”Som att dricka kaffe på Södermalm” blev recensionen.

Ett annat cafétips är Väderstad Centralkonditori som är väl värt en kort avstickare från E4:an mellan Linköping och Ödeshög. I Växjö är PM Bröd och sovel så snyggt och sparsmakat så här intog jag efter jobbmöte en tidig middag bestående av små sandwichar och ett glas vin instället för traditionellt kaffe. Bakverken var frestande och imponerade men jag nöjde mig med en chokladpralin med svartvinbärsmak som nog var den godaste jag har smakat. Det är kul med ambitiösa caféer som man faktiskt kan finna lite varstans.

Utmed Vildmarksvägen

På vägen hem från Storuman åkte vi en liten nätt omväg på 25 mil mellan Vilhelmina och Strömsund som kallas Vildmarksvägen. En sträcka vid norska gränsen som går över kalfjället vid Stekenjokk är endast öppen mellan mitten på juni och början på oktober.

Vädret var mulet och regnet hängde i luften men det gav det storslagna landskapet en ödesmättad och monokrom inramning utan starka färger. Vackrast var vägen utmed sjöarna och med Marsfjället och Klimpfjäll i bakgrunden.

Utmed Vildmarksvägen finns flera höga vattenfall och grottor men vi stannade vid Trappstegsforsarna där bruset av vattnet var öronbedövande och luften fuktig av vattendroppar.

Uppe på fjället var det stoppförbud då vi var inne i ett renbetesområde men tyvärr fick jag inte se några renar utmed vägen. Sikten var dålig och molnen låg strax ovanför oss men snön skymtade högre upp på sluttningarna. Suggestivt och vackert.

Caféguiden: Väderstad centralkonditori, Väderstad

Jag fortsätter på utflyktstemat och kom att tänka på Väderstads centralkonditori som absolut är värt en kort avstickare från E4-an strax söder om Mjölby. Vi stannade där på vägen till Skåne för en dryg månad sedan, före alla restriktioner. Mysigt konditori med anor och fint omdöme i White guide. Obegripligt stor sortering av mackor och fikabröd, allt egentillverkat. Väderstad liksom, känns inte direkt som någon metropol men välkänt konditori finns. Tips, tips!

Hos Åbergs och Karl Fredrik på Österlen

Skånebesöket för några veckor sedan bjöd på två fina trädgårdsupplevelser. Vi började hos Åbergs Trädgård & Café utanför Ystad som jag märkligt nog aldrig har besökt tidigare, trots osannolikt många härliga utflykter i området med min barndomsvän.

Här fanns ett imponerande utbud av plantor och perenner och konstnärliga installationer av grönsaker och blomster, allt precis i min smak. Caféet såg fräscht och inbjudande ut men vi hade siktet inställt på lunch i Simrishamn istället. Den intogs på Hickory´s Bistro som inte gjorde oss besvikna. En vällagad och rejäl portion av torskrygg som var mer än nog för mig och smakrika tallrikar för alla i sällskapet. Ibland får jag en känsla av att allt som serveras på restaurang och café är generösare i Skåne, i alla fall jämfört med Stockholmsmått. Nu är det inte något problem för mig som blir mätt direkt men andra i sällskapet var lyckliga över innehållsrika portioner som serverades tillsammans med flera tillbehör.

Sedan var vi så klart och besökte Karl Fredrik på Eklaholm som är känd från TV där han på sitt karismatiska sätt binder fantastiska buketter och bjuder på sitt och sambons liv på gården.

Hans trädgård och butik kan kanske bäst beskrivas med orden organiserad oordning. Kanske lite väl mycket oordning för att vara helt i min smak men en kul upplevelse att vandra runt bland allehanda ting. Karl Fredrik själv gömde sig bakom ett plank där han stod och målade men hoppade fram när vi kommenterade trädgården. Han upplyste oss om att han minsann omsatte varulagret två gånger per år! Hoppas vi får se honom i TV-rutan igen, jag kommer sitta bänkad.

Mitt ”Sliding Doors”

På dagen idag för exakt tre år sedan var vi på visning i ett vitputsat stenhus med charmiga stallfönster och växthus, bara ett par hundra meter från stranden på sydkusten. Vi bestämde oss direkt och allt var klart för att skriva köpekontrakt. Precis just då hoppade säljaren av och bestämde sig för att inte sälja huset.

Kommer ni ihåg filmen ”Sliding Doors” som gick på bio i slutet av 90-talet? Med Gwyneth Paltrow i huvudrollen där två parallella handlingar utspelar sig beroende på om hon precis lyckades klämma sig in i tunnebanevagnen och åka med eller inte. Livets tillfälligheter eller hur olika val kan bli avgörande för fortsättningen.

Kanske var det lite så med det där huset på sydkusten vid havet. Ibland kan jag inte låta blir att tänka på hur livet hade utformat sig om jag hade haft ett hus i Skåne istället för flytt till Stockholm och sedan hus vid Mälaren utanför småstaden. Hur hade mitt andra parallella liv blivit?

Älskar havet, sandstränderna, landskapet, ljuset, bokskogen, röda tegelhus och de vitputsade stenhusen. Vindpinade pilträd, murgröna och rosor som blommar i november Och så min barndomsvän som finns där.

Där går hon och hennes hund och min man. Två (eller rättare sagt tre) som jag håller av. Men det blev ju bra ändå. Vi fick vårt hus, gläntan utanför småstaden, som vi hade längtat efter. Tacksam för livet.

Vackra vyer och vänskap i södra Sverige

Äntligen kom jag ner till Skåne och till min barndomsvän igen. Som jag har längtat. Nästan elva månader sedan sist på grund av de ovanliga omständigheterna som råder nu. Vi är som systrar och pratar i telefon nästan varje dag. En av livets förunderligheter som jag är evigt tacksam för.

Att helgens väder var minst sagt utmanande och växlande var ingenting som var störande, tvärtom fick jag uppleva dramatiska himlar, regnbågar, skyfall, dimma och en magisk soluppgång som tyvärr inte hann fotograferas. Så lycklig över dessa dagar som var inlindade i värme och mjuk vänskap. Bilder från vackra Gyllebo Gård där vi tillbringade helgen.

Hörte Brygga och andra Skånetips

De senaste åren har vi firat midsommarhelgen i Skåne och Köpenhamn men i år blir det annorlunda. Som jag kommer att sakna min barndomsvän i år! Förra året besökte vi den härliga uterestaurangen Hörte Brygga strax innan midsommar. Kan verkligen starkt rekommendera ett besök där och inget passar bättre i dessa tider med bord ute och mat som tillagas och hämtas i en lucka. Råvarorna kommer från lokala producenter och menyn är innovativ med många ovanliga smaker. Andra Skånetips har jag listat här. Nu skall jag baka en kaka till morgondagens båtutflykt. Önskar er alla som tittar in här en riktigt trevlig Midsommarhelg!

I väskan hem från Turkiet, Grekland och Schweiz.

När jag reser tar jag oftast med mig något ätbart hem. Jag är inte så mycket för oanvändbara prylar och traditionella reseminnen. Älskar att botanisera i matvaruaffärer i andra länder. Kikar runt bland kryddor, drycker, godsaker, oljor, ostar, bakverk och baktillbehör och det är oftast det som får följa med hem.

I Turkiet fann jag galet goda rostade hasselnötter som vi satt och knaprade på till vinet uppe på hotellets takterass innan kvällarnas festligheter satte igång. En hel hög med påsar ligger nu i köksskåpet och väntar på att förgylla måltiderna i höst. Gissar att några middagsgäster får smaka på hemgjord hasselnötsglass framöver.

I Schweiz åker jag gärna till Migros, den stora matvarukedjan, och går och njuter av alla fina råvaror. En stor bit ost av favoriten Gruyère följde med hem men den han inte ens komma med på bild här hemma. I Schweiz skrattar man åt våra snåla osthyvlar, där tar man fram en rejäl kniv och skär av en kraftig skiva som äts i små bitar till brödet. Choklad får också ofta följa med hem men nu blev det en god liten sötsak bestående mestadels av hasselnötter, Giotto. Kanske egentligen från Italien och den är supergod kylskåpskall till kaffet.

Våra vänner bor i Siondalen i södra Schweiz och där odlas vin, grönsaker och framför allt frukt. En specialitet är olika likör- och spritsorter av persika, körsbär och päron. Många familjer lämnar bort sin egen frukt för tillverkning av olika alkoholhaltiga drycker. En flaska päronsprit är roligt att ha hemma mest som en annorlunda digestif efter maten. Annars tycker jag mest om den svagare och sötare päronlikören som heter Williamine men den hittade jag tyvärr inte på flygplatsen. Vid en tidigare resa till Schweiz handlade jag en otroligt bra golvborste av hästtagel, så mjuk och fin och som verkligen sopar rent. Schweizisk superkvalitet som inte alls var dyr.

Och så till sist den stora vackra skärbrädan av olivträ från Samos. Jag är så glad för den som redan har blivit en favorit i köket.