I väskan hem från Turkiet, Grekland och Schweiz.

När jag reser tar jag oftast med mig något ätbart hem. Jag är inte så mycket för oanvändbara prylar och traditionella reseminnen. Älskar att botanisera i matvaruaffärer i andra länder. Kikar runt bland kryddor, drycker, godsaker, oljor, ostar, bakverk och baktillbehör och det är oftast det som får följa med hem.

I Turkiet fann jag galet goda rostade hasselnötter som vi satt och knaprade på till vinet uppe på hotellets takterass innan kvällarnas festligheter satte igång. En hel hög med påsar ligger nu i köksskåpet och väntar på att förgylla måltiderna i höst. Gissar att några middagsgäster får smaka på hemgjord hasselnötsglass framöver.

I Schweiz åker jag gärna till Migros, den stora matvarukedjan, och går och njuter av alla fina råvaror. En stor bit ost av favoriten Gruyère följde med hem men den han inte ens komma med på bild här hemma. I Schweiz skrattar man åt våra snåla osthyvlar, där tar man fram en rejäl kniv och skär av en kraftig skiva som äts i små bitar till brödet. Choklad får också ofta följa med hem men nu blev det en god liten sötsak bestående mestadels av hasselnötter, Giotto. Kanske egentligen från Italien och den är supergod kylskåpskall till kaffet.

Våra vänner bor i Siondalen i södra Schweiz och där odlas vin, grönsaker och framför allt frukt. En specialitet är olika likör- och spritsorter av persika, körsbär och päron. Många familjer lämnar bort sin egen frukt för tillverkning av olika alkoholhaltiga drycker. En flaska päronsprit är roligt att ha hemma mest som en annorlunda digestif efter maten. Annars tycker jag mest om den svagare och sötare päronlikören som heter Williamine men den hittade jag tyvärr inte på flygplatsen. Vid en tidigare resa till Schweiz handlade jag en otroligt bra golvborste av hästtagel, så mjuk och fin och som verkligen sopar rent. Schweizisk superkvalitet som inte alls var dyr.

Och så till sist den stora vackra skärbrädan av olivträ från Samos. Jag är så glad för den som redan har blivit en favorit i köket.

Vacker vandring och vinprovning

Som avslutning på resan besökte vi våra svensk-schweiziska vänner för att fira en jämn födelsedag i vackra Siondalen i södra Schweiz. Lördagen började med en vandring högt uppe på bergssluttningen genom vackra vinodlingar under ledning av vinodlaren Yvo som med stor inlevelse och humor berättade om sin ekologiska vingård. Bland vinrankorna fick vi även provsmaka på vin och väl nere på själva vingården bjöds på schweiziska specialiter som torkat kött och ost till ännu mera vin.

Ivo menade att det kanske inte gör så mycket för klimatet och världen att odla ekologiskt däremot att försöka handla så lokalt som möjligt. Jag fick mig en tankeställare och funderar på varför jag ibland köper vin från andra sidan jordklotet och Sydafrika när det finns minst lika goda viner på närmare håll i Europa. Från och med nu blir det så! Älskar välordnade Schweiz som vi har spenderat mycket tid i, även mitt i vinodlingarna står skyltar med promenadavstånd i minuter. Bergen runt dalen är höga, 2-3500 m ö h, och det är inte långt till skidorter som Verbier, Crans Montana och Avoriaz. Förresten har vi efterlyst vår dotter där i en skidort för sådär 10-15 år sedan när hon hade försvunnit. Svaret vi fick var att ingen hade kommit bort där på 150 år.

Vykort från Pythagorion, Samos

Jag är hemkommen från en fantastisk resa som började i Turkiet, slutade i Schweiz och däremellan några lata dagar vid stranden på Samos i Grekland. Där bodde vi på ett charmigt litet ”Mamma-Mia-hotell” som låg precis vid klapperstenstranden. Restaurangen serverade underbar mat medan hotellägaren dansade och sjöng och vågorna sakta rullade in bara några meter från borden. Alldeles ljuvligt. Vi brukar alltid prova nya restauranger varje kväll men här blev vi fast. Ni ser hotellet och restaurangen precis bakom båten på en av de sista bilderna. Dagarna tillbringade vi i skuggan under parasollet eller i det kristallklara turkosglittrande vattnet. Jag hittade en svensk bok på hotellet och den var en riktig fullträff. Liza Marklunds ”Pärlfarmen” är inte en deckare utan en fantastisk äventyrshistoria där mod, svek, kärlek och familjerelationer utgör grundstenarna i ett hisnande drama. Rekommenderas varmt!

Mormor och hennes korallhalsband

När jag var barn älskade jag att sitta tillsammans med mormor och titta på hennes smycken. Redan då hade korallhalsbandet en magisk dragningskraft på mig. Många år senare, innan hon av ålderdom var förändrad, gav hon det till mig. Allt sedan dess har det haft en speciell plats i mitt hjärta.

Mormor hade en ”guld-och-silver-väska” som hon förvarade alla smycken i och alltid tog med sig på resa. Hon satt med den intill sig i bilen, handen på bilbältet över magen men aldrig det isatt i spännet. Sådan var hon, slagfärdig och med bestämda åsikter. Hon skulle aldrig sätta sig på ett flygplan och menade att om Gud hade velat att människorna skulle flyga hade han gett dem vingar. Så sa hon även om hon inte var speciellt religiös. För oss barn berättade hon historier som egentligen kanske inte skulle nå barnaöron. Jag var alltid fylld av obehag när vi åkte förbi den där ladan där någon hade hängt sig som hon berättade om. För det mesta stod hon i köket och lagade mat och bakade bröd. Det var alltid någon gryta som puttrade på spisen medan hon sjöng långa sångtexter och berättade ramsor. Av mormor lärde vi oss att göra öländska kroppkakor vilket är kalasmat för alla i släkten. Tack mormor för allt!

Vi har det skönt och vilsamt i byn Pythagorion på Samos södra sida. Bilderna är tagna vid stranden precis utanför vårt hotell som är inrymt i en 200-årig stenbyggnad.

Att blicka ut över en turkosblå oändlighet

Jag sitter på stranden och blickar ut över havet som skiftar i blå och turkosa toner. Vinden är torr och varm och smeker kroppen, gör den mjuk och avslappnad. Det är vilsamt med vågornas brus. Parasollet som är åldrat av vind och saltvatten är färgat i stranden och havets toner.

Silverarmbandet med infattad turkos är en favorit i solen vid havet. Vi hälsar på vänner i Turkiet och i morgon tar vi båten över till grekiska Samos och stannar där några dagar.

Nya utflyktsmål, solrosor och danskt hygge.

Skillinge Diversehandel

Förutom bad med härliga 22 grader i havet vid Mossbystrand gick utflykten ena dagen mot Helsingborg och Råå eftersom såld häst skulle besökas och andra dagen mot Österlen. Pastafabriken stod på listan över besöksmål och antalet bilar i vägkorsningen långt ute i ingenstans var obegripligt stort. Dofterna inne i butiken och restaurangen var underbart lockande men en timmes kö för lunch gjorde att vi åkte vidare till White Guide rekommenderade Drömbageriet. Lite förvånade upptäcker vi cafét där skylten ligger på marken. Vi skrattar och kommer att tänka på gamla filmen ”Drömkåken”. Därefter åker vi vidare och intar en tidig middag på Buhres Fisk i hamnen i Kivik. Fisksoppan är ett säkert kort!

Ullahills Magasin

Skillinge Diversehandel var också en ny bekantskap med ett snyggt urval av kläder och diverse annat. Lite i samma stil är prisvärda Ullahills Magasin på sydkusten. Gamla fiskelägret Råå söder om Helsingborg gjorde oss inte besvikna, en verklig liten pärla med vackra hus utmed kullerstensbeklädda gator. Överraskande supergod lunch på imponerande Veras Deli och café. Ett riktigt bra tips på Råå.

Butiker, caféer och loppisar i all ära men det var ändå en åker med självplock av solrosor som fick mitt hjärta att klappa som mest. Har aldrig sett så många olika sorters solrosor och de mörkt orangeröda var magiskt vackra. Vi plockade hela bilen full för en liten peng. Sänder en tacksamhetens tanke till den okände lantbrukaren som genom sitt extra arbete bidrar med så mycket glädje och skönhet. Tack!

En dag åkte vi traditionsenligt över bron till Köpenhamn. Varje gång lovar vi oss själva att besöka nya platser i den dejliga huvudstaden. Vi började med lunch bestående av smörrebröd på klassiska Ida Davidsen. Svårt att välja bland alla härligheter och gott var det. Tack för tipset från min vän K. I kvarteren runt omkring finns härliga butiker med vintage och antikviteter och alltid dessa vackra husfasader som jag blickar upp mot. Därefter en promenad i vackra parken Kongens Have där Orangeriet är perfekt för en kopp kaffe eller glass. Förvånande nog är det relativt enkelt att köra bil och parkera i Köpenhamn. Vi tog oss till stadsdelen Christianshavn som egentligen är en ö med trånga kanaler kantade av båtar med mysiga caféer. Här finns märkligt nog både de mest exklusiva bostadskvarteren och ökända fristaden Christiania vilken vi promenerade igenom. Hm…intressant med fotoförbud på huvudgatan. Christiania kan jag vara utan men Köpenhamn är så mycket mer än Ströget och Nyhavn.

Tack du vackra landskap för denna gång

Tacksamt nog hade inte skördetröskorna hunnit till åkrarna runt huset med den vidunderliga utsikten. Gyllene vete och korn vajar fortfarande i vinden och luften är mättad med doften av solvarma åkrar. Det är en känsla av frihet att blicka ut över det öppna landskapet som böljar i mjuka bågar på var sida om den vackra skånegården. Jag trivs nog trots allt bäst i öppna landskap, att vila blicken på horisonten gör gott för själen.

Jag är tillbaka efter några dagar i Skåne hos min barndomsvän. Dagar fyllda med goda samtal och inspirerande utflykter. Jag återkommer strax med bilder från några höjdpunkter.

På väg söderut igen…

Underbara sommar! Jag har lyckan att åka söderut igen. Till öppna landskap, ljus, hav, sandstränder och böljande åkrar. Kanske hittar jag nya platser att besöka denna gång. Tidigare visiter i Skåne gav upphov till den här listan med favoriter.

Strandnära B&B – trädgården och restaurangen

Jag måste bara få återkomma med några bilder från Strandnära B&B, den lilla äkta pärlan på Öland strax söder om Färjestaden. Trädgården var verkligen en lugn och harmonisk oas som vi njöt av när vädret var opålitligt en förmiddag. Med tunga regnmoln som backdrop gick jag runt och tog några bilder samtidigt som jag funderade på vad som gjorde trädgården så inbjudande.

Färgskalan är lugn och enhetlig. Lavendel återkommer på flera ställen och de flesta andra blommorna går i rosa och vita toner. Grönt i olika nyanser, grågrönt prydnadsgräs och gräsmattor mot de stensatta gångarna. Byggnaderna runt omkring är samtliga ljusa. Jag växlar några ord med det trevliga ägarparet som vattnar nyplanterade plantor med uppsamlat regnvatten.

Några ord och bilder från restaurangen också som serverar ekologiskt och varsamt tillagade måltider. Omnämnd i White Guide och öppen för säsongen endast några veckor till så skynda om någon vill göra ett besök. Därefter öppen under speciella helger. Vita manglade dukar, matchande servetter, en kvist lavendel i brödkorgen och vatten på bordet. Liksom på rummen är omsorgen om detaljerna rörande. Tallrikarna som bärs in till bordet är vackra och fyllda av överraskningar. Smakerna är ljuvliga!

Ett paradis för keramikälskaren

Det går inte att besöka Öland utan att åka till Paradisverkstaden som ligga strax söder om Ölandsbron. Här formges och tillverkas keramik av familjen Paradis. Allt från små ljusstakar och vaser i mjuka organiska former till stora trädgårdskrukor. Utställning, försäljning och café i den stora vackra vita byggnaden med tillhörande trädgård. Ett paradis som jag alltid återkommer till! Den här gången åkte jag därifrån med två blomkrukor.