Morgonljus

IMG_4227

God morgon från sydkusten. Det är något speciellt med ljuset i Skåne. Närheten till havet gör att det blir mer skimrande och just ljust. Fick njuta en vacker morgon på slätten bland knotiga pilar och typiska stallfönster.

IMG_4246

IMG_4238

IMG_4241

Ljus och mörker

IMG_3192

Det är väl ingen som har missat Lerins lärlingar på SVT. Så underbart tv-program. I det senaste programmet igår, det näst sista, var en fotograf inbjuden och samtalet om att fånga ljuset i bilder och akvareller var fascinerande tycker jag. För mig var det ren poesi att höra Lars Lerin berätta om färgnyanserna i naturen och hur vi kan lära oss att upptäcka detaljerna i det som omger oss. Närvaro eller kanske skall vi kalla det härvaro. Vara här och nu. Kameran hjälper mig med det.

IMG_3190

IMG_3887

När jag är ledig börjar jag alltid morgonen med att öppna ytterdörren och känna på vädret. Kanske sitter det kvar från åren med hästar, då gick jag alltid ut till stallet det första jag gjorde. Vaknade med naturen och djuren.

IMG_3231 (1)

Här är fem eftermiddagsögonblick fångade från yttertrappan med kameran. Ljuset och färgerna skiljer sig från varandra. Samma motiv men så olika fångade med kameran. Ljus och mörker, precis som livet.

IMG_1766

Ut, ut, ut

IMG_3219

På helgen måste jag ut. Ut i naturen. Andas, få syre. Annars känns de lediga dagarna meningslösa, utan innehåll.

IMG_3227

Finns det något godare än att dricka kaffet ut i naturen? Kaffe och kanelbulle. Smakar så gott utomhus. Och här är några morötter till hästarna med i korgen. Spelar ingen roll vilken årstid det är men helst vistas jag i skogen och vid hagen på vintern, våren eller hösten. Utan småkryp och kvalmig värme. Sommaren helst på sandstranden vid havet och med horisonten i fjärran.

IMG_3199 (2)

På med varma kläder och något att sitta på. Rykande varmt kaffe från termosen. Så härligt!

IMG_3229

IMG_3210 (1)

IMG_3205

 

Men varför bloggar du Karin?

IMG_3231

För en tid sedan träffade jag en vän som jag inte har träffat på länge. Trots att åren har gått är det som om tiden har stått stilla. Samtalen tar vid där de slutade för länge sedan. Det känns ändå tryggt och precis som förr. Och i samma stund får jag frågan som vilar i just detta. Men hur kommer det sig att du Karin bloggar? Då känner jag att tiden tagit ett plötsligt skutt framåt.

IMG_3233

Jag tar det från början. Det är faktiskt min Oscar och hans fina flickvän som sa till mig en dag för fyra år sedan att jag måste börja blogga. Använda alla bilder och idéer som jag har. Göra något av det. Hon var envis fast på ett diskret sätt. Tjatade faktiskt. Eller också var det jag som var ovillig. Det var ju inte jag liksom. Jag var ju den personen som min vän från förr kände. Diskret och kanske lite hemlighetsfull. Privat.

IMG_3232

Jag tänkte på det där. Ok, jag vill lära mig om fotografering och bildbehandling, lära mig mer om min dator och sociala medier, utveckla min känsla för bilder och utveckla min kreativa sida på ett för mig lustfyllt sätt. Det kunde en blogg trots allt vara bra för. Oscar som är bra på det mesta som har med it, design och utveckling att göra satte upp bloggen på en eftermiddag och sedan blev jag sporrad att sätta igång. Det var inte svårare än så.

IMG_3241

Att blogga har hela tiden varit mitt eget nöje och för min egen utvecklings skull. Ledsen att erkänna det kanske. Jag har aldrig försökt anpassa mig och visa bilder och skriva om det som lockar väldigt många läsare. För en gångs skull i mitt liv har jag inte brytt mig om prestation utan jag har gjort något för att det har gett mig själv något på djupet. Naturen, blommor, hästar, mat, design och glimtar från mina år som fastighetsmäklare. Ja, så blev det faktiskt. Jag finner tillfredställelse genom att fotografera och hålla på med bilderna, att skriva texter där jag reflekterar över livet och få dela det med en skara likasinnade som ger mig fin feedback. Tack!

IMG_3248

Jag har lärt mig mer om bildbehandling, om sociala medier, att trixa med bilder hit och dit. I början hade jag svårt med texterna, det var inte mitt element, det var bilderna, fotografierna, som var drivkraften. Nu tycker jag det är roligt att skriva och har nog utvecklat den sidan hos mig själv. Har mycket lättare att formulera beslut- och avtalstexter på mitt arbete, det flyter på mycket enklare numera. Dessutom har jag via bloggen lärt känna trevliga personer och fått möta personer som jag inte hade träffat annars. En artikel och några bilder är publicerade i tidningar.Jag fick till och med erbjudande om arbete som fotograf av bostäder genom att visa upp bilder som har varit med här.

 

Så blev det fast det inte riktigt var jag som den jag var då.

 

Och tack alla ni som kikar in här, det blev för er!

 

Bilderna är från den gånga helgen när dimman sänkte sig här över dalen samtidigt som solen gick ner. Det flacka landskapet ute på naturreservatet Ängsö gav oss en långsam skymning i milt tonade färger.

Vid lägerelden

IMG_2936

Idag har jag susat upp och ner genom södra Sverige. Blickat ut över det vackra vita landskapet från tåget. Förundras över hur vackert och omväxlande landet jag bor i är trots snöstorm. De iskalla vindarna känner jag inte, det är varmt och skönt på tåget. Sjöar, åar, bäckar, ekbackar, hagar, åkrar, tallkog och lövskog. Trähus. Röda, vita, gula. Glasverandor, tegeltak. Badhus, bryggor.

IMG_2947

IMG_2926

IMG_2942

IMG_2928

                            

Tacksam att kunna vistas i naturen och allemansrätten. Tänk att få sitta i skogen, vid vattnet och elden som i söndags. Det är något ursprungligt det där att göra upp eld ute och sitta och stirra in i de fladdrande lågorna. Gör gott för själen.

IMG_2918

När vi bodde i Tyskland och hade picnic på en äng strax intill vägen dröjde det inte många minuter förrän markägaren kom och körde bort oss. Och somrarna hos hästfamiljen i England lärde mig att det inte var många ställen vi fick rida på eftersom all mark var privat. Vi är lyckligt lottade här i Sverige.

IMG_2919

Och till sist ett tips om hur man får fyr på elden utomhus (eller i öppna spisen). Kottar, ljusstumpar och lite snöre behövs. Bind ett snöre på varje kotte, smält ljusstumparna i en bunke i vattenbad och doppa kottarna två gånger. Perfekt att tända elden med och brinner långsamt.

IMG_2685 (1)

IMG_2682 (2)

Blekt solljus och vintervit himmel

IMG_2782

IMG_2792 (2)

IMG_2779

Och så äntligen kom morgonen med blekt solljus och vintervit himmel. Som jag har längtat efter sol, ljus och gnistrande iskristaller. Frostbelupen mark. Det är omöjligt att inte gå rakt upp och ut direkt. Jag dras till vattnet och den hemlighetsfulla orörda skogen, vet var jag kan finna båda.

IMG_2778

IMG_2770

IMG_2767

Den kalla natten har lagt en tunn ishinna över vattnet. Som spröda ljusa toner från ett klockspel spelar den spruckna isen en entonig sång.

IMG_2788

Och hästen där på klipphällen i skogen. För mig sinnebilden av en islandshäst. Outgrundlig blick, stolt och fri. Nyfiken men värdigt avvaktande. Ett med naturen. Är naturen. Som lärde mig att vistas ute oberoende av väder, att uppskatta alla årstiderna.

IMG_2789

Att blicka in ett blått hästöga är lite som att titta ut över havet eller kanske mot vinterhimlen. Hav, vågskum, vattendroppar, iskristaller och mörkt sammetsblå stjärnhimmel.

IMG_2792

Brunt och grönt på uteplatsen

IMG_2403

Idag tog jag korgen på armen och gick ner till hästhagarna och plockade blommor. Nej, jag skojar inte, men jag plockade fröställningar om vi skall vara petiga. Kanske gör jag något med dem eller också inte. Försöker även se skönheten i det bedagade, det överblommade och brunmurriga. Förresten tror jag brunt kommer stort som färg framöver i inredning, porslin och keramik. Brunt, gult och grönt, precis som på 70-talet.

IMG_2402

IMG_2404 (1)

                            

Det regnar så mycket att det växer alger på hornen från älg och kronhjort som vi har hittat ute i skogen. De har legat här ute på terassen i flera år men aldrig blivit gröna förut. Fick ta in och skrubba dem rena. Mossan däremot trivs i regnet och är lika fin nu som för två månader sedan när jag plockade den. Nu fick den bli en bullig krans som är så enkel att göra, tar inte många minuter att sno ihop.

IMG_2407

Årets julgran…blev en tall

IMG_1874

IMG_1880

                            

Årets julgran blev en tall. Den stod där så vacker och graciös, lite ensam på något vis. Toppen var kluven och då blir den troligtvis gallrad framöver. Hos den glade bonden på Kärrbo prästgård är det självplock av gran eller det du önskar för en hundralapp per träd. Skogen bakom bygdegården är flera hektar, här går korna men chansen att möta dem är liten.

IMG_1877

Några kulor av glas, röda nejlikor och den gamla ljusslingan av klassiskt snitt med ljus som liknar julgransljus. Den köpte vi till vår första julgran för tjugosex år sedan. Lägenheten hade rymliga rum och högt i tak på fashionabla Östermalm i Stockholm. Vi ville ha en julgran som var ståtlig men det slutade med att den klena julgransfoten var för liten och julgranen fick därefter spännas upp med fiskelinor åt alla håll för att hållas upprätt. Första julgranen och ungdomligt övermod. Därefter har ett antal olika julgranar passerat, jag är inte den som har det traditionsenligt år från år. Förra året var det den försmådde dansken som fick revansch och i år pryder han trappen med ljus.

IMG_1823

Det här är skogsmannen. Han trivs bäst på fjället och helst går han uppför i motvind. Det gör inte jag. Han är bra på att bära tungt och att hugga ved och en klen liten tall tar han med sig så där i förbifarten. Det är bra att ha en skogsman ibland.

IMG_1831

IMG_1827

IMG_1833

Till julafton blir tallen prydd med fler röda blommor och sedan blir han bevarad i minnet som den graciösa och exotiska svensken.

IMG_1872

IMG_1887

Ekarna

IMG_1852

Kikar bara in lite snabbt här för att visa hur fin min ekskog är. Förstår att det har blivit trendigt att driva upp ekar för det är som ett skådespel i miniatyr att se hur ekollonet först får rötter och därefter spricker upp för att ge plats åt det nya lilla trädet.

här gjorde jag.

IMG_1850

IMG_1845 (1)

En doft av snö

IMG_1724

Söndagen bjöd på solglitter och ett tunt snötäcke. Så annorlunda allting blir när marken är täckt av vita, mjuka snöflingor och landskapet är inbäddat i glimmande iskristaller.  Tunga vattendroppar har fryst till is som reflekterar solljuset. Nu har den årstiden kommit när solens bana över trädtopparna på andra sidan dalen är försvinnande kort. Det doftar snö. Kallt, friskt, nästan lite syrligt. Kan någon kemist eller kanske meteorolog förklara varför kristalliserat vatten doftar?

IMG_1723

IMG_1718 (1)

IMG_1725

Fröställningar, träd och elbanden runt hagarna är täckta av iskristaller och rimfrost. En ny årstid, en ny tid, ett nytt landskap.

IMG_1726