Augustikvällar

IMG_8528

Varje årstid har sin tjusning men jag tror att ett par tre korta veckor i slutet av augusti är bland de vackraste på året. Det är det milda guldfärgade sensommarljuset på kvällen som är så oemotståndligt för mig. Att vandra utmed en ännu inte skördad åker är rena terapin i form av ljusbehandling. Solstrålarna glittrar i den mogna säden och skuggorna på andra sidan är långa.

IMG_8537

Idag är den här åkern med raps helt plötsligt skördad – det gäller att ta tillvara de dyrbara guldfärgade kvällarna.

IMG_8533

Haväng

IMG_8117

Finns det något mer poetiskt och vackert namn än Haväng? Ängar vid havet eller helt enkelt bara hav och äng.

IMG_8121

Ekarna är majestätiska. Jorden är sandblandad och betet är magert och blåsigt. Det är bra. Den vita hästen trollbinder mig. Efter krönet är utsikten över havet slående. Det känns som om den smala gången av slitna brädor leder rakt upp mot himlen. Nedanför roar Verkeåns mynning stora och små. Minns hur barnen var sysselsatta i timmar i det strömmande grunda vattnet. Det var länge sedan.

IMG_8127

Haväng.
IMG_8132

Det vackra Badhotellet i Vitemölla strax intill har alltid fascinerat mig men jag har tyvärr aldrig varit gäst där. Än. Det är något med den ljusa färgen, den generösa glasverandan och kanske känslan av en svunnen tid.

IMG_3636

Sommarnatt

IMG_7542

Igår kväll landade min blick och kameran på några grässtrån intill vattnet samtidigt som solen gick ner. Himlen skiftade i gult, orange, rosa och till sist rött. Det är sent och vinden har mojnat.

IMG_7545

Stockholms skärgård visar sig från sin finaste sida även om vinden är kall. Men solen skiner och sällskapet är det allra bästa.

IMG_7546 IMG_7538 IMG_7520

<IMG_7514

Jag fick frågan hur det kommer sig att jag vistas i så många vackra miljöer. Det enkla svaret är att öppna sina ögon för allt det vackra runt omkring. ”Finding beauty in everyday life” är kanske lite mitt motto.

 

IMG_7524

Känn ingen sorg

IMG_5327 (1)

Jag går min favoritrunda. Allt blommar samtidigt i år. Vitsippor, gullviva och liljekonvalj. Slånbärssnåren är alldeles vita. Det doftar underbart. Det är omöjligt att inte tänka på alla härliga ridturer, den här turen kallade vi patiensrundan. Minnena flyter ihop men vissa minnesbilder är kristallklara. När rådjuren hoppade fram framför det unga fuxstoet, min vackra änglahäst som var så duktig när alla änderna flög upp från dammen precis framför. Just den här årstiden är den bästa för ridturer. Inget högt gräs, inga insekter, inte för varmt. Känn ingen sorg…säger jag till mig själv.

IMG_5324 IMG_5333

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I ärlighetens namn måste jag också medge att jag känner en viss lättnad att inte vara hästägare längre. Sommaren är en krävande tid med ständig begränsning av betet eftersom islandshästarna är lättfödda. Flugor, styngflugelarver, bromsar och mygg går illa åt hästarna som kräver mer passning och skötsel än på vintern. Och för första gången på många år kan jag åka iväg på semester utan att planera och fundera på tillsynen. Dessutom har hästar en obegriplig vana att göra sig illa eller bli sjuka just precis när man är bortrest. Nu måste jag bara se till att någon vattnar blommorna!

IMG_5326 IMG_5346

Vårtecken och andra detaljer

IMG_5169

Visst är det väl så att vi alla har våra egna vårtecken? Vi tolkar och ser saker på olika sätt. När slånbären blommar här brukar det vara löftesrikt om sommarvärme och lediga helger i maj. Igår var det sju grader hela dagen och vindarna var isande kalla. I år har jag hjälp några slånbärskvistar på traven genom att ta in dem i värmen. Lite motvilligt slog de ut till slut. Fårskinnen som jag brukar plocka undan efter vintern ligger kvar i tv-soffan. Djuren här på landet runt omkring tycks inte bry sig om vädret. I hagen på andra sidan vägen är hästarna utsläppta och nordsvensken surar som vanligt när de andra kommer för nära. Jag går mina rundor och tycker egentligen att det är ganska skönt innan sommarvärme och insekter kommer. Tänker på tiden som har varit med hästarna och saknar nog mest bara ridturerna med min vän med de båda hästarna och Elisabeth.

IMG_5085 IMG_5174 IMG_5135

I hagen mittemot vårt köksfönster är våra sommarvänner tillbaka. I år är det några får och två åsnor. Lammen blir fler och fler och skuttar runt i halsbrytande språng och springer kors och tvärs. Det är rogivande att se hur de förflyttar sig hela tiden. Än är de här, än är de där.

IMG_5168

Åsnorna är tillgivna och kommer gärna fram till staketet. Står blickstilla och lyssnar på min röst. Snart blir syrenhäcken grön och tät. När blommorna kommer ser vi knappt hagen på andra sidan grusvägen. Hur många gånger har jag inte hört Elisabeth fara fram i tölt där bakom häcken. Takten eller otakten i hovarnas klapper eller vilken häst som kommer har alltid varit lätt att lyssna sig till.

IMG_5127

Jag tror att närheten till djur och natur tränar upp våra sinnen. Titta till exempel på de utsökta små detaljera i en liten slånbärsblomma eller de olika färgerna på åsnans huvud. Små saker, stora upplevelser.

IMG_2805 IMG_2824 IMG_5178

Björkarna i byn

IMG_5052

En liten bit bort utmed vägen här i byn finns den här björkdungen. Solen går upp på andra sidan och ljuset är ofta magiskt genom de skira björkarna. Älskar björkar. Kanske för den strama grafiska färgteckningen i svart och vitt och sedan de skira löven i kontrast till det. Björkar är riktiga färgväxlare under året. På våren skiftar de kala grenarna i olika färger av rött och lila. Sånt där kan jag hålla reda på. I år var lövsprickningen sen, nästan två veckor senare än de senaste åren.

IMG_5059

Här har vi ridit förbi många gånger på väg till skogen på den här sidan. Det här är inte tallskogen som är på andra sidan dalen som jag brukar skriva om. Den här skogen har en helt annan karaktär. Vild, tätvuxen, nyckfull med branta stup och många kärr. Svårgenomtränglig. Jag vet inte hur många gånger jag har sett älgar här. De vackra mjuka björkarna är lite vilseledande inför vad som komma skall kan man säga. Här i skogen har vi gått bort oss några gånger. Forserat kärr och stenig mark till fots bredvid hästarna och en dag rev en vresig rot bort en av hästarnas skor. Det var länge sedan jag gick förbi björkarna nu och in i trollskogen bakom.

IMG_5051

Vandrare

IMG_4999

Vandring och workshops med #vandringsbloggen och #kvinnligaäventyrare här ute på Ängsö idag.  Intressant om mindfulness och medveten vandring och imponerande föredrag om vikten (!) av lätt utrustning och packning. Väldigt lärorikt. Många inspirerande personer. Kika till exempel in hos naturfotograf Ida Olsson @iskogochmark på instragram för extraordinära naturbilder med känsla. Och så är jag lite trollbunden av den där hunden med de guldgula ögonen.

IMG_5032 IMG_5012 IMG_5027 (1) IMG_4987 (1) IMG_5030

Tack till Lena som tog med mig på en spännande och äventyrlig dag.

IMG_5029 IMG_4971 (1)

 

Nightwatcher

IMG_4722

Det är något alldeles speciellt det där att fodra hästarna sent på kvällen ute i hagen. Jag kommer sakna de stjärnklara stunderna där ute i mörkret och tystnaden. Mörka konturer av hästar som kommer lunkande. En hund som skäller i fjärran.

IMG_4731

En inte helt angenäm väntan

IMG_3934

Jag går lite som i väntans tider fast tvärtom. Det är en ganska oangenäm känsla av en kommande förlust som jag inte riktigt vet hur jag skall hantera eller ens hur det kommer att kännas.

IMG_3936

Ibland måste man ta ett beslut som instinktivt känns fel men som egentligen är helt rätt och det enda riktiga att göra. Framtiden är det som ligger framför och inte den tid som har varit. Måste spela framåt, inte bakåt.

IMG_3940

Solen tittade fram några minuter strax innan middagstid. Sprang ut med kameran precis bara bakom huset på grusvägen. Aldrig är ljuset så vackert som efter en dag med regntung himmel och mörka moln. Som små soltussar vajar videkvistarna i vinden som numera aldrig mojnar känns det som.

IMG_3932

Knopparna sväller på syrenhäckens strama grenar som sträcker sig mot skyn. Glittar efter det nyss komna regnet. Undrar hur tidigt blommorna kommer i år?

IMG_3931

Det är en trygghet i naturens gilla gång och årstidernas växlingar. Alltid framåt, inte bakåt.

IMG_3933

Skogen igen och ljusa kvällar

IMG_3641

Rikedom från naturen. Hämtar lite mossa i skogen på stenhällarna bland de raka furorna. Det är en ljus och sakral känsla där bland de glesa träden. Har fina minnen härifrån tillsammans med Elisabeths dåvarande tävlingshäst Lofur. Värdigt klev han upp och ner på de små stenhällarna. Han som kom från Island där det inte finns någon skog, han älskade verkligen att kliva runt här i den svenska urskogen.

IMG_1611

Planterar lite vårblommor bland mossan i en gammal korg. De kyliga nätterna och den fuktiga mossan gör att blommorna håller sig fina länge.

IMG_3647 IMG_3660

Skymningen är så där långsam nu igen. Skillnaden mellan dag och natt blir inte så tydlig. Tänder ett ljus i skålen med form av ett äggskal som jag har gjort på keramikkursen. Det är svårt det där med keramik, det mesta blir inte bra men den här är jag nöjd med.

IMG_3728