Att hälsa på i Braunschweig, Tyskland

Äntligen efter pandemin kom vi ner till Tyskland för att hälsa på Elisabeth som bor i Braunschweig i nordöstra Tyskland. Där och i städerna runt omkring håller Volkswagen till med huvudkontor och biltillverkning. Volkswagen genomför en enorm satsning på elbilar och hon arbetar med uppbyggnad av batterifabriker.

Första dagen tog vi en tur in till stadens centrum som är en typisk tyskt stad med torg och korsvirkeshus. Närmare 30 grader varmt och det tog inte lång tid innan det blev en första paus för glass och kaffe. För mig blev det en dubbel espresso med vaniljglass i kaffeglaset. Rekommenderas, riktigt god fusion av starkt kaffe och gräddig kall glass.

Far och dotter. Långa, egensinniga, civilingenjörer och med stark integritet.

Det är alltid en märklig känsla att hälsa på något av barnen utomlands med roller som då är utbytta. Plötsligt är det kidsen som tar befälet med bilkörning, beställningar och frågor i butiker. Jag hittade ett par fina fåtöljer till växthuset och frågan är om de går in i bilen för att ta med hem till Sverige.

Det blev också ett besök på klassisk biergarten Löwengarten med kulörta lyktor, självservering och enkla trädgårdsmöbler. Tack och lov var det riktiga trädgårdsstolar här, jag är inte så förtjust i långa bänkar utan ryggstöd. Har lite svårt att förstå den trenden som jag ser i trädgårdar idag, så obekvämt. Till den klassiska ölen blev det varm nybakad kringla, en Pretzel. Auf Wiedersehen!

Småplock och bubbel

Det finns inget godare än att inleda en middag med småplock och bubbel. Helst champagne men en cava är fint det också. Måste bjuda er på en crustad med härliga italienska smaker som våra gäster fick i lördags. Jag lovar de får en strykande åtgång!

Parmesankrustad med parmaskinka, 6 st

6 krustader, de större
2-3 dl nyriven parmesanost
1 litet ägg
1 dl grädde
svartpeppar
3 skivor parmaskinka
3 msk créme fraîche
basilikablad
god olivolja

Riv parmesanost och blanda med ägg och grädde och tag ett tag med svartpepparkvarnen. Det blir en fast fyllning som klickas i krustaderna. Fyll dem till 2/3. Grädda mitt i ugnen i 200 grader ca 15 minuter tills fyllningen stannar. Passa noga för de bränns lätt, lägg på ett bakplåtspapper i så fall. Låt svalna och toppa med créme fraîche, parmaskinka, basilikablad och ett par droppar god olivolja.

I bakgrunden skymtar en enkel aptitretare som helt enkelt är rutor av smördeg 5×5 cm som gräddas ca 15 minuter i 200 grader. Pensla dem eventuellt med uppvispat ägg innan gräddningen. Låt svalna och klicka ut baconost direkt från tuben. Toppa med gräslök eller lite hackad rödlök. Försvinnande goda och enkla.

Narcisser och flytande gult

De gula och vita färgklickarna sprider ut sig i trädgården. Tidigare har jag inte varit så förtjust i narcisser och först nu har jag upptäckt deras skönhet och artrikedom. Dessutom lämnas de ifred av både rådjur och harar. Jag har gjort så att varje höst sätter jag olika sorter tätt i en pallkrage och därifrån plockar jag in till buketter. När det är dags att sätta ner luktärtorna drar jag upp lökarna och planterar ut dem på olika ställen i trädgården.

I buketter tycker jag de andra varianterna än de vanliga gula håller sig bättre och längre. Allra vackrast är nog den i mitten som blommar med flera små klockor på varje stjälk. Och de vita och ljust citrongula är ljuvliga också.

Narcisser med avknipsade stjälkar flyter fint på vatten och här ligger några i den stora koppartunnan som samlar upp regnvatten.

Blommorna håller sig vackra utan vatten länge och passar fint som dekoration. Här på bricka tillsammans med en ljusgul White Lady som kanske är min favorit bland drinkar. Denna citronsyrliga cocktail bjöds i växthuset förra helgen.

White Lady, en person

4 cl gin
2 cl cointreau
1,5 cl pressad citronsaft
ev en äggvita

Skaka med is och häll upp i vackert cocktailglas. Läppjas långsamt och njutningsfullt. Trevlig helg!

 

Firade bröllopsdagen i Cadierbaren

I måndags firade vi bröllopsdag. Tänk att det är 30 år sedan vi gifte oss i den moderna kyrkan med utsikt över Bråviken.

Det blev inget storlaget firande på en måndag men inramningen i Cadierbaren på Grand Hotell är alltid ståndsmässig. Det är något speciellt med hotellmiljöer. Stämningen är internationell och på Grand Hotell är servicen verkligen förstklassig. Utsikten över båtarna och Strömkajen mot Stockholms slott är slående. Här har mamma och jag haft som tradition att dricka Afternoon Tea varje år men nu fungerar det tyvärr inte längre för henne.

Diskret klirr av glas. Porlande champagne hälls upp. Sköna soffor och stora blomsterarrangemang som till och med matchar kuddarna. Grand Hotell har egen florist och i entrén välkomnas man alltid av ett fantastiska blommor. Ett besök här ger alltid lite guldkant på tillvaron.

Jag beställde en cocktail som serverades i specialdesignad keramikbägare signerad min favoritkeramiker. Hotellets logotype glimmade i guld genom den klara isbiten i botten. Mycket elegant och effektfullt. Jag fick berättat för mig av hovmästaren att keramikbägaren inte används längre eftersom alldeles för många gäster tog med sig den hem.

En Valborgshelg som svischade förbi

Helgen passerade i expressfart och det var dessutom en kort Valborgshelg. En grillad köttbit på fredagkvällen och efter det en liten ostbricka till dessert. Min nya favoritost heter Kaltbach (den till vänster) och är en schweizisk ost på komjöl. Lagom smakrik och mjuk fast det är en hårdost. Mmmm… Här på brickan dessutom en fransk ost gjord på fårmjölk som heter Betmale. Den är också god, lite salt och mild utan den karakteristiska smaken från fårmjölk.

Onsdagskvällarna i silversmedjan har tagit uppehåll och jag håller på med ett enkelt armband som skall prydas av en stor gul citrin. Den är så vackert slipad och gnistrar och strålar ikapp med solen. Silvret ändrar färg fler gånger under arbetets gång och när det har så här matt och vitt har det legat i citronsyrabad för att ta bort missfärgningar från lödning. I fredags fick det blivande armbandet en annan form när jag träffade en vän i hennes egen smedja. Mysigt att sitta och småprata, prova smycken, såga silver och gosa med hundvalp mellan varven.

Igår kväll var vi bortbjudna och då plockade jag året första trädgårdsbukett som förstärktes med köpta nejlikor. Så härligt att plocka blommor och kvistar i trädgården igen. Har ingen bild på den, det blev inte så.

Just nu är jag inne på att binda buketter i nivåer där varje blomstersort får en egen nivå som här. Det blir lyxigt höga buketter som gärna får stå på ett sidobord och betraktas på avstånd. Här är det vit gerbera längst ner, solbollar strax ovanför dem och till sist kvistar av syren som svävar högst upp. Lite kul. Hos den här floristen finns massor av inspiration för den typen av buketter.

Matlagningsdags igen och ett dukat bord

Då har vårt matlagningsgäng träffats igen och det är lika kul varje gång! Det har blivit glest mellan tillfällena på grund av pandemin men nu är vi förhoppningsvis igång igen med regelbundna träffar. Vi planerar menyn i förväg och de som är värdar för kvällen kommer med förslag på tema och maträtter. Lördagens tema hemma hos oss var klassiska svenska smaker som bestod av löjrom, rökt lax, västerbottenost, renstek, röding, rotselleri, potatis, blåbär och enbär. Ungefär så och i den ordningen!

Förrätten måste jag tipsa om, den blev såå god och så enkel att göra. Rökt renstek tillsammans med päron, blåmögelost från Gotland, ruccola, balsamvinäger och valnötter. Det går lika bra med något annat rökt kött från vilt. Jag fann hel rökt renstek på en välsorterad Coop som skivade den tunt.

Päroncarpaccio med rökt renstek, 6 personer

200 gram tunnskivad rökt renstek
2 fasta päron, hyvlade med mandolin
100 gram grönmögelost, mild men smakrik typ gorgonzola
1 liten påse ruccola
1 dl valnötter
olivolja
balsamvinäger

Fördela renstek, päron, ost och ruccola på ett fat. Ringla över balsamvinäger och olivolja. Strö över nötter. Klart!

Bordet var dukat i blått och gult och med en servis från min morfars bror som tyvärr gick bort i förtid. Den kompletta och vackra servisen har stått oanvänd i säkert 50 år, först hos min mormor och sedan hos min mamma. Det är så roligt att duka med denna för det finns tallrikar i fyra olika storlekar samt mängder med uppläggningsfat. Torkade påskliljor och tête-à-tête i äggkoppar fick pryda bordet.

Vi startade eftermiddagen med bubbel och västerbottencrustader i växthuset. Champagneskålarna är ett lyckat loppisfynd. Crustaderna gör alltid succé och endast händerna behövs för att få dem till munnen! Favorit i repris, recept här.

Andelsjordbruk och min trädgårdshistoria

Jag har gått med i ett andelsjordbruk! Ja, det låter storslaget men är inte svårare än så att jag har signat up för att hämta en ekologisk grönsakskasse under 20 veckor hos Kärrbo Prästgård utanför Västerås. Tidigare har jag ofta åkt förbi den obemannade sommarbutiken och fyllt en påse med härliga grönsaker men nu är det nya tider på lantbruket där. Det blir spännande att varje vecka se vilka grönsaker som erbjuds, fler än 50 olika grödor kommer att odlas.  När det kommer till min egen trädgård så överlåter jag gärna odlandet av grönsaker till någon annan och jag är så tacksam att det finns närodlade ekologiska grönsaker att köpa. I mina trädgårdstankar finns det bara blommor…

Med lite egen odlingslycka i trädgården kan jag plocka lika fina buketter som den här om drygt tre månader.

För alla luktärtsälskare innebär vecka 12 starten på odlingssäsongen, då är det dags att sätta frön i krukor inomhus, åtminstone i södra Sverige. Jag brukar vänta ytterligare ett par veckor för de gror snabbt och det dröjer inte länge innan det spirar  i krukorna. I år blir det extra roligt att kunna sätta ut plantorna, som tål några minusgrader, i det nya växthuset.

Dahliaknölarna har jag inte kikat på än där de ligger förpackade i kompostpåsar i en låda. Hoppas de har klarat sig, jag har inte beställt några nya knölar. Om en månad börjar ett gediget arbete med att dela de hårda knölarna och sätta dem i krukor eller plastpåsar för att sedan drivas inomhus.

Jag är nygammal med egen trädgård. För mer än tio år sedan bodde vi i en sekelskiftesvilla med tillhörande stor trädgård. Där fanns äpple- och päronträd i överflöd och en välvuxen hallonhäck som säkert var 50 meter lång. Då arbetade jag som fastighetsmäklare och hade barn i skolåldern så i trädgården gjordes bara det viktigaste som att hålla snyggt och välansat. Vi hade några rosor och en rejäl perennrabatt som krävde sitt men det var i stort sett allt förutom hallon och fruktträd.

Därefter flyttade vi till en hästgård ett par mil utanför stan och då blev hagarna mitt trädgårdsrum där jag plockade blommor. Utmed grusvägen växte krolliljor och en enorm syrenhäck omgärdade huset men något trädgårdsliv var inte något som prioriterades då.

Varje dag går mina tankar tillbaka till alla våra hästar som vi hade och livet med dem. För mig var det en lycklig tid på hästgården där jag levde i samklang naturen, djuren och deras behov. Min vackra ljusa Asi blev min sista häst då och den här bilden på honom tycker jag så mycket om.

Nåja, var sak i livet har sin tid och nu skulle jag inte orka med det tunga slitet med ständig passning, mockning och att bära hö och vatten. Idag lever jag det gröna livet i vår trädgård vid sjön. Är så innerligt glad för den.

Fettisdagen idag

I år har jag bara gjort minisemlor här hemma. Storleken är perfekt till kaffet och jag får varken dåligt samvete över att ha klämt i mig en stor semla eller mår dåligt av för mycket socker och vetedeg. Semlebullarna är bara 4-5 cm och säljs i påse ev märket Pågen. Lite sent att komma med det här tipset nu men fastan varar ju ända fram till Påsk, eller hur?

Mandelmassan river jag och rör ut med någon matsked vatten och spetsar med en (!) droppe bittermandelessens för åtta minisemlor. Sedan spritsar jag grädden med någon av morfars gamla tyllar. Han var ju konditor och jag tänker ofta på honom när jag bakar.

 

Middagstipset: Osso buco

Häromdagen spred sig alldeles underbara dofter från köket. Jag lagade Osso buco som är tjocka skivar av kalvlägg med ben som långsamt har fått koka tillsammans med vitt vin och grönsaker. Det här är en italiensk maträtt som tar sin tid på spisen så det behövs lite planering i förväg. Men så gott det blev sen! Jag serverade köttet tillsammans med god pasta men traditionellt serveras Osso buco med risotto och till det gremolata. Gremolata är hackad persilja som blandas med rivet citronskal, hackad vitlök och olivolja. Ett gott och för mig bortglömt tillbehör som jag ska komma ihåg till andra maträtter.

Osso buco, 4 portioner

Det finns många recept på Osso buco men så här gjorde jag och tog  stjälkselleri och färska tomater:

ca 1200 gram kalvlägg med ben och märg
3 msk vetemjöl
2 gula lökar
3 vitlöksklyftor
2 morötter
2 stjälkar selleri eller 1/3 dels rotselleri
olivolja
2 1/2 dl vitt vin
500 g krossade tomater eller färska
1 apelsin
1/3 kruka timjan
1 lagerblad
salt och peppar

Gremolata

1 citron, rivet skal av
1 hackad vitlöksklyfta
3-4 msk hackad persilja
3 msk olivolja

Snitta kanten på köttskivorna och vänd dem i vetemjöl.  Skär morötter, lök och stjälkselleri i tärningar. Bryn köttet i olivolja och lägg det i en gryta. Fräs lök, morot och selleri och lägg dem på köttet. Häll över vin, tomater och saft av pressad apelsin. Lägg på timjankvistar, lagerblad, krydda med salt och peppar. Koka grytan på svag värme ca 1 1/2 timme eller tills köttet lossnar från benen. Riv skalet av citronen och smaksätt grytan med lite pressad citronsaft. Rör ihop citronskal, hackad vitlök och persilja tillsammans med olivolja och servera gremolatan på köttet tillsammans med pasta, ris eller risotto. Ät och njut!

Caféguiden: Fosch Artisan Pâtisserie, Stockholm

När jag hittade det här cafét slutade jag leta efter andra konditorier och caféer i Stockholm. Fosch Artisan Pâtisserie på Löjtnatsgatan 8 i Stockholm har allt och lite till. Numera finns man även på den något mer centrala adressen Birger Jarlsgatan 63. Här finns ljuvliga bakverk med fransk touch, prisvärda och goda smörgåsar och enklare luncher. Lunchsalladerna är otroligt rikliga och smakfulla och alltid serverade med gott surdegsbröd till. Cafédelen är ganska liten på Löjtnatsgatan men det har alltid funnits plats när jag har varit där, det kanske beror på det något undanskymda läget bakom Musikhögskolan på ”bortre” sidan av Valhallvägen. Av någon anledning kör jag alltid fel när jag ska åka dit så tipset är att köra in i området från Lidingövägen istället för från Valhallavägen. Enligt White Guide 2019/20 var det Sveriges bästa café så det är absolut värt en omväg. Båda caféerna har normalt stängt på måndagar.