Återblickar och framtidsdrömmar

IMG_4156 IMG_4159 (1)

Såg ni på Husdrömmar igår? Jag noterar att innehållet i programmet har gått från typ byggtekniska fakta till att handla om minnen, känslor och relationer. Kanske det som är livet egentligen, innerst inne. När jag började arbeta som fastighetsmäklare var bostäderna som skulle säljas det viktigaste och intressantaste i mitt arbete och där mitt fokus låg. Med åren som gick blev samtalen med säljarna och köparna, människorna, essensen i själva arbetet och det som fyllde mina dagar med verkligt innehåll. Jag har fått ta del av så många fantastiska minnen förknippade med hus, om människorna där, om deras sorger, drömmar och förväntningar. Om spruckna relationer, nya kärlekar, växande familjer, sjuka barn, arvstvister. Glädje och sorg.

IMG_4160 (1) IMG_4162

                            

Själv får jag fråga om varför en gammal dörr står i vardagsrummet. Svaret skulle kunna bli väldigt långt och säkert något osammanhängande så jag nöjer mig med att säga att den är både en kär återblick och en påminnelse om att det är dags att förverkliga drömmarna nu.

IMG_4112

Söndagsfundering

IMG_4142 (1)

Lördagsmorgonen bjöd på vacker rosa himmel. Kvällen blev också färgstark på Mamma Mia The Party som kändes som en vitamininjektion. Annars är det mest grått och råkallt ute och idag är det något som har skavt. Någon i närheten, eller rättare sagt i utkanten, ifrågasätter och går nästan över gränsen i att kritisera personliga val, förutsättningar och ställningstaganden. Kanske dags att sätta ner foten. Skall vänner provocera eller är det kanske kanske bara brist på vidsynthet?

IMG_4139 (2)

Min morfar var konditor

IMG_5415

Jag har lite allt möjligt i lådorna. Och i ärlighetens namn är det ganska fullt i lådorna och i alla skåpen också. Mamma har alltid kallat mig för ”sakletaren”. Förut fanns det två stora villor att snoka runt i. Kasta förstulna blickar i skrymslen och vrår eller rota runt i mörkret i en unken källaren med stora svarta spindlar. Morfars gamla tyllar från konditoriet måste jag ha hittat vid ett sådant tillfälle.

IMG_3499 IMG_3512

                            

Min morfar var konditor med mästarbrev och allt. Jag minns hans stora knotiga händer som obegripligt nog kunde skriva vackert snirkliga namnsdagsnamn på tårtorna och forma de minsta marsipangrisarna. Konditorförklädet var vitt och gick nästan ända ner till golvet, banden gick bak runt ryggen och knöts på magen. Vita byxor och skjorta. Hög konditormössa på huvudet. De såg likadana ut alla som arbetade där bakom de långa bänkarna i konditoriet. De såg så stränga ut och jag var rädd för dem. Strök utmed väggarna när jag någon enstaka gång följde med mormor till det anrika konditoriet på Kungsgatan i Norrköping. Morfar var världens snällaste, gjorde inte en fluga förnär som man sa på den tiden. ”Be inte om ursäkt för att du finns till” sa mormor till honom. Mormor bestämde hemma i sitt kök och morfar bestämde i konditoriet. Det var som vattentäta skott mellan dessa två inrättningar som båda kunde leverera bakverk och tårtor. Morfar stod aldrig bakom diskbänken i köket i lägenheten på Tunnbindaregatan. En endaste gång satte morfar på sig konditormössan och gjorde polkagrisar hemma i mammas kök. Vilken handlag han hade med den heta sockermassan, vi barn tittade på med stor ögon.

IMG_3492

På konditoriet tillverkades tårtor på löpande band. Jag älskar att höra min morbror berätta dråpliga historier om hur han levererade tårtor med cykel. Ja, ni förstår, det var ju riktigt länge sedan. På den tiden var konditoritillverkad glass med spunnet socker bland det elegantaste som kunde serveras till dessert. En tuss spunnet socker i ljusgrönt eller rosa var som en fluffig prinsessdröm för en liten flicka. Ja, tankarna går till älskade morfar när jag spritsar rosa maränger med hans gamla tyllar.

IMG_3507

Mina bilder här påminner mig om att jag måste tipsa om en annan blogg som jag gillar. Kika in hos Blomster och bakverk här för en härlig dos med blommor och bra recept.

När det är tid för franska tulpaner

IMG_3911

Jag fyller år mitt i vintern när det märkligt nog är tid för franska tulpaner. Helt klart de vackraste tulpanerna om du frågar mig.

IMG_3968 (1)

Jag är tacksam för ännu ett år. Med åren som går är det inte lika självklart längre. Att få vara med och vandra här på jorden. Att få ströva i skogen och på stranden tillsammans med familj och vänner i med och motgång. Att få dricka kaffe med trevliga kollegor och streta på tillsammans. Livet helt enkelt. Tack.

IMG_3947 IMG_3965 (1)

                             

Min svägerska skämmer bort mig med de underbaraste franska tulpanerna. Jag kan helt enkelt inte låta bli att föreviga sådana här buketter. Måste få leva kvar i minnet. För ett par år sedan blev jag kontaktad av månadsmagasinet M-magasin som önskade publicera min bild på födelsedagsblommorna. Vi skojar om det och jag lovar att fotografera födelsedagsbuketten igen.

IMG_3935

Den gångna helgen bjuder på sagolikt väder. Jag tackar mina fina blommor för att de fryser en stund med mig utomhus i solen.

IMG_3912 (1)

Men varför bloggar du Karin?

IMG_3231

För en tid sedan träffade jag en vän som jag inte har träffat på länge. Trots att åren har gått är det som om tiden har stått stilla. Samtalen tar vid där de slutade för länge sedan. Det känns ändå tryggt och precis som förr. Och i samma stund får jag frågan som vilar i just detta. Men hur kommer det sig att du Karin bloggar? Då känner jag att tiden tagit ett plötsligt skutt framåt.

IMG_3233

Jag tar det från början. Det är faktiskt min Oscar och hans fina flickvän som sa till mig en dag för fyra år sedan att jag måste börja blogga. Använda alla bilder och idéer som jag har. Göra något av det. Hon var envis fast på ett diskret sätt. Tjatade faktiskt. Eller också var det jag som var ovillig. Det var ju inte jag liksom. Jag var ju den personen som min vän från förr kände. Diskret och kanske lite hemlighetsfull. Privat.

IMG_3232

Jag tänkte på det där. Ok, jag vill lära mig om fotografering och bildbehandling, lära mig mer om min dator och sociala medier, utveckla min känsla för bilder och utveckla min kreativa sida på ett för mig lustfyllt sätt. Det kunde en blogg trots allt vara bra för. Oscar som är bra på det mesta som har med it, design och utveckling att göra satte upp bloggen på en eftermiddag och sedan blev jag sporrad att sätta igång. Det var inte svårare än så.

IMG_3241

Att blogga har hela tiden varit mitt eget nöje och för min egen utvecklings skull. Ledsen att erkänna det kanske. Jag har aldrig försökt anpassa mig och visa bilder och skriva om det som lockar väldigt många läsare. För en gångs skull i mitt liv har jag inte brytt mig om prestation utan jag har gjort något för att det har gett mig själv något på djupet. Naturen, blommor, hästar, mat, design och glimtar från mina år som fastighetsmäklare. Ja, så blev det faktiskt. Jag finner tillfredställelse genom att fotografera och hålla på med bilderna, att skriva texter där jag reflekterar över livet och få dela det med en skara likasinnade som ger mig fin feedback. Tack!

IMG_3248

Jag har lärt mig mer om bildbehandling, om sociala medier, att trixa med bilder hit och dit. I början hade jag svårt med texterna, det var inte mitt element, det var bilderna, fotografierna, som var drivkraften. Nu tycker jag det är roligt att skriva och har nog utvecklat den sidan hos mig själv. Har mycket lättare att formulera beslut- och avtalstexter på mitt arbete, det flyter på mycket enklare numera. Dessutom har jag via bloggen lärt känna trevliga personer och fått möta personer som jag inte hade träffat annars. En artikel och några bilder är publicerade i tidningar.Jag fick till och med erbjudande om arbete som fotograf av bostäder genom att visa upp bilder som har varit med här.

 

Så blev det fast det inte riktigt var jag som den jag var då.

 

Och tack alla ni som kikar in här, det blev för er!

 

Bilderna är från den gånga helgen när dimman sänkte sig här över dalen samtidigt som solen gick ner. Det flacka landskapet ute på naturreservatet Ängsö gav oss en långsam skymning i milt tonade färger.

Fredagslyx

IMG_2892

Ranunkler

På väg hem från arbetet, med bil för ovanlighetens skull, svängde jag förbi Slottsträdgården Ulriksdal. Nu har självplock av tulpaner startat och det är ett måste. Tips! Tips! Tulplaner därifrån är ovanligt kraftiga och vackra och håller sig fina i många dagar. De skrumpnar inte ihop utan blommar ut istället. Jag plockade ett par för mig nya sorter som jag skall titta närmare på i morgon. Helgens blomsterpyssel. De här fina ranunklerna kommer också därifrån. Pju, nu är arbetsvecka slut och som igår bjöd på ett intressant studiebesök i spännande lokaler. Återkommer med bilder. Trevlig helg!

IMG_2891

GOTT NYTT ÅR 2018

IMG_2336

Så var det årets sista dag. Har plockat fram kläder och skor inför kvällen. Har alltid haft ett litet komplicerat förhållande till just nyårsafton. Att allt och alla skall vara lyckat, lyckliga och glada. Kan ibland vara lite svårt att mana fram de känslorna på beställning till just en specifik kväll. Den senare delen av hösten har varit tung. Händelser som jag inte har kunnat påverka utan endast förhålla mig till. Med tiden brukar det mesta dock ordna sig och ibland till det bättre. Inför det kommande året tänker jag på ord som mod, ärlighet och glädje. Nu vill jag önska GOTT NYTT ÅR 2018 till alla er som tittar in här och tackar samtidigt för året tillsammans.

IMG_2138 IMG_2175

Mot ljusare tider

IMG_2069

Tänk så plötsligt julkänslorna försvinner när julhelgen är passerad. Nu längtar jag efter ljus och krispigt vitt. Nytt och fräscht. I slutet på januari brukar det kännas ljusare. Samtidigt har jag tagit några av mina bästa bilder just i januari trots att de är en nyckfull månad både vad gäller vädret och ljuset. Jag hoppas kunna komma igång med bildredigering i Photoshop under nästa år. Tiden har aldrig riktigt infunnit sig, men vem vet, plötsligt händer det.

IMG_2076 IMG_2081 IMG_2085 IMG_2077

                            

Blå timmen. Stjärnklara dagar är ljuset sagolikt vackert just när solen har gått ner. Himlen är intensivt blå samtidigt som stjärnorna lyser som klarast. Vilar tanken i det speciella ljuset en stund.

IMG_2080

Hemmadag och tid för tankar

IMG_1758

Ligger i soffan och gör ingenting. Det är ovanligt. Blickar ut över landskapet som jag älskar. Hästhagarna, dalen och skogskanten bortom åkrarna. Bilderna är från i söndags, idag är det gråmulet. När vänner och besökare kommer hit stannar de oftast till framför de stora fönstrena och beundrar utsikten. Jag har aldrig tidigare uppskattat en utsikt över åkrar och skog så mycket som här. Hade fått för mig att endast utsikt över hav och vatten var vackert och rogivande. Så fel jag hade.

IMG_1747 (1) IMG_1744

                                             

När vi bestämde oss för att flytta hit för drygt fem år sedan var det en form av ett socialt experiment. Livet i den stora sekelskiftesvillan i stan med närhet till allt kändes kravfyllt och för det mesta körde bilarna bara in och ut på uppfarten mellan jobb, stall och aktiviteter här och där. När jag väl var hemma sprang jag upp och ner mellan fyra våningar och skyndade ut i trädgården i bland mest för att hålla ogräset undan. Maken kallade sig själv för ”vaktmästaren” och sprang alltid med hammaren i handen beredd på diverse akututryckningar och renoveringsprojekt. Ja, vi sprang, precis så var det och efter femton år i villan var det dags att påbörja andra varvet med renovering. Vi längtade efter ett lugnare liv, mindre boarea och färre prylar. Så när sonen flyttade till Göteborg för studier flyttade resten av familjen ut på landet. Från 300 kvm till 100 kvm med stall och hagar och plats för de tre islandshästarna. Där i glipan mellan stallet och garaget kikade hästarna alltid fram när någon bil rullade in på stallplanen. Idag är det lite sorgligt tomt i stall och hagar.

IMG_1754

Här ute på landet har jag lärt mig att uppskatta naturen, att älska tallskogen och att blicka mot stjärnorna. Att plocka ängsblommor på försommaren, att lyssna på kronhjortarnas brunstvrål på hösten och veta var lummern växer i skogen.

Adventsinspiration och en vardagshjälte

IMG_1585

I söndags, Första Advent, bjöd jag hem ett par väninnor för att tillsammans göra kransar. Stallet, som numera tjänstgör som blomsterverkstad och festlokal, var förberett med kransstommar, kottar, gran- och enris. Vi fick ihop varsin stor krans för att pryda ytterdörrarna med. Sedan drack vi alla, dvs männen också, glögg och åt gulaschsoppa. Jättemysigt och ganska enkelt att ordna. Gulaschsoppan var klar i förväg och hade stått och puttrat flera timmar på förmiddagen. Sedan är det bara att hälla i potatistärningar och koka ca tio minuter innan det är dags att äta. Tror det här får bli en adventstradition!

IMG_1590 IMG_1615 IMG_1608 IMG_1604 IMG_1620

Idag på morgonen åkte jag buss genom storstaden precis när morgonrusningen var som värst. Måste berätta om busschauffören som lite gjorde min dag. Först tog han sig tid att önska alla resenärer ”god morgon” när vi klev på. Sedan manövrerade han bussen mjukt och lugnt bland dödsföraktande och i mörkret osynliga fotgängare som flera gånger sprang rakt ut i gatan precis framför bussen. Dessutom nyckfulla och oberäkneliga bilister som struntade i högerregeln titt som tätt. En fullständig absurd arbetsmiljö om man tänker efter. Jag åkte ända till slutstationen och då avslutande han med att önska alla resenärer ”en fortsatt trevlig dag”. Jag gick fram och tackade för en fin åktur och uttryckte min beundran för hans jobb. Han såg ut lite som en jultomte med alldeles vitt hår och rynkor kring ögonen. Ha ha, kanske den enda jultomte jag får träffa i år. En riktig vardagshjälte.

IMG_1614 IMG_1587