Thank God it’s friday

Tack- förlåt. Tittar på Lahle som besöker Skavlan på TV. De orden tillsammans med ”hjälp” präntades in hos mig när jag var på konfirmationsläger och det var länge sedan, riktigt länge sedan. Det är inte svårare än så men de här tre orden ”tack” som i tacksamhet, ”förlåt” för att vi alla gör fel ibland och ”hjälp” för att vi behöver be om hjälp då och då.

Djupa tankar som kommer fram när jag nyss har suttit nere vid vattnet vid magisk solnedgången. Trevig helg!

Mitt ”Sliding Doors”

På dagen idag för exakt tre år sedan var vi på visning i ett vitputsat stenhus med charmiga stallfönster och växthus, bara ett par hundra meter från stranden på sydkusten. Vi bestämde oss direkt och allt var klart för att skriva köpekontrakt. Precis just då hoppade säljaren av och bestämde sig för att inte sälja huset.

Kommer ni ihåg filmen ”Sliding Doors” som gick på bio i slutet av 90-talet? Med Gwyneth Paltrow i huvudrollen där två parallella handlingar utspelar sig beroende på om hon precis lyckades klämma sig in i tunnebanevagnen och åka med eller inte. Livets tillfälligheter eller hur olika val kan bli avgörande för fortsättningen.

Kanske var det lite så med det där huset på sydkusten vid havet. Ibland kan jag inte låta blir att tänka på hur livet hade utformat sig om jag hade haft ett hus i Skåne istället för flytt till Stockholm och sedan hus vid Mälaren utanför småstaden. Hur hade mitt andra parallella liv blivit?

Älskar havet, sandstränderna, landskapet, ljuset, bokskogen, röda tegelhus och de vitputsade stenhusen. Vindpinade pilträd, murgröna och rosor som blommar i november Och så min barndomsvän som finns där.

Där går hon och hennes hund och min man. Två (eller rättare sagt tre) som jag håller av. Men det blev ju bra ändå. Vi fick vårt hus, gläntan utanför småstaden, som vi hade längtat efter. Tacksam för livet.

Tack – fredag igen och tankar om dahlior!

Dahlior, vass och spjutbräken.

Pju, vilken vecka, tack och lov är det fredag! Jobbet ligger på och så är det inte så lätt att ha blivit mamma till sin mamma. Det är en ny situation för mig som jag både praktiskt försöker klara av och även mentalt förhålla mig till. Livet.

Inför förra helgen trodde jag att den här var sista dahliabuketten men det blev en till! Nu väntas frostnätter och jag har plockat av alla blommor. Mina tacksamma färgsprakande dahlior har blommat oavbrutet sedan midsommar och ända fram till nu. Vilka underbara höstbuketter det har blivit. Färgerna som egentligen inte har varit i min smak har verkligen överbevisat mig så här på höstkanten.

Till nästa år vill jag komplettera med dahlior i mildare nyanser och jag har skrivit en lista:
Labyrint – stor aprikosrosa, Café au lait – stor ljusbeige, Wizard of Oz, – rosa, Small World – liten vit boll, Snow Flake – vit (var medryttare för länge sedan på en kritvit drömhäst med samma namn), Pink Pearl – vitrosa boll, Karma Gold – aprikosrosa (det namnet går ju inte att motstå),  Sweet Nathalie – ljust crémefärgad, Hollyhill Orange Ice – blekt vitorange. Som jag har sett hittills är att dahlior visar sig vara lite som livet är i sig självt.  Man har förväntningar och tror att det blir på ett visst sätt men så blir det helt annorlunda men fint och bra ändå… Färgpaletten ändrar färg men det blir vackert trots allt. Trevlig helg!

En ateljé, längtans blommor och ett gammalt bord

Några blandade bilder från de senaste dagarna och en reflektion över att det man längtat efter helt plötsligt kan bli verklighet. Jag har längtat både efter en trädgård där jag kan gå ut och plocka blommor samt en liten ateljé. Trädgården och blommorna finns där nu och ateljén som vi kallar den är egentligen ett litet hus som består av ett gästrum. Förra helgen kom en helglasad dubbeldörr in på gaveln som vetter mot vattnet.

På hästgården kunde jag visserligen gå ut i hagarna och plocka ängsblommor men här planterade jag direkt två perenner som är mina favoriter. Den vita klematisen Paul Farges fick en tuff start i april då den nästan frös sönder men nu blommar den så fint. Jag älskar de vita skyarna av små stjärnlika blommor som är vackra i buketter. Rådjuren eller rättare sagt kronhjortarna har låtit bli den men de tog malvan som jag planterade intill. Vi har tre vackra men hungriga dovhjortar som springer runt i området. De är nästan alldeles vita och jag har lite blandade känslor inför dem. Häromdagen stod de som tre ståtliga statyer uppe på en höjd i en nyanlagd trädgård bland prydnadsgräs intill en modern pergola.

En annan skönhet som jag har längtat efter i trädgården är höstsilveraxet Brunette. De långa silverglänsande spirorna doftar förföriskt av smultron och som alltid är jag förtjust i vita blommor. Nu har jag planterat fler runt soluret och lavendeln har fått flytta på sig.

Ett gammalt bord med vackra ben lämnade förra ägaren kvar. Det har stått ute men har nu fått flytta in på terassen för att torka upp för att så småningom målas om. Höstbestyr.

Fredag igen

Dahlior, ringblommor, ringkrage, stjärnflocka, överblommat gullris, diverse fröställningar och olika ormbunksblad från vägkanten.

Veckorna flyger fram, redan fredag igen. Jag sitter med en kopp kaffe framför kaminen och skall strax förflytta mig till matbordet för ännu en arbetsdag hemma. Jag försöker ro ett större projekt iland och nu är det bara att envist hugga i tills det blir klart. Omsorg om mamma och hälsa på henne, blandade känslor inför den till synes eviga kvinnorollen och dubbelarbetet förenat med den. Nej, skall inte fördjupa mig i dessa tankar nu. Några timmar till och så är det härlig fredagkväll och fina vänner kommer över på enkel middag. Trevlig helg!

September och morgondopp

Men kom inte hösten väldigt plötsligt? Eller är det bara jag som har haft mycket att stå i, både på det privata planet och på arbetet.

Gräset har gulnat och björkarna börjar skifta i färg. Antingen är det kallt och krispigt på morgonen eller dimmigt och fuktigt. Klara färger eller mer dämpade. Daggen ligger ofta som en glänsande våt slöja över allt och glittrar i solen som knappt orkar upp över trädtopparna.

Oavsett väder brukar vi ta ett morgondopp, häromdagen var det bara 6 grader i luften men 17 grader i vattnet. Det är härligt och börjar utveckla sig till en ny vana. Kroppen kickar igång på ett skönt sätt. Får se hur länge det känns behagligt och uppfriskande.

Här utanför går farleden. På behörigt avstånd går både fritidsbåtar och stora fraktfartyg förbi. Det fascinerar mig att stora fraktfartyg bullrar och låter mindre än små ettriga motorbåtar eller för att inte tala om vattenskotrar. Segelbåtar glider oftast långsamt förbi och vid kryss kommer de ibland riktigt nära. Älskar segelbåtar och lugnet som de förmedlar och fraktfartygen är vackra speciellt på natten då de kommer som stora glidande upplysta fyrskepp.

Sommarens bästa

Unders semestern brukar jag läsa böcker, titta på tv, reflektera och lyssna på sommarpratarna. Det är en aktiv form av avkoppling och som alltid leder till nya insikter och förhållningssätt.

Sommarens bästa bok för mig är utan tvekan En liten bok om lycka av ekonomiprofessorn Micael Dahlen. Lyckoforskning effektivt sammanfattad och presenterad av en av vår tids absolut mest intressanta svenska personer som är verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. Utan att gå in på alla beståndsdelar så presenterar han 13 olika lyckofaktorer som kan höja livskvalitén avsevärt. Tänkvärt och lätt att ta till sig. Tack säger jag bara!

Sommarens tv-serie är självklart After Life på Netflix. Här skildras huvudpersonens liv efter bortgången av hustrun. Första avsnittet är väl sorgligt men därefter kommer jag på mig själva med att ofta sitta med ett fånigt leende på läpparna. Finstämt, tänkvärt, humoristiskt och med enastående skådespelarinsatser. Klart sevärt!

Det är kanske lite fel att utse säsongens sommarpratare innan alla avsnitt är sända men hittills har före detta buddistmunken och företagsledaren Björn Natthiko Lindeblad sommarprat gjort störst intryck på mig. Svåra frågor om sjukdom, liv och död avhandlas, om att vara anhörig och medmänniska. Tankeväckande, starkt och känslosamt på samma gång. Jag är tacksam att få ta del av en så personlig berättelse.

En fläkt från barndomens somrar

När skolan slutade i början på juni åkte vi till sommarstället och stannade där ända till skolan började igen i slutet av augusti. Sommarlovet var långt som en evighet i ett barns tideräkning. Bilen fylldes med allt och inget och till och med krukväxterna packades nogsamt ned.

Det blev ett efterlängtat återseende med välbekanta övervintrade leksaker och böcker. Vi hade samma kläder på oss varje sommar och obegripligt nog passade de i storlek flera år i rad. Dåtidens träningsoverall var i blå bomullstrikå med ett fransigt V på bröstet. Jag minns att min bror och jag hade likadana.

Mormor och morfar var oftast där. Morfar arbetade i Norrköping på dagarna men körde ut i sin älskade blå PV på kvällarna. Ibland hade han med sig överblivna bakelser från konditoriet. Tidigt på morgonen gick han ner i köket och bryggde kaffe och under tiden smög jag in i deras sovrum och kröp ner i mormors säng. Där låg man tryckt in till väggen och lyssnade andäktigt medan mormor berättade hisnande historier om sin barndom. Det var för barnaöron ocesurerade berättelser om hennes stora familj, hundar och om han som hänge sig i ladan. Mormor kunde berätta hon och jag vet egentligen inte vad som var sant eller påhittat.

Det var obegripligt mycket av städning, vädring och bäddande av sängar på somrarna. Sådant där som man nu inte ägnar någon egentlig tid åt, som inte är värdefullt eller värdeskapande idag.

Jag påmindes om barndomens somrar när jag såg tvätten långsamt vaja i vinden, urtvättade bomullskläder som säkerligen kommer bli återkommande sommarvänner.

 

Måla, plantera, måla, plantera

Vårt sommarhus behöver kärlek och omsorg och mina semesterdagar består av målning och plantering i trädgården. När ett lager färg torkar går jag ut i trädgården och vattnar eller planterar. En och annan blombukett blir också plockad. Däremellan kaffe på bryggan. En alldeles underbar semester.

Massiva köksluckor i gulnad furu blir ljust grå. Jag är noggrann och har provat olika färger, penslar och rollers för bästa resultat. Jag återkommer med ett eget inlägg om det.

I trädgården försöker jag välja växter som både skall vara rådjurssäkra (så gott det nu går) och passa med husets svarta färg.

En dag hade Mathilda med sig en så vacker ros som hon stack ner i vasen, den kom från hennes mammas trädgård. Den var stor och väldoftande, ljust crémefärgad, och höll sig fin i flera dagar. Sedan har jag letat efter rosen White Night ända tills jag fann den på Åsby Trädgård häromdagen. Nu är den övervuxna rabatten framför huset omplanterad och nu är bara frågan vad jag skall ha mellan rosorna? Stjärnflocka och kanske en klematis på hörnet? Somriga funderingar.

Blå blå vindar och vatten

Vilka dagar och kvällar det har varit. Ljumma medelhavsvindar och varmt i vattnet. Jag har badat flera gånger varje dag och suttit på bryggan tills solen har gått ner.

Skagenröra tillhör en av mina favoriträtter och här är den serverad som middag på små stekta potatiskakor som helt enkelt är endast riven potatis stek i smör i plättlaggen. En lite mer matig skagen istället för serverad med toast. Bon appetît!

Även om vädret har varit fantastiskt under helgen är det ändå mörka moln kring horisonten för mig. Min mamma är sjuk och och jag har mycket att ta hand om under kommande vecka. Får hämta kraft ur orden som etsade sig fast i mig på konfirmationslägret för länge sedan. Tack. Förlåt. Hjälp.