Mormor och hennes korallhalsband

När jag var barn älskade jag att sitta tillsammans med mormor och titta på hennes smycken. Redan då hade korallhalsbandet en magisk dragningskraft på mig. Många år senare, innan hon av ålderdom var förändrad, gav hon det till mig. Allt sedan dess har det haft en speciell plats i mitt hjärta.

Mormor hade en ”guld-och-silver-väska” som hon förvarade alla smycken i och alltid tog med sig på resa. Hon satt med den intill sig i bilen, handen på bilbältet över magen men aldrig det isatt i spännet. Sådan var hon, slagfärdig och med bestämda åsikter. Hon skulle aldrig sätta sig på ett flygplan och menade att om Gud hade velat att människorna skulle flyga hade han gett dem vingar. Så sa hon även om hon inte var speciellt religiös. För oss barn berättade hon historier som egentligen kanske inte skulle nå barnaöron. Jag var alltid fylld av obehag när vi åkte förbi den där ladan där någon hade hängt sig som hon berättade om. För det mesta stod hon i köket och lagade mat och bakade bröd. Det var alltid någon gryta som puttrade på spisen medan hon sjöng långa sångtexter och berättade ramsor. Av mormor lärde vi oss att göra öländska kroppkakor vilket är kalasmat för alla i släkten. Tack mormor för allt!

Vi har det skönt och vilsamt i byn Pythagorion på Samos södra sida. Bilderna är tagna vid stranden precis utanför vårt hotell som är inrymt i en 200-årig stenbyggnad.

Min fantastiska väninna

Min fantastiska väninna. Kanske är det sensommarvärmen och den medelhavslika miljön som får mig att tänka på Elena Ferrantes roman med samma namn. Precis som romanens Elena och Lily växte vi upp i husen bredvid varandra med föräldrar som till en början inte ville kännas vid varandra. Vi sprang in och ut ur husen medan äldre bröder och deras vänner fanns i utkanten av historien men som aldrig kom att tillhöra den förunderliga gemenskapen. Vi följdes åt, delade förtroligheter och hemligheter. Vänskapen sattes ibland på prov och trots att vi valde olika skolor och vägar i livet höll vi alltid fast vid varandra.

Nästan femtio år senare sitter vi och äter frukost på hennes innergård som är omsluten av vitkalkade murar. Blickar bakåt och framåt. Min fantastiska väninna och jag.

 

 

 

The Muji people

Efter en stund står jag bara och tittar på kunderna, människorna. De har designad ryggsäck och bär rymliga kläder i geometriskt snitt. Färgskalan är monokrom, outfiten är omsorgsfullt uttänkt men inte överdrivet exklusiv. Jag ser inga naglar, läppar och fransar som är onaturligt långa och fylliga. Knappt något smink och inga synliga tatueringar heller för den delen. Som så ofta förr observerar jag samhällsfenomen och människor runt omkring mig. Veckans spaning.

Tillsammans med sonen besöker jag japanska Muji som just har öppnat sin flagshipstore på Åhlens i Stockholm. Muji säljer kläder, heminredning med betoning på smart förvaring, hudvårdsprodukter och mycket annat.

Grundstenarna i konceptet är noga genomtänkta materialval, effektiva tillverkningsprocesser och förenkling av förpackningar. Här finns inga extra kartonger, förpackningar och plastpåsar runt produkterna. Priserna är förvånansvärt låga och jag tilltalas av enkelheten och den avskalade elegansen. Jag kommer att tänka på klädkedjor som Cos och Uniqlo men det här är så mycket mer än just kläder.

Semesterminnen

Måste visa ett par semesterminnen. Tunga stengodskrukor från Paradisverkstaden och sköra snäckor från stranden. Material från naturen. Ja, keramik kan jag nog aldrig få för mycket av. Det ger en trygg solid känsla som jordar hemmet på något vis. Och strandminnen. Finns inget bättre än att sakta strosa utmed havet och plocka stenar och snäckor. Meditativt. Vila. Tacksamhet.

På väg söderut igen…

Underbara sommar! Jag har lyckan att åka söderut igen. Till öppna landskap, ljus, hav, sandstränder och böljande åkrar. Kanske hittar jag nya platser att besöka denna gång. Tidigare visiter i Skåne gav upphov till den här listan med favoriter.

Blå blomster

Landsväg som svänger i mjuka bågar. Det är torrt men dikeskanterna är aldrig så vackra som nu. Älskar Cikorian, den blå färgen är nästan självlysande och konkurrerar med himlen. Högsommar, vill inte tänka längre än så…

En gammal fiskehamn

De här bilderna från Gräsgårds fiskehamn på sydöstra Öland gör mig nästan lite ledsen. Hamnen var så gott som öde, färgen flagnade och de få kvarvarande fiskebåtarna var ålderstigna. Påminner mig om att fisken i Östersjön är så gott som utfiskad och de fiskar som trots allt finns kvar är i princip otjänliga på grund av miljögifter. Jorden vi ärvde.

Musik i skärgårdskvällen

Vi åkte ut till Vaxholm i fredagskväll och satt och lyssnade på skön pianobarsmusik. Vaxholms hotell ligger fint precis vid vattnet där alla båtar passerar. Himlen var ljuvligt vacker så jag bjuder på några mobilbilder från den kyliga sommarkvällen. För ovanlighetens skull får ni även se mig och min man, något trötta efter arbetsveckan! Vi skrattade lite över skylten till tunnelbanan, inte så långt med båt dock! Är så glad över mina vita vintagefyndade skor, behövde sommarskor och precis rätt klack för mig.

Stråhattar och minnen från förr

”Kan du ge mig åsnefodret?” Så ropade min morfar när solen gassade. Halmhatt, solhatt, stråhatt. Han hade sitt eget namn på hattarna som låg där i garderoben strax innanför dörren. Som den konditor han var gick han upp tidigt även på lediga dagar. Man hörde någon som stökade nere i köket och bryggde kaffe nästan mitt i natten. På eftermiddagen satt han och slumrade i den vita utemöbeln. Åsnefodret satt på sned över hjässan. Vit skjorta, hängslen, vida byxor. Morfar.

Spegeln satt ovanför mormors toalettbord, inte sminkbord. På det fanns kristallvaser, parfymflaskor och lockande små lådor med smycken. Byrån stod i mormor och morfars rum i sommarstugan. Minnen och familjeklenoder.

Glad Midsommar!

Midsommarafton i morgon! Tänk att juni alltid rusar iväg och innan man hinner blinka är det årets ljusaste nätter. Kan alltid känna ett visst vemod de här dagarna, kanske för att det är svårt att få tiden att räcka till, kanske för att ljuset är på väg bort.

Hur som helst, har just landat hemma efter arbetsdagen, det skramlar i köket och snart blir det laxsallad och ett glas rosé. För ovanlighetens skull firar vi inte midsommar i Skåne utan i morgon blir det lunch tillsammans med mamma och kanske en liten miniresa lördag-söndag. Önskar er alla en GLAD MIDSOMMAR!

PS: Blev bjuden på så fräsch och god vit sangria ute på skärgårdsön häromveckan. I flaska vitt vin, lika mycket Sprite och massor av isbitar, skivad lime och halverade jordgubbar! Skål för sommaren!