Den moraliska kompassen

En bäver strax utanför bryggan.

En av fördelarna med att bli äldre, åtminstone för mig, är att jag litar på min moraliska kompass. Jag känner mig trygg i mina beslut och värderingar som rör moral och etik. Om handlingar, händelser, beslut, inbjudningar, anställningar  och vid många andra tillfällen. Att veta när rätt att rätt och när fel är fel. När jag var yngre var jag mer osäker och funderade kanske mer på vad andra skulle tycka eller om jag tänkte fel.  Under årens lopp har jag också vid flera tillfällen fått bekräftelse på att kompassen är riktigt inställd, att den visar rätt. Det är en tacksam känsla att kunna vila i en trygghet att förnuft och känsla är sammanlänkade. Dagens tanke. Med de lite allvarsamma funderingarna önskar jag er alla där ute en fantastisk helg!

Med ett stråk av vemod

Gula björklöv singlar stilla ner och lägger sig som en matta i en ny kulör över gräset. Dimman vilar i luften. Hösten är utan tvekan här. Jag snubblar över otaliga sladdar medan jag plockar undan hundskålar, tvättar filtar och byter en hängande router mot en väggljusstake som har hängt där förut. Några träningskläder stoppas undan. Det är tyst och tomt. Mammahotellet har motvilligt stängt för säsongen och de långväga men ändå nära har rest hem. Med osynliga band är mammahjärtat för alltid sammanbundet med två hjärtan på för långt avstånd. Ett stråk av vemod blandat med tacksamhet inför sommaren och tiden som har varit.

En färgstark fredagsbukett från trädgården

Flera olika dahlior, bl a Cornel Bronze och Maaike, stjärnflocka, rosenskära, chokladblomma, vit klematis, vildvin, ormbunke, spjutbräken och kvistar från hassel.

Bild: Oscar Nilsson

Igår kväll var vi bjudna på mysig middag och jag plockade den här höstiga buketten i trädgården och tog med. Den här helgen är en riktig festhelg och i eftermiddag skall vi, både unga och gamla, till Steem Hotel och fira min svärmor som har fyllt jämt. Nu skall jag strax ut i trädgården igen och plocka en bukett till, den får nog gå i ljusa toner. Trevlig helg!

Ett ögonblick bland dahliorna

Vid flera tillfällen har en trollslända vilat på de här dahliorna och under tiden jag har hämtat kameran så har den alltid hunnit flyga iväg så nu åkte mobilen fram. Älskar de tunna skimrande vingarna. Idag fyller mamma år och den här buketten i mustiga augustifärger plockade jag till henne.

Sensommarkänsla med några älskade vyer

Jag har just avslutat den första arbetsveckan efter semestern och blickar tillbaka på några bilder från det vackra landskapet i Skåne som jag tycker så mycket om. Det är något speciellt med ljuset över vidderna, speciellt tidig morgon och kväll.

När jag är här på besök hos min barndomsvän har jag lite svårt att släppa att vi inte köpte ett hus, sommarboende, här. Ödet ville annorlunda och det vita stenhuset några hundra meter från stranden bestämde sig ägarna för att inte sälja strax innan kontraktsskrivningen. Sliding doors. Nu blev det bra i alla fall som det ofta blir i livet.

Det öppna landskapet med vita stenhus, röda tegelhus, böljande fält, vallmo, gemytlighet och sandstränderna är det mitt hjärta klappar för. Flera ortsnamn associerar till landskapets karaktär. Vitaby, Brantevik.

Utmed väg 19 mellan Fågeltofta och Skåne Tranås finns en fin självplock av solrosor. Här finna alla upptänkliga färger, former och storlekar av solrosor för en liten peng. Min tanke går alltid till den omtänksamma lantbrukaren som åtar sig det här merarbetet som är så uppskattat av så många.

Oftast ser jag bara några öron som sticker upp mot den vackra kvällshimlen där solen går ner. Den lilla hästgården är en gömd pärla på slätten med havet i söder. Så tacksam för dagarna här och vänskapen som finns.

På stranden med de bästa

Precis så här är det när vi träffas. Glädje och full fart framåt. Jag har precis kommit hem från Skåne efter att ha besökt min fina barndomsvän. Här är hon och hennes hund Flisan på stranden. Härliga Flisan är en korthårig Collie. Pälsen är trefärgad och färgen heter Blue merle.

Det är något speciellt med sandstränder och det finns många fina i Skåne. Den här heter Mossbylund och ligger på sydkusten mellan Abbekås och Ystad.

Fyra bilder: Veckan som gick

Funderar på inredning i lilla gästhuset och två ihopfällbara rottingfotöljer från Granit skulle kanske passa. Har köpt en snyggpyjamas, förhoppningsvis blir det några efterlängtade besök hos vänner och släktingar i sommar. Besökte en ny lokal på jobbet i veckan och den här härliga skylten satt på dörren. Mitt ”happyplace” är bryggan. Här äter vi frukost om vädret är fint och stråväskan fylld med solkräm och något att läsa får alltid följa med dit.

Rabarber crème brulée och en gömd servis

Visst är det väl något sorgligt med vackra föremål som står gömda och nästan bortglömda utan att tas i bruk? Min mamma ärvde en vacker servis som ursprungligen kom från hennes pappas bror som gick bort relativt ung. Den kompletta servisen med tallrikar och fat i alla upptänkliga storlekar har nog knappt används, i alla fall inte hos mamma som har varit så noggrann och rädd om saker och ting att hon inte har velat använda dem. I lördags fick den gamla servisen, som säkert är från 40-talet, förgylla en måltid tillsammans med ett par vänner utomhus. Det kändes fint att berätta historien om min morfar och hans bror som drev framgångsrikt konditori i Norrköping vid den tiden.

Hos mig tas föremål i bruk, kanske lite på ett ömt och kärleksfullt sätt. Tänk om vi människor inte skulle få visa vår fulla potential och gömda skönhet av rädsla för att misslyckas, att bli kantstötta.

Efterrätten Rabarber crème brulée med en hint av kardemumma blev så jättegod så jag måste bjuda på receptet här. Inte svår att göra men lite pyssel med två olika moment och vattenbad som formarna gräddas i.

Jag älskar rabarber och det gäller att passa på nu när det är säsong. Tips är att laga dubbel sats av kompotten och servera lite extra till bruléerna. Jag la även i några jordgubbar skurna i bitar som kokade ihop med rabarbern, då blir kompotten fint rosa.

Rabarber crème brulée med kardemumma 8 portioner

100 gram rabarber skuren i mindre tärningar
0,5 msk smör
0,5 dl strösocker
0,5 tsk nymortlad kardemumma

3,5 dl vispgrädde (36%)
0,5 dl mjölk
1 urskrapad vaniljstång
4 äggulor
1 dl, knappt, strösocker

2-3 msk råsocker eller vanligt strösocker

Sätt ugnen på 150 grader (ej varmluft). Sätt in en stor form med vatten i ugnen.

Ansa och skär rabarber i små bitar och fräs i smöret tillsammans med sockret 2-3 minuter. Tillsätt kardemumman. Fördela rabarbern i 8 ugnssäkra små formar som rymmer ca 1,5 dl.

Klyv vaniljstången och skrapa ur fröna. Lägg vaniljstång och frön i en kastrull. Häll på grädde och mjölk. Låt koka upp under omrörning. Ställ blandningen åt sidan för att svalna.

Vispa ihop äggulor och socker. Ta upp vaniljstången ur gräddmjölken och vispa ner gräddmjölken i äggblandningen. Fördela bladningen över rabarbern i formarna.

Ställ formarna i vattenbadet och se till att vattnet täcker formarna ungefär till hälften. Grädda mitt i ugnen ca 50-60 minuter tills smeten har stelnat. Ta formarna ur vattenbadet och låt kallna.

Strax innan servering strö på socker och bränn av med gasbrännare (roligt) eller ställ in ugnen högst upp under grillen någon minut (inte lika roligt). Passa noga i ugnen. Den knäckiga ytan som bildas är ju så god!

På bilderna här har jag ännu inte haft på socker för att bränna av bruléerna.

Vacker fredag och en trädgårdsbukett

Spjutbräken, syren, löjtnantshjärta, liljekonvalj, orkidénarciss thalia, tulpan, pingstlilja narcissus recurvus.

Livet gick från svartvitt till färg när jag vaknade till blå himmel i morse efter de senaste dagarnas oväder med ihållande regn och kyla.

Jag startade dagen i morgonrock i trädgården med att plocka en buketter av blommorna för dagen. Det är min stora lycka att bara kunna gå ut och knipsa av blommor här och där i trädgården. Meditativt och fyller min själ med sinnesro. Med den känslan går jag in i helgen och önskar er alla en alldeles underbar helg. Kram!

Min vanliga runda på cykeln

Igår var jag helt lyrisk efter min vanliga runda på cykeln. Jag cyklar mellan skogen i norr och det öppna mälarlandskapet som karakteriseras av lövträd, åkrar och ängar. Häggens blomning har varat ovanligt länge i år och den ljuvliga doften följde mig under hela cykelturen.

Den vackra allén i späd grönska leder till Gäddeholms Herrgård och strax bakom den röda ladan finns Gäddeholms trädgård där jag har inhandlat många fina växter till vår trädgård. Här finns också ett café.

Flyglarna och ekonomibyggnaderna till den gamla herrgården är vackra i sin bedagade charm. Sparsmakade dekorationer i tegel och murverk är detaljer som jag alltid lägger märke till och uppskattar. Bakom mangårdsbyggnaden ner mot Mälaren finns den bortglömda Engelska parken med en imponerande samling av lövträd. Den har jag skrivit om här.

Där borta i fjärran bakom cykeln skymtar den gamla ladugården. Numera finns en modern ekologisk mjölkgård här med över 300 mjölkkor. Det känns fint att se alla korna ute på de gröna ängarna runt den nybyggda ladugården. Tidigare gick vägen till vårt hus precis mitt igenom gården och ofta fick man vänta när korna skulle vandra in över vägen för mjölkning på kvällen.

Ängarna ner mot Mälaren hålls öppna av betande ungdjur. Här genom det öppna landskapet går den närmaste cykelvägen in till Västerås och förra sommaren cyklade vi hem i sommarnatten efter ha varit gäster på ett bröllop strax utanför stan.

Igår cyklade jag upp till den gamla ladugården och kikade in genom dörrarna som stod öppna. En svunnen tid av strilande solljus i gamla högar av halm, kraftiga takbjälar och handslaget tegel i väggarna. Magiskt vackert och nästa gång måste jag försöka fånga miljön på bild.