Livet går i cirklar

IMG_7317

Eller historien upprepar eller äpplet faller inte långt från trädet. På gott och ont, mest gott. Jag har haft anledning att fundera på det den här veckan. Ju äldre man blir ju tydligare blir det att mönster och beteenden upprepar sig även för sig själv och sin närmaste omgivning. Det är viktigt att förstå och våga bryta dåliga mönster för att lämna plats åt nya goda.

 

De här ängsblommorna är fotograferade i en cirkel, i en rondell, i närheten av mitt arbete. Här i staden finns trädgårdsmästarutbildning och alla parker och planteringar är utsökt vackra. Först trodde jag att här växte mest ogräs innan jag förstod att det var en svårbemästrad och konstnärligt anlag äng. Varje morgon och eftermiddag njuter jag av alla blommorna här. Vallmo, blåklint, tistel, jungfrun i det gröna, ringblomma och flera grässorter.

IMG_7336 IMG_7327 IMG_7330 IMG_7337 IMG_7333

Idag har jag lämnat arbetet för fyra veckors semester. Känslan är ovanligt bra. I början av september börjar jag något nytt.

Kanske en cirkel som sluts.

IMG_7338 IMG_7345

Till alla mammor

De här raderna är till min mamma, till mina väninnor, till mina arbetskamrater, till min svärmor, min moster, mina svägerskor och till alla andra fantastiska mammor och kvinnor där ute.

IMG_3799

Vi drar ett tungt men kärt lass. Det finns alltid någon som är mer viktig än oss själva från en alldeles speciell dag och alla andra dagar framöver. Vi spelar många olika roller under livet. Men om du frågar mig är det här den allra viktigaste rollen. Att vara mamma.
 

Vi skall helst göra karriär också, vara välutbildade och attraktiva på arbetsmarknaden. Vara socialt kompetenta, strukturerade, leda och skapa goda förutsättningar. Precis som att vara mamma.

IMG_3805

Vi är duktiga, kanske lite för duktig, men när vi tittar i backspegeln tror jag nog att uppdraget att vara mamma var det roligaste, viktigaste och mest betydelsefulla för mig. Det som var mest inkomstbringande med ett ovärderligt bestående värde. Låt oss aldrig glömma det. En ynnest som jag fick.

 

Ett stort fång blommar till alla fantastiska mammor där ute som dubbelarbetar och kämpar på.

Att verkligen kunna känna medkänsla

IMG_4669

Jag har en väninna som nyligen har råkat ut för nästan samma typ av benbrott som jag hade. Som jag känner med henne. Hennes oro, smärta, tvivel, förtvivlan. Precis som det kändes för mig då för ett och ett halvt år sen. Känna samma känslor. Medkänsla. Nu vet jag vad det verkligen är att kunna känna medkänsla på riktigt. Allra längst in i själen. Det är kanske lätt att tro att man kan förstå hur någon har det eller känner men det går inte om det inte är självupplevt. Det vet jag nu. En ny insikt som jag säkerligen måste att påminna mig om då och då.

Nightwatcher

IMG_4722

Det är något alldeles speciellt det där att fodra hästarna sent på kvällen ute i hagen. Jag kommer sakna de stjärnklara stunderna där ute i mörkret och tystnaden. Mörka konturer av hästar som kommer lunkande. En hund som skäller i fjärran.

IMG_4731

Jag är inte den första men inte den sista…

IMG_4747

Ja, jag veeet. De här körsbärsträden i Kungsträdgården är minst sagt överexponerade i sociala medier just nu. Jag är definitivt inte den första som visar bilder härifrån men med säkerhet inte den sista heller… Men det var faktiskt en underbara känsla att vandra under de rosa skyarna och speciellt när de små rosa bladen virvlade runt i överallt i den iskalla vårvinden.

IMG_4746

Tog en kortare omväg via Stockholm på väg till mamma bara för att få komma hit. Sedan hände det en annan lite märklig men väldigt trevlig sak idag. På tal om sociala medier så sprang jag på den här vännen från bloggvärlden som jag aldrig har träffat IRL och det är lite lustigt det där. Man känner redan varandra på något vis. Nya tider.

IMG_4750

Ett långsamt farväl

IMG_4272

Min sagohäst. Så kom då den dagen då jag inte är hästägare längre. Det har inte varit ett lätt beslut men något som kanske har vuxit fram under lång tid utan att jag ens har förstått det själv. Ett långsamt farväl.

IMG_4260

Ibland tar livet några svängar som kanske inte ter sig så tvära till en början men som med accelerationens fart blir svåra att kontrollera. Efter mitt benbrott har jag haft svårt att komma tillbaka med glädjen med ridningen. Någon slags rädsla och osäkerhet har smugit sig in och i och med det har glädjen gått förlorad. Det är krävande och kostsamt att vara hästägare. Då måste ridglädjen och därmed en stor del av belöningen finnas där. I alla fall är det så för mig. Kanske var det det som gick förlorat med tiden. Eller också var det så att det var samvaron med hästarna tillsammans med Elisabeth som var den verkliga glädjen. Jag vet inte. Jag är glad att jag har tagit beslutet själv, att jag har kunnat påverka skeendet, det känns alltid bra. Andra gånger med en älskad häst har jag varit maktlös och varit tvungen att acceptera det som har skett.

Livet går vidare.

IMG_4311

 

 

En inte helt angenäm väntan

IMG_3934

Jag går lite som i väntans tider fast tvärtom. Det är en ganska oangenäm känsla av en kommande förlust som jag inte riktigt vet hur jag skall hantera eller ens hur det kommer att kännas.

IMG_3936

Ibland måste man ta ett beslut som instinktivt känns fel men som egentligen är helt rätt och det enda riktiga att göra. Framtiden är det som ligger framför och inte den tid som har varit. Måste spela framåt, inte bakåt.

IMG_3940

Solen tittade fram några minuter strax innan middagstid. Sprang ut med kameran precis bara bakom huset på grusvägen. Aldrig är ljuset så vackert som efter en dag med regntung himmel och mörka moln. Som små soltussar vajar videkvistarna i vinden som numera aldrig mojnar känns det som.

IMG_3932

Knopparna sväller på syrenhäckens strama grenar som sträcker sig mot skyn. Glittar efter det nyss komna regnet. Undrar hur tidigt blommorna kommer i år?

IMG_3931

Det är en trygghet i naturens gilla gång och årstidernas växlingar. Alltid framåt, inte bakåt.

IMG_3933

Svart fredag

IMG_3848

Stockholm i mitt hjärta

 

Det är svårt att se något ljus överhuvudtaget just nu. Terrorattentat i Stockholm. Mina tankar går till de som har mist någon, till deras familjer och vänner. Har just hämtat Urban där eftersom tåg och alla andra allmänna kommunikationer står stilla. När jag närmade mig Roslagstull såg jag människor vandra ut ur staden.  Trafiken var ryckig och nervös.  Trafikskyltar visade texten ”Akut händelse Stockholm city avstängt”. Obehaglig och märklig känsla.

Prestation vs resultat

IMG_2714

Ända sedan Peder Fredricson vann Jerringriset i januari och den därefter långdragna mediadebatten huruvida någon kan vinna ett sådan pris för en silvermedalj när dessutom ”hästen gör jobbet” har jag funderat på hur viktigt det är att skilja på resultat och prestation i livet i största allmänhet.

 

Troligtvis var det så att de hästintresserade förstod att det är en sådan enorm prestation som låg bakom och att just själva prestationen i det här fallet var större än att uppnå ett specifikt resultatet i form av en guldmedalj.

 

Prestation är något som är kopplat till den egna insatsen medan resultat är beroende av yttre faktorer som inte går att påverka själv. Yttre faktorer kan t ex vara vilka som är medtävlare och vilken dagsform de har.

 

Det här blir intressant när man för över det till andra områden i livet. Till exempel när jag arbetade som fastighetsmäklare var under de första åren både prestationen (antalet arbetade timmar/vecka) och resultatet (lönen) förhållandevis hög. Med tiden blev rollerna ombytta. Prestationen blev obeskrivligt hög medan resultatet förhållandevis lågt och detta på grund av strukturförändringar i branschen. Strukturförändringarna kunde jag inte påverka själv vilket gjorde att jag så småningom valde att lämna yrket.

 

Jag tror att vi människor har en förmåga att blanda ihop begreppen prestation och resultat. Vi värderar människor runt omkring oss utifrån resultatet men glömmer bort att titta till den faktiska prestationen. Det är också viktigt att vara ärlig och snäll mot sig själv och bland titta över förhållandet mellan prestation och resultat. Att påminna sig om att det finns yttre faktorer som inte går att påverka och kanske värdera sin egen prestation utifrån just själva prestationen.

 

Hela förra helgen jagade jag fullmånen med kameran. Det gick sådär. Precis när jag befann mig på rätt ställe med kameran riggad på stativ svepte någon molnbank in och månen gled retsamt in bakom molnen. Tidig pyjamasmorgon nere i hästhagen. Molnbank precis vid horisonten. Seneftermiddag i bilen vid Ängsösundet och plötsliga mörka skyar. Man kan lugnt säga att prestationen var större än resultatet. Resultatet – ja det blev bara en knapp fullmåne med skakig kamera från bilfönstret på måndagmorgonen.

Fredag!

IMG_1540 (1)

Åh, härliga fredag! Lite trevligheter tillsammans med goda vänner väntar denna helg och som vanligt ser jag fram emot att andas skogsluft också. Ett måste. Har ni märkt att fåglarna kvittrar nu? Naturen börjar vakna till liv i takt med att dagarna blir längre.

 

De vackra anemonerna är fotograferade på favoritutflyktsmålet Slottsträdgården Ulriksdal. Åker gärna dit strax innan stängning, så fridfullt att vandra runt i växthusen nästan ensam.

 

Trevlig helg!

IMG_1541