Höstens vackra ekblad blev smycken

Inspirationen kommer oftast från naturen. Kanske för att jag finner mitt mentala vilrum där under höga susande trädkronor. Tystnaden, eller frånvaron av storstadens ljud, är viktig. Minnesbilder, ja just bilder, finns ofta kvar på näthinnan under lång tid. Hur en björkstam såg ut eller färgen på en blomma. Under hösten har jag studerat eklöv. Begrundat form, storlek, färg och struktur. Konstaterat att bladen från ett och samma träd oftast är liknande i formen medan de från ett annat träd kan ha en annan grundform.

Jag har försökt överföra den känslan i några silversmycken. Ådrorna har jag smidit i olika tekniker men är fortfarande inte helt nöjd med resultatet. Någon frågade mig om bladens flikar böjer åt olika håll. Ja, titta, sa jag och tog fram ett löv ur fickan. Överallt här hemma har det legat halvtorkade blad i olika färger. Jag läser att ekträdet, Quercus Robur, tidigare har spelat roll som religiös symbol i Europa och att svenska amiraler har fyra ekblad på uniformskragen. Trädet symboliserar stabilitet och styrka och kan bli flera hundra år. Förra året drev jag upp små ekar ur ekollen vilket är ett roligt höstpyssel. Bilder här. Hos Svenskt Tenn finns vackert ekblad i just tenn, här.

Organiska former x två

Jag fick tag i ett par överdelar från designsamarbetet mellan HM och William Morris, den engelske designern som är mest känd för ljuvliga blommiga tapeter och textilier.  Ibland har jag varit fundersam kring dessa designsamarbeten då jag mest tycker att de uppmuntrar till kortsiktig konsumtion. Dessutom ser jag sällan att kläderna används, precis som om det är själva ”köpet” som är det mest intressanta. Jag skall i alla fall motbevisa mig själv nu och verkligen använda min polo och mina toppar. Mönsterna och färgerna är verkligen extraordinära. Häromdagen besökte jag Millesgården och den fina utställningen om just William Morris. Millesgården måste vara Stockholms vackraste museum och nu när jag bor i närheten köpte jag ett årskort.

Organiska former har alltid tilltalat mig på både tyger och keramik. Samtidigt som vi sveps in i höstmörkret igen är det dags att kliva in i Charlottes smedja. Stämningen är varm och samtalsämnena är många. Höstens första smycke blev ett hängsmycke i form av ett eklöv. Jag sprider ut gröna eklöv både här hemma och i smedjan och konstaterar att alla löv är olika när jag sågar ut små löv till örhängen.

Bästa jobblunchen och sneakpeek på keramiken

Det är så roligt att bli inspirerad av andra. En av konsulterna på min arbetsplats har alltid med sig soppa till lunch och jag har också kommit på att det är värdens bästa jobblunch. Gott, billigt och enkelt att göra. Dessutom står lådorna färdiga i frysen och skvimpar inte ut på väg till jobbet. Tinar under förmiddagen på skrivbordet. Varsågod! Soppa à la Ulla:

BROCCOLISOPPA, 3 portioner

(det går lika bra med blomkål, grönkål eller spenat)

600 gram broccoli
1 gul lök eller en bit purjolök
1-2 vitlöksklyftor
2 tärningar grönsaksbuljong
1 liter vatten
1 dl grädde, créme frâiche eller mjölk

Bryt broccolin i mindre bitar, hacka lök och vitlök. Lägga i kastrull tillsammans med vatten och buljongtärningar. Koka ca 15 minuter tills grönsakerna är mjuka. Mixa med stavmixer, späd ev med mer vatten och bland i grädde eller mjölk. Klart.

Jag brukar toppa soppan med lite färskost eller fetaost, frön och nötter. En bit bröd till och lunchen är perfekt.

Tallriken under soppskålen och underlägget under glaset gjorde jag på keramikkursen tidigare i somras. Är så nöjd med mina kavlade fat och små tallrikar. Glasunderlägget är egentligen ett litet tapasfat och de gjorde jag många av. Färgen är härligt blågrön, skiftningarna syns inte riktigt här på bilden. Duktiga Atelje1030  som höll i kursen glaserade och brände keramiken så proffsigt. Alla tallrikar och fat blev plana och fina vilket inte är helt självklart. Nu är det bara att vänta på nästa keramikkurs och jag vet redan vad jag vill göra.

Keramik och skulptur på Gotland

Förutom att uppleva landskapet och den fantastiska naturen ville jag gärna besöka några konstnärer och keramiker. På norra Gotland utanför Slite finns Skulpturfabriken som är väl värt ett besök. Här finns Stins Lindholms design och skulpturer främst i betong. Visningsträdgården med de välkända betongbänkarna är stram och rogivande och här finns även en espressobar.

Utanför Burgsvik på södra Gotland har Jan Sandblom sin keramikverkstad. Hans specialitet är brukskeramik som är gjuten. Det ger ett formspråk med stramare karaktär och jag vet att de här muggarna är väldigt sköna i handen för de finns hemma hos min bror.

Åsa Lindströms karaktäristiska keramikmuggar med den breda guldkanten blev jag förälskad i redan för över tjugo år sedan. Mina är enfärgade i olika vita nyanser med pastellfärgad insida. Jag inser att jag har en smärre förmögenhet där hemma. Hade svårt att slita mig från den slående utställningen i butiken. Intill finns gotländska institutionen Hablingbo Crêperie som är omnämnt i White Guide men det blev inget besök för oss där.

Sista stoppet blev hos Fide Fajans där Ingela Karlsson skapar bruksföremål i milda pastellfärger och flätade delikata skålar. Muggarna är formdrejade och jag åkte därifrån med två vita. Egentligen är det köpstopp för mig eftersom jag redan har många olika koppar och muggar hemma från olika favoritkeramiker men jag inhandlade dessa med förevändningen att det är miljövänlig att ha en egen mugg på arbetet istället för att använda pappersmuggar.

Keramikkurs deluxe hos Ateljé 1030

På sydslätten, strax norr om Hörte, har Calle och Camilla sin fina keramikstudio, Ateljé 1030. Här har jag tillbringat några dagar på kurs tillsammans med ett härligt och kreativt gäng. Och inte vilken kurs som helst. Keramikkurs absolut deluxe. Förutom att dreja och kavla keramik har vi dessutom ätit och druckit gott, börjat dagen med yogapass i rosenträdgården och njutit av fantastiska solnedgångar.

Som om det inte vore nog så är Calle och Camilla verkliga trädgårdsentusiaster och har renoverat sin skånegård med tillhörande trädgård till ett riktigt paradis. Trädgården är uppdelad i olika rum och här finns växthus, rosenträdgård, kryddträdgård, kullerstensbelagd innergård och flera olika uteplatser med spännande dekorationer och utsmyckning. Vi börjar med att att ta en kik på trädgården innan vi går in i keramikverkstaden.

Den vackra bordsskivan i mosaik nedan har Camilla tillverkat av små handgjorda keramikplattor och utanför grinden njöt vi av solnedgången över det öppna landskapet. Bakom staketet med slingrande vinrankor döljer sig en liten oas i form av rosenträdgården där duktiga dottern Maria höll yogapass på morgonen.

Nu måste vi kliva in genom de blå dörrarna till den nybyggda ateljén som har ett underbart läge och stort fönster ut mot det öppna landskapet. Vi arbetade mest med att kavla lera för att göra fat och skålar. Ateljén är välutrustad och det finns måååånga olika kavlar med mönster för att dekorera godset. Det var fler än jag som hade svårt att välja.

Här har jag kavlat ut leran till en platta som är ca 6-7 mm tjock och sedan kavlat in ett mönster innan leran formas utanpå en gipsform. Därefter får leran torka några timmar innan formen försiktigt tas bort.

När skålen har torkat ytterligare några timmar kan kanten finputsas med till exempel en fuktig svamp. När skålen är helt torkad skall den skröjbrännas i ugn, därefter doppas i glasyr och brännas igen. Många moment innan ett keramikföremål är klart för användning.

Bränning och glasering har Calle och Camilla tagit hand om efter själva kursen så det skall bli spännande att se det färdiga resultatet.

Vi fick även prova på att dreja under pedagogisk instruktion av Calle. Jag har provat att dreja tidigare och för mig är det jättesvårt och något jag inte känner mig så där väldigt intresserad av att ens försöka utveckla. Är så imponerad av alla keramiker som på några få minuter trollar fram koppar och tallrikar på löpande band vid drejskivan. Har väldigt svårt att betala 200-300 kr för en maskintillverkad kaffemugg när det finns så fina handgjorda att köpa eller beställa hos en keramiker.

Under kursdagarna fick vi även en inblick i hur gjutning av lera och rakuteknik fungerar. De fina dalahästarna på översta bilden är gjutna. Raku är en form av bränning som bildar dekorativa sprickor i glasyren.
 
Nu skall det bli spännande att snart se det färdiga resultatet efter de här  roliga och innehållsrika dagarna.  Jag valde att glasera min keramik i mörkgröna och blåbeige toner.  Glasyrfärger är nyckfulla och kan bete sig lite hur som helst. Här gäller det att ha ett öppet sinnelag och inte vara fastlåst i en speciell förväntan efter sista bränningen.
 
Det går att nå Calle och Camilla via Facebook under namnet Ateljé 1030.

Blomman för dagen

IMG_5931

Att kombinera helt olika ting, idéer eller företeelser kan ofta resultera i något helt nytt. Silversmide är i mångt och mycket ett tankearbete där form, funktion och material måste fungera tillsammans. Jag hade en tanke att kunna bära en riktig blomma som smycke och kom på idén att göra en liten blomsterhållare som smycke. Den runda grunda silverskålen har några hål i botten i vilka jag har sytt fast blomman med ett par stygn. Jag kallar smycket Blomman för dagen. Under den riktiga blomman bildar de små hålen ett mönster av en stiliserad blomma med små pistiller av 18 k guldkulor. Skålen sitter löst på själva armbandet och kan bytas ut till något annat. Nu helg och himmelsfärd. Jag måste ut och njuta av alla underbara blommor!

TREVLIG HELG!

IMG_5915

IMG_5932

IMG_5887

Nytt från silversmedjan

IMG_5440

Kvällarna i smedjan är heliga och fyllda av koncentration, kreativitet och utmaningar i själva hantverket. Jag har en komplicerad relation till ädelstenar. Älskar och hatar samtidigt. De för mig vackraste smyckena har oftast infattade stenar, gärna flera stycken. Samtidigt är det just själva infattningarna som är det mest svåra och tålamodsprövande arbetet av alla i smedjan. I alla fall om du frågar mig.

 

De gnistrande stenarna har en magisk dragningskraft på mig och en av mina favoriter är rökkvarts. Sobert rökfärgad, diskret. Färgen skiftar från brunsvart, mörkt chokladfärgad, till toner av smörkola beroende på hur ljuset reflekteras i fasetterna. Här har jag smidit en stel armring med en infattad rökkvarts som är flexibel på själva armringen. När ljuset reflekteras i den rörliga stenen blir den mer levande och tusen ljusstrålar slungas tillbaka ut i rymden. Jag har inte riktigt kunnat fånga ljusspelet här på bilderna dock.

IMG_5434

IMG_5443

IMG_5433

Nya smycken direkt från silversmedjan

IMG_5024

Nu är jag tillbaka igen i silversmedjan hos Charlotte och skaparlusten är också tillbaka! Fick chansen att ta en tillfällig kursplats under våren. Tidigare under flera års tid gick jag på kurs varje termin. Har nog inte förstått hur mycket jag har saknat silversmidet, smedjan och den kreativa stämningen som råder där. Samtalsämnen om färg och form och om livet samtidigt som det smids, bankas, filas, slipas och trumlas. Ljuden är välbekanta liksom materialet som jag älskar. Silver, argentum. Hårt och mjukt samtidigt beroende på hur det hanteras.

IMG_5032 (1)

Jag började med att arbeta om ett gammalt brett armband. Här har jag valsat in ett subtilt mönster från ett metallnät, lödit fast några smidda ringar och borrat hål för ett lite råare uttryck. Till sist har jag format det för att passa min handled. Processen i silversmide är att silvret är mjukt och formbart när det är upphettat men nedkylt i vatten efteråt. När det bearbetas med hammaren, smids, lägger sig molekylerna tillrätta och det blir hårt igen. Då måste det värmas upp med brännaren igen innan det kan bearbetas igen. Om det inte värms upp är det hårt, omedgörligt och spricker vid bearbetning.

 

Två par örhängen i enkla rena former. De välvda fyrkantiga till vänster är slipade i slipmaskin och då blir ytan alldeles sammetslen. Nästan alla smycken poleras i en trumlare som sista moment för extra glans och finish.

IMG_5018

IMG_5014

Ett handgjort smycke

IMG_2997 (1)

Jag måste visa det här vackra tenntrådsarmbandet som jag har beställt, handgjort till mig, av en bekant till en av mina arbetskamrater. Silverfärgat skinn, tenntråd, silver- och guldöverdragna kulor och en knapp i renhorn. Efter många år med silversmide vet jag att uppskatta det unika handgjorda och värdet i själva hantverket. Handens verk. Omsorgen om detaljerna. Stoltheten hos hantverkaren. Timmarna. Allt det här liksom känns när jag bär något handgjort eller dricker ur en omsorgsfullt av handen drejad kopp. Känsla. Välbehag. Stil. Det tillfredställer många sinnen.

IMG_2994

IMG_3000

Sol, fika och pigga gula blommor

IMG_3558

Vilket väder, det växlar snabbt. Snabbstädade här hemma innan mysfika med en vän. Gula nejlikor, min favorit i påskriset, och tete à tete piggar upp. Gjorde tidigare i våras ett par skålar i form av äggskal till påsk. Idé och beskrivning i boken av Fabulös Keramik av keramiker, stylist, bagare, restaurangägare, bloggare mm Frida Broberg. Snart blir det förhoppningsvis ett inspirerande besök hos denna extremt kreativa allkonstnär utanför Örebro.

IMG_3545