Mörk stjärnhimmel igen och andra ljuspunkter

Som jag har saknat den sammetsmörka stjärnhimlen sedan vi flyttade från hästgården. Det var magiskt att gå ut och nattfodra hästarna och blicka upp mot stjärnorna. Här, långt från stadens ljus, har någon tänt stjärnorna igen. Höst. En av sommarens kransar har fått höstfärger och från björkarna singlar långsamt gula löv.

Den blivande ateljén eller gästrummet har fått ett annat ljusglitter. Det slitna yttre döljer en uppdaterad insida och förhoppningsvis med en dubbel glasdörr snart på kortsidan.

 

Gokväll från balkongen

I år år det en relativt rimlig mängd blommor och planteringar här ute på balkongen. Förra året blev det en djungel med ungefär 15 dahlior, två stora pelargoner och två korgar med luktärtor plus diverse annat. Nu har det mesta flyttat ut till lilla huset men eftersom det är flera arbetsveckor kvar fick enhetliga vita pelargoner förgylla platsen. Har gjort det enkelt för mig, har bara satt ner tre pelargoner i sina krukor i varje blomlåda. Pelargoner är så tacksamma, tål både torka och blåst. Korgen med luktärtor artar sig fint, jag tror de gillar att söka sig uppåt på kvistarna av björksly. I övrigt är det lite av prövningens tid just nu men det fördjupar vi oss inte i så här på fredagskvällen, får återkomma till det. Trevlig helg!

Vår första gemensamma möbel i morgonljus

Om man nu kan kalla en spegel för en möbel så var den vårt första gemensamma inköp som nyinflyttade i den gemensamma lägenheten då för länge sedan. I entréplanet på bostadsrättsföreningen låg en stor antikaffär och jag blev bländad av guldglansen och den sirliga ramen. Sedan dess har den hängt med under flera flyttar och nu kom den äntligen upp i hallen här hemma tillsammans med hallmöbeln i björk som är inköpt då vid den tiden. Har en känsla av att möbler i björk är på väg tillbaka. Jag skall strax fortsätta inreda hallen med en antik björkstol med rottingsits och några krokar för klädavhängning.

Just för tillfället lägger vi möbelpussel där det gäller att få de olika bitarna att passa ihop på rätt ställe. Jag är den som gärna bevarar och sparar men tyvärr har pusslet några för många udda bitar som måste lämnas bort.

En stor bukett blommor passar framför den stor spegeln och här sirligt vackra löjtnantshjärtan vars doft jag inte riktigt är överens med.

Påskinspiration på chiffonjén

En kruka med vippor av vass, strandgräs från ljuvliga Skåne, några alkvistar och allehanda fjädrar som har samlats här hemma under årens lopp. De vackert mönstrade fjädrarna från fasan har jag hittat i hagarna när vi bodde på hästgården. De första åren fanns det gott om fasaner där och jag vet inte hur många gånger de skrämde livet ur mig när de låg och solade bakom stallet och skränande flaxade upp när jag kom.  Etiska svenska fjädrar som är plockade när fåglarna har ruggat finns att köpa hos Kullholen. Idag skulle jag inte köpa andra fjädrar men de jag har i skåpen sedan många år tillbaka får ändå komma fram till Påsk. Det prickiga keramikägget har jag tillverkat på kurs och det är ett av få keramikalster jag är nöjd med!

 

Kottar hör kanske mest vintern till men jag är ju sådan att jag tar det jag finner i naturen. Nu blev det en krans av grankottar dekorerade med fjädervippor. Kottarna är limmade med limpistol på en kransstomme. Hur enkelt pyssel som helst, det blir nog fler kransar av kottar i höst. Till sist en trave böcker med inspiration för den tid som kommer. Karin Franssons Gröna smaker är en riktigt härlig kokbok med många fina recept med smak från örtagården. Inspirationen är inte riktigt på topp här hemma men TREVLIG HELG och nu får vi göra det bästa av den tid som är nu!

En enkel vårkrans och annat grönt i köket

Några kvistar vide och ljuvliga små snödroppar fick inspirera till en vårlig krans i köket. Den gamla kransstommen av pil är enkel att förändra efter säsong. Det försätter mig nästan i ett meditativt tillstånd när jag binder kransar, repetitiva rörelser som resulterar i en spretig helhet, ungefär som livet självt.

Pil, vide, snödroppar och silverek.

Köket har fått ett tillskott i form av en yvig vippjasmin. Den doftar intensivt, nästan bedövande, och nya blommor slår ut hela tiden. Pigga nya ljusgröna slingor skjuter fram i vårsolen.

Köksskåpen blev snabbt överfulla när köket var renoverat och ett loppisfyndat skåp målades in i samma färg som köksluckorna. Här står en del av mina glas, många gamla favoriter som till exempel vitvinsglasen med grön fot. Varje typ av glas har nästan en egen historia. Här finns mammas och pappas cocktailglas från 50-talet inköpta på NK och hetvinsglas från Reijmyre. Pappas practical joke-glas med glasisbit i botten. Snapsglas från mormor som aldrig rörde en droppe!

Min vän Lisa tipsade om att tunna kvistar av brudspirea är fint att plocka in. De slår ut långsamt och är vackra att blanda med andra blommor. Ser ut som en exklusiv kvist från blomsteraffären. Efter fyra arbetsdagar vid köksbordet önskar jag TREVLIG HELG! Det är en tung tid nu men det gäller att hålla humöret uppe så gott det går. Tycker mest synd om alla äldre, som min mamma, som blir mer ensamma än vanligt. Kram.

Att kanske säga hej då till farfars chiffonjé

Min farfar gick bort när jag var liten och jag har bara vaga minnen från den tiden. Märkligt nog kommer jag ihåg chiffonjén som fanns i hans lägenhet på ålderdomshemmet som det hette då. Chiffonjén kom från hans föräldrahem så den måste vara från slutet av 1800-talet. Både min bror och jag var fascinerade av den stora möbeln och vi fantiserade om det kanske fanns något lönnfack gömt i dess mystiska inre.

Tydligen var det så att kring sekelskiftet var en chiffonjé dåtidens innemöbel och lite av en statusmarkör. Med tiden kom den att pryda vardagsrummet hos mina föräldrar tillsammans med möbler från NK och Carl Malmsten. När mamma flyttade till lägenhet hamnade den i vår stora villa som vi bodde i då och därefter undanställd på en loge under några år. När vi flyttade till lägenheten fick den komma in i vardagsrummen och sedan dess har mina känslor för den gamla möbeln varit blandade. Den är nog helt enkelt för stor och mörk här hemma och jag vill inte släpa runt på så tungt bagage i livet längre. Av någon anledning har den dessutom dragit till sig alldeles för många småprylar och fungerat som en alldeles för bra avställningsyta.

I lådorna har jag fortfarande gamla minnen och saker som är betydelsefulla. Vet ni vad de här små glashusen har används till?

Min pappa var byggnadskonstruktör och i början av hans karriär fanns ritningsställ och stora bordsskivor fyllda med arkitekt- och konstruktionsritningar på hans arbetsrum. Travar med ritningsrullar kommer jag också ihåg och cigarröken låg tät (usch) i arbetsrummen! Ja, det är tyngder som ställdes på ritningarna för att de inte skulle rulla ihop sig! Älskar de här små husen som är ett kärt minne av pappa och från och med nu får minnen och arvegods helt enkelt ta mindre plats precis som de här.

Kära chiffonjé, nu får vi se hur ditt öde blir. Storpudeln Tore är på besök igen och nu börjar han vänja sig vid mitt ständigt fotograferande och mixtrande med kameran. Han är gärna med men behöver inte komma fram och undra vad jag håller på med. Ligger och sover medan det klickar ovanför huvudet. Precis som hästarna som också vande sig vid kameran och inte brydde som om vad jag höll på med.

God morgon lördag!

God morgon lördag! Bästa stunden på hela veckan. Så skönt att ligga kvar i sängen och läsa tidningen tillsammans med en kopp kaffe. Sedan många år finns tidningen numera på laptopen. Sedan blir det sen frukost och jag har just skjutsat in en plåt med nattjästa bröd i ugnen. Jag provar ett nytt recept, spännande, delar det med er här om de blir goda. Oftast består frukosten dessutom av ägg och färskpressad juice. På Citygross hittade jag en användbar och dekorativ ägghållare och en enkel citruspress som fungerar fint. De har blivit självklara favoriter i köket. Äggen är alltid ekologiska och kommer från äggboden på Springsta Säteri utanför Västerås.

Årets adventsljusstake

Julen smyger sig försiktigt in här hemma. Så här ser årets adventsljusstake ut. Stearinljus, mossa och en kvist murgröna i Signe Persson-Melins vackra kärl Palissad som är tillverkat av rå aluminium. Jag tycker just det här återhållsamma uttrycket i aluminium är så vackert. Kontrasten mellan någon slags mjuk känsla mot den hårda metallen är tilltalande. Samma nyans i min Apple laptop, Artemides lampa Tolomeo och våra små högtalare från B&O. Jag drömmer om Byarums snäckformade fågelbad till trädgården av samma fantastiska formgivare och designer.

Knoppbrädor och avenbok

Jag har haft ett kortare teknikstrul här på bloggen men som tur är har jag support på nära håll av min son. Han jobbar med it och löser det mesta på kort tid. Själv är jag helt handfallen när det handlar om problem av den sorten.

Just nu är jag helt inne på knoppbrädor. Jag tycker det är både snyggt och praktiskt, jag som älskar att dekorera och ändra om och då är det perfekt. I väntan på nya köksmöbler är en hel vägg i köket fortfarande bara enkelt vitmålad och helt omöblerad. Tre ljusa knoppbrädor från Granit fick utgöra dekoren här. Det vaxade pappret som jag gjorde en stjärna av kommer också därifrån.

Lördagens promenad i ösregn resulterade i några kvistar avenbok som lyste röda i det grå novemberlandskapet. Avenboken är dekorativ och tappar sina blad sent eller behåller dem hela vintern. Jag stack in kvistarna i en pilkrans och så blev det en färgstark dekoration i köket.

 

 

En något bohemisk sida av hemmet

På farfars gamla chiffonjé har jag samlat alla torkade blommor, fjädrar och kransar. Kanske kommer lite av min bohemiska sida fram här, men jag minns alltför väl 80-talet med torkade dammiga rosbuketter ovanpå alla köksskåp och vill inte tillbaka dit igen. Men… vem kan slänga torkade pioner och hortensia. Idag finns även ett miljötänk med evighetsblommor och minskad konsumtion. Förra vintern utmanade jag mig själv och köpte varken snittblommor eller krukväxter förutom då jag fick ett presentkort. Jag håller igen även i år och ser fram emot att frossa i mossa, kvistar av tall, kottar och blåbärsris.