Träning och tävling

IMG_4309

Bjuder på några bilder från träning och söndagens islandshästtävling på Sundbyholm utanför Eskilstuna. Tja, vi kan väl säga så här: jag tror vi alla fick mer ut av den här tidiga morgonträningen kl 6 på vår ridbana ett par dagar tidigare än av själva tävlingen så att säga. Ibland vill det sig inte helt enkelt.

IMG_4310

Här pågår jobb med att peta in hästens bakben så att mer vikt hamnar på just bakbenen. Kanske inte det roligaste träningen men nog så viktig.

IMG_4310
Ovan föredömligt riden ökad tölt.
Hästen nästan flyger fram i riktigt snabbt tempo med minst ett ben i marken hela tiden. Väldigt bekvämt att sitta på och oj vad snabbt det kan gå!
IMG_4748

Galoppen här ser lite tung ut!
Hur som helst roligt att komma ut och träffa många gamla bekanta på tävlingsplatsen.

Utanför mitt fönster…

IMG_4059

Jag har den allra vackraste utsikten från köksfönstret just nu. Våra sommarvänner är tillbaka i hagen mitt emot. Alldeles intill oss ligger Kungsbyns Djurpark. Deras hästar, två åsnor och en sysslolös bagge har flyttat till sin sommarhage nu. På morgonen ligger de oftast och sover precis i gläntan mitt emot oss. Sagolikt vackert!

IMG_4066

Skönt att klia sig mot det nedfallna trädet tycker både baggen och ponnyn!

IMG_4068

Det är något speciellt…

…med kvällarna och ljuset nu.

IMG_4001

Andvari är en distinguerad herre som har uppnått 20 år. Med ålderns rätt tycker han att han får bestämma över vissa saker här i livet. Som att man absolut inte går in i stallet mitt på dagen eller rider fram och tillbaka på en och samma väg. Så vi borstar och sadlar utomhus på dan och går in i stallet först på kvällen. Vi rider inte planlöst fram och tillbaka på samma grusväg. Annars går allt bra, lugnt och fint.

Vi brukar kalla det för gubbfasoner eller att han börjar bli lite dement.

Han har en inbyggd Gps som han fyller med ny information genom att ständigt få gå nya rundor i skogen. Det är det bästa han vet. Är vi osäkra på rätt väg i skogen är det bara att släppa tyglarna och låta honom gå först.

Älskade hästar, var och en en personlighet.

IMG_3993

Nu har det hänt igen

Nu har det hänt igen.
Elisabeth har bett mig fotografera henne och Loftur.
Hon är tålmodig och låter mig hålla på med inställningarna på kameran.

Loftur ställer upp – som vanligt.
Jag har märkt att han tycker om att bli fotograferad, ställer ofta upp sig och står stilla. Ja, det är klart, han tycker ju om att få vara viktig och betydelsefull, få vara i centrum. Och det är man ju framför kameran.

Elisabeth konstaterar krasst när hon tittar på bilderna att jag tar bättre bilder nu än för ett år sedan! Stora ord! Man tackar!

Visa mig ditt smycke

och jag skall säga vem du är

attitydsmycke

Min härliga vän K har en skön attityd och beställde ett par silversmycken av mig. K och jag träffades på ridläger när vi var barn och trots att vi bor i olika delar av landet har vi hållit kontakten sedan dess. Vi har båda blivit förförda och trollbundna av islandhästarnas skönhet.

attitydenslandshäst

Granngårdens hästar i soluppgången idag. Som en liten ädelsten i mitten står islandshästen mellan de kraftfulla nordsvenskarna.
attitydmorgon

Loftur frá Leirulaek

Lofturöga

lofturögaframifrån

Det är några veckor sedan jag tog de här bilderna och det är så svårt att hitta orden för den här hästen. Så klok, tuff, bestämd, villig, viljestark och med en outgrundlig intuition och förmåga att förstå och läsa tankar. För mycket häst för mig egentligen. Men orädd, arbetsvillig, modig, stark och frisk. Det sista halvåret har han både bokstavligen och bildligen burit mig genom djupa dalar och över höga berg.
Nej, det går inte att sälja en sådan häst.

lofturhimlen

hej då

Rimma och Pila

hejdå

Ibland måste man tyvärr inse sin begränsning.
Tiden räcker inte till för varken Elisabeth eller mig. Elisabeth har en intensiv vår på KTH framför sig och jag har fullt upp med mitt arbete som fastighetsmäklare.  Rimma och Pila har kommit igång och fått lite grundträning här hos oss men de behöver mer. Nu har de fått åka till en proffstränare. Två fina individer som det har varit roligt att ha tagit hand om och få lära känna.
Tack för den här tiden tillsammans!

älvorna dansar

älvornadansarflickorna

En av vinterns vackraste ridturer. Solen bröt äntligen igenom samtidigt som dimman rullade in över åkrarna. Magiskt ljus.

älvornadansarloffe

Efter ridturen, innan mörkret sänkte, sig skyndade jag mig ner till hagarna där dimman bäddade in hästarna och gjorde dem till mörka spöksiluetter mot den violetta himlen.

älvornadansarstenröset

När jag var barn sa alltid min mormor att ”älvorna dansar” när dimman sänkte sig över åkrarna. Det var både lite spännande och suggestivt när hon sa så där.

älvornaälvornadansarloffeoträd

En sinkadus

silversmidehästohästar

För många år sedan besökte Elisabeth och jag ridsportbutiken Glada Hästen titt som tätt, idag är det inte alls lika ofta vi är där. Mitt emot butiken låg ett litet hus med en silversmedja i. Jag hade en dröm att skapa ett smycke, en avbild, av min vackra häst Eyrarós så jag klev in i smedjan till silversmeden Charlotte. Ja, och sedan blev jag kvar där som elev. Det har blivit både många riktiga hästar och silverhästar i olika former och färger sedan dess.

silversmidehästsvartbakgrund

Livet är märkligt ibland, hur det ena kan ge det andra. Min kärlek till hästarna förde mig till silversmidet. En sinkadus. Ett lyckligt sammanträffande. Kudden, som jag fotograferade på, kommer från danska By Nord.

Silversmidepresenthäst

Har skickat iväg ett litet paket till Lena som tar hand om vår älskade pensionerade Strokkur.

snöstorm

 

snöstormhelarimma
Äntligen. Som jag har längtat efter snö.
Hann precis rida en lång tur innan det började snöa ordentligt.
snöstormrimmabakifrån
Islandshästarna trivs bättre i snö än regn och plusgrader. När det är snöstorm ställer de sig alltid tätt ihop med rumporna mot vinden. Den tjocka pälsen isolerar och snön lägger sig som ett täcke ovanpå.
snöstormrumpa
När vi skulle hämta in hästarna ikväll var det ingen som ville komma in. Alla stod längst bort i sina hagar och tittade likgiltigt på oss. Som barn som vill stanna kvar ute när den första snön kommer.