God Morgon! Solen strålar in och igår tog jag fram lådan med påskpynt. De här små äggen har jag gjort i keramik (olika typer av hobbylera fungerar också). Mönstret i form av en fjäder kommer från ett hårspänne och den tunna lädersnodden från Panduro Hobby.
Hösten och vinterns populäraste pyssel måste vara att vika stjärnor av allehanda pappersbitar. Jag har också fallit för det!
Bakplåtspapper, överblivna tapetrester och vaxat papper fungerar fint för en enkel snöstjärna. Beskrivningar på mer avancerade varianter går att finna lite här och där. En udda tapetrulle med vackert mönster blev min för endast 50 kronor hos Öbergs i Västerås (jättefin färg- och tapetbutik med härlig inredningsavdelning). Den tillvaratagna tapetrullen får nog bli omslagspapper till julens få klappar. Den första klappen hade jag med mig igår till höstens avslutningskväll i silversmedjan.
Paketet med jutesnöre och med rim som vi alltid måste ha för att gissa på varandras klappar. Gissa vad som fanns i paketet från mig?
En pepparkaksform i form av en gigantisk snöstjärna. Jag har fått frågor om den och jag har funnit den hos Cervera. Ser själv fram emot att baka oemotståndligt stora snöstjärnor dekorerade med vit krispig kristyr. Tror allt att julen är i antågande!
Ibland kan den ultimata lyxen bara bestå av en kopp kaffe och en pistagemacaron vid köksbordet i ensamhet. Jag lägger sista handen vid kransen av torkade blommor. Det är fredagseftermiddag och semestern har just tagit sin början.
Torkade pioner, hortensia och knoppar av strandlök på en virad stomme av tunna björkgrenar.
De torkade blommorna är fästa med limpistol på en virad krans av långa tunna björkgrenar. Några torkade pioner och hortensia och just plockad knoppande strandlök. Det är skört och bräckligt. Förgängligt.
Vi har just lämnat storstaden för lantligare vyer. Himmel, hav, blomster och vackra vyer för vila och inspiration. Återkommer med en pärla!
För några veckor sedan blev jag bjuden på fördrink med megastor isbit i glaset. Jag kan ju bli barnsligt förtjust i precis just sådant som en isbit, mer än i själva drinken i sig. Utan att leta så fanns precis just den silikonformen framför mina ögon i en köksbutik häromdagen. Isbitarna blir verkligen gigantiska, 5×5 cm, och kyler rejäl utan att smälta på en gång. Petade i de sista blommorna från penséerna och några blad citronmeliss, blev så vackert i glasen.
De gamla kristallglasen har jag ärvt från mormor och morfar. Serien heter Helga och tillverkades hos flera olika glasbruk under en lång period. Har letat på loppisar och i antikbutiker i flera år efter fler men just grogglasen är inte så vanliga. Dessutom finns de i flera storlekar och den slipade dekoren varierar från glas till glas. Letandet får fortsätta nu under semestern!
Jag gjorde en blomsterkrona av pionerna, några avknippsade hortensiablommor och grässtrån. Som högt svävande blomsterbollar av silkespapper men den ljuvliga doften i köket skvallrar om riktiga blommor. Nu efter en vecka har blommorna torkat fint och snart får de genomgå ytterligare en förvandling…
Det är mycket som snurrar i huvudet nu. Och när det är som mest skall jag alltid trycka in något helt nytt, random, projekt som blir jätteviktigt just precis just då. Har funderat på varför det alltid blir så men tror att jag fungerar så att det ena inspirerar mig till det andra. Michelle Obamas bok har min dotter rekommenderat mig att läsa och sedan en sneak peek på något som jag har önskat mig länge. Helt plötsligt fanns jag den som talade till mig. Oh, den är stor, kommer att ta mycket plats på flera sätt så att säga.
Av mina underbara före detta arbetskollegor fick jag fina blommor och de bjöd på middag på Nybrogatan 38 i Stockholm, jättemysig prisvärd kvarterskrog som jag gärna besöker igen. Tipset är att boka bord där, det är ingen stor restaurang! Tulpanerna skall jag föreviga och pressa. Lägger dem mellan bakplåtspapper i en tjock bok och trycker in i bokhyllan. Fortsättning följer vad det blir av dem. Trevlig helg önskar jag redan så här på torsdagskvällen!
Det börja bli dags att göra ett par kransar till påsk. Lådan med påskdekorationer är framtagen och jag plockar bland nogsamt sparade fjädrar. De här vackra kommer från guldfasan från gården Kullholen i södra Dalarna. Där sker försäljning av miljövänliga och etiska fjädrar. Virade långa kvistar av nyknipsad björk får utgöra kransstommen tillsammans med ett par videkvistar. Om jag hittar nedfallen lav från grenar dekorerar jag med den annars blir det spansk mossa.
Häromdagen när jag öppnade en tjock kokbok föll några pressade penséer ut. Lövtunna och blekta i färgen. Det måste vara närmare två år sedan jag nogsamt la dem mellan bakplåtspapper i mitten av den imponerande kokboken och pressade in den i bokhyllan igen. I någon av alla lådorna i farfars gamla chiffonjé visste jag att jag stoppade undan ramen från Hemtex i höstas. Nu blickar jag från sängen mot penséer från hästgården och samtidigt vilar skira fuktiga kronblad från tulpan mellan sidorna i boken. Undrar när jag hittar dem?
Jag saknar att gå ut och hänga en krans på stalldörren. Faktiskt mest stalldörren. Vårt förra boende var för mig starkt förknippat med hästarna. Det är dem, stallet, naturen och de fantastiska ridvägarna jag saknar, inte huset i sig. Men var sak har sin tid och speciellt vintrarna var ganska slitsamma i stallet med att bära vatten, brodda hästar och pulsa runt i snön eller halka på isblank stallplan. Nu är en ny tid och äntligen är köket klart här hemma. Det är ljust, precis som jag ville ha det. Det är svårt att fotografera i novembermörkret men snart skall jag visa köket i sin helhet. Häromdagen snodde jag ihop en krans av kvistar från lärk. De är omedgörliga och går lätt av men till slut blev det en krans i alla fall. Kristallkronan är på plats och äntligen börjar det bli ett hem.
Mina tankar går ofta till klimatet och att vi måste minska konsumtionen. Det är svårt när det kommer till beslut och val som påverkar det egna livet och sig själv som person. Det är lätt att ha generella åsikter, speciellt vad ”andra” eller någon annan skall göra eller inte göra. Jag har ju utmanat mig själv med att inte köpa krukväxter eller snittblommor under vintern. Det blir svårt men måste gå. Igår knep jag av några kvistar med snöbär i de enorma buskagen häromkring. Lite som en tjuv men i ett gott syfte.
I stället för snittblommor skall jag utmana min kreativitet med blomsteruppsättningar av material från naturen. Mossa, grenar, blad och kvistar. Förra helgen plockade jag blad av gråludna mjuka lammöron som jag försiktigt har pressat mellan hushållspapper i en tjock bok. Efter några dagar mellan boksidorna är bladen halvtorkade men fortfarande mjuka och formbara. Då har jag klätt två frigolitklot med bladen som jag försiktigt har fäst med knappnålar så att mönstret nästan blir som en kronärtskocka. Nu pryder de fönsterbänken i köket.
Kloten kommer från Panduro Hobby och kan användas många gånger, till exempel täckas med mossa.
