En ateljé, längtans blommor och ett gammalt bord
Några blandade bilder från de senaste dagarna och en reflektion över att det man längtat efter helt plötsligt kan bli verklighet. Jag har längtat både efter en trädgård där jag kan gå ut och plocka blommor samt en liten ateljé. Trädgården och blommorna finns där nu och ateljén som vi kallar den är egentligen ett litet hus som består av ett gästrum. Förra helgen kom en helglasad dubbeldörr in på gaveln som vetter mot vattnet.
På hästgården kunde jag visserligen gå ut i hagarna och plocka ängsblommor men här planterade jag direkt två perenner som är mina favoriter. Den vita klematisen Paul Farges fick en tuff start i april då den nästan frös sönder men nu blommar den så fint. Jag älskar de vita skyarna av små stjärnlika blommor som är vackra i buketter. Rådjuren eller rättare sagt kronhjortarna har låtit bli den men de tog malvan som jag planterade intill. Vi har tre vackra men hungriga dovhjortar som springer runt i området. De är nästan alldeles vita och jag har lite blandade känslor inför dem. Häromdagen stod de som tre ståtliga statyer uppe på en höjd i en nyanlagd trädgård bland prydnadsgräs intill en modern pergola.
En annan skönhet som jag har längtat efter i trädgården är höstsilveraxet Brunette. De långa silverglänsande spirorna doftar förföriskt av smultron och som alltid är jag förtjust i vita blommor. Nu har jag planterat fler runt soluret och lavendeln har fått flytta på sig.
Ett gammalt bord med vackra ben lämnade förra ägaren kvar. Det har stått ute men har nu fått flytta in på terassen för att torka upp för att så småningom målas om. Höstbestyr.