Tulpanens dag och behovet av snittblommor?

Åh vilka buketter jag kunde plocka när vi bodde på gården. Syrener och spirea växte runt huset och okända gula blommor i klasar på träden runt ridbanan. Egentligen hade vi ingen trädgård att tala om, för mig var det hästhagarna som stod för blomsterprakten. På trappen odlade jag tulpaner i hink. De trivdes så bra i stallet under de kalla månaderna. Idag är det Tulpanens dag men det blir inga inköp för mig. Jag bestämde mig ju tidigt i höstas att inte köpa snittblommor under vintern utan jag försöker hålla mig till det som finns ute i naturen. Inget beslut som kommer att påverka miljön i det stora hela men mer en viljeinriktning att minska onödig konsumtion.

Just nu pågår en ganska stor debatt i olika sociala medier just om konsumtionen av snittblommor och behovet av det. Är det bättre för miljön med importerade blommor jämfört med blommor odlade i växthus i Sverige? Det är alltid svårt att veta vad som är bäst för miljön. Kanske kan denna sammanställning från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI,  ge en vägledning om utsläpp från hushållen.

Amaryllis på Slottsträdgården Ulriksdahl

Det är synd att amaryllis betraktas som en julblomma och med det kort livslängd nästan bara under december månad. Den förtjänar mer än så kan jag tycka. Just nu har Slottsträdgården Ulriksdahl en vacker miniutställning av amaryllis samt säljer ut de kvarvarande skönheterna till lågt pris. De flesta är de mer ovanliga sorterna i olika färger, inte bara röda. Ljuvligt! För den som trots allt längtar mer efter tulpaner kan jag tipsa om att självplocket har startat i liten skala. Själv försöker jag minimera konsumtionen så det blir varken amaryllis eller tulpaner! Önskar er en skön söndag så här sista dagen efter alla helger.

Gårdagen var blå och känslosam

Avskedslunch med kär kollega och ett fång doftande blå hyacinter till henne. Vissa människor går rakt in i hjärtat och får ett eget litet utrymme där. Kanske handlar det om ärlighet, öppenhet och att våga visa sårbarhet. Att vara lika på vissa plan men ändå olika. Höll ett minimalt tal och kände mig ovanligt rörd med tårar i ögonen.

Kvällen tillbringades i Blå hallen där vår dotter tog emot sitt diplom efter avslutad civilingenjörsutbildning på KTH. De här högtiderna som passerar genom livet med barnen är alltid känslosamma. Hela registret där glädje, vemod och stolthet finns med. Förundran över var var åren tog vägen. Det känns som igår när jag släppte av en pirrig 19-åring i blårandig skjorta nedanför KTHs skylt på den klassiska mörka tegelfasaden. Livet.

Krans med stora nypon från rosor

En, tall, gran, lingonris, nypon från rosor, laucadendron som ser ut som små kottar och spansk mossa.

Mina arbetskamrater skrattar åt mig. På väg till lunchrestaurangen nyper jag av några stora nypon från rosenbuskarna utanför. ”De här får bli i din krans Maria.” Nästa gång utanför favoritrestaurangen vill alla plocka nypon åt mig. Folk tittar på oss. ”Vi är inte kloka säger jag.”

Var är julkänslan?

Det regnar och regnar och är mer grått än någonsin. Idag är det andra advent men det är svårt att få den där riktiga julkänslan att infinna sig. Jag försöker genom att ta fram adventsljusstaken, binda kransar, köpa hem glögg, titta på adventskalendern och till och med gå på julkonsert. Men, nej det vill sig inte. Ok, det kanske bara är ett sådant år i år.

Tall, gran, en, rödlök, eukalyptus och laucadendron som ser ut som små kottar.

Jag binder ett par adventskransar till två av mina kollegor. Vi konstaterar att vi alla har dolda färdigheter inom de mest skilda områden i livet. Det är spännande att genom samtal och dialog skrapa bakom ytan, det finns så mycket där.

Sidenband, rött, mörkgrönt och doft av gran och tall. Kanske adventsförväntan och lite känsla av jul trots allt?

Nu är det tid att göra kransar

Nu är det tid att göra adventskransar. Det här är en hållbar bordskrans som jag gjorde förra året. Det gröna och blommorna är nedstuckna i fuktig oasis som ligger i en låg cirkelformad skål. För det mesta tar jag tillvara överblivna små blommor och de sista som går att finna ute i naturen. Några sömniga pelargonblommor hittade jag också bland de för vintern undanplockade krukorna. Mossa, en kvist rosmarin, kottar och ett litet horn från rådjur fick också vara med.

Kommande helg skall jag se vad naturen har att erbjuda. Nypon, kottar, torra grenar med lavar, vippor av vass, vitmossa och lingonris hoppas jag komma hem med till fler bordsdekorationer och kransar.

Den enklaste fredagsbuketten

Det blir svårare och svårare att inte inhandla några snittblommor eller krukväxter nu när cyklamen, julrosor och amaryllis frestar. Istället tar jag in några kvistar med snöbär och placerar i favoritvasen. Sällan har ett så enkelt blomsterarrangemang fått så många komplimanger. I det enkla bor det vackra.  TREVLIG HELG!

Grönt på fönsterbrädan och DIY med lammöron

Mina tankar går ofta till klimatet och att vi måste minska konsumtionen. Det är svårt när det kommer till beslut och val som påverkar det egna livet och sig själv som person. Det är lätt att ha generella åsikter, speciellt vad ”andra” eller någon annan skall göra eller inte göra. Jag har ju utmanat mig själv med att inte köpa krukväxter eller snittblommor under vintern. Det blir svårt men måste gå. Igår knep jag av några kvistar med snöbär i de enorma buskagen häromkring. Lite som en tjuv men i ett gott syfte.

        
I stället för snittblommor skall jag utmana min kreativitet med blomsteruppsättningar av material från naturen. Mossa, grenar, blad och kvistar. Förra helgen plockade jag blad av gråludna mjuka lammöron som jag försiktigt har pressat mellan hushållspapper i en tjock bok. Efter några dagar mellan boksidorna är bladen halvtorkade men fortfarande mjuka och formbara. Då har jag klätt två frigolitklot med bladen som jag försiktigt har fäst med knappnålar så att mönstret nästan blir som en kronärtskocka. Nu pryder de fönsterbänken i köket.
 

Kloten kommer från Panduro Hobby och kan användas många gånger, till exempel täckas med mossa.

Säsongens sista från frilandet på Slottsträdgården

Solrosor, ringblommor, eternell, jätteverbena, craspedia (solbollar), dillblommor och lönnlöv.

Vilken färgsprakande höst vi har. Jag har aldrig sett lönnarna skifta i så många färger. Där vi bodde tidigare var bladen ofta svartfläckiga men här är det sällan jag ser det. Jag släpar in buntar av löv och lägger på köksbordet. Fyller vaser och virar ihop små rosor.

Det har blivit lite av en vana att åka till Slottsträdgården Ulriksdal när de slår upp portarna på lördagen eller söndagen. Frilandet var fortfarande öppet men jag var den enda som plockade blommor. Så fridfullt att strosa mellan raderna, känna lera under stövlarna och doft av jord och mylla. Typisk höstluft. Syrerik. Det mesta var uppgrävt, överblommat med endast rasslande fröställningar kvar. Kanske den enda frostnatten påskyndade höstens ankomst. Solrosor, ringblommor, jätteverbena och flera andra blomster gick trots allt fortfarande att finna efter lite letande bland raderna. Den bästa sortens blomsterplock. Långsamt och meditativt, blomma efter blomma. Den färgstarka buketten fick många uppskattande blickar på väg till kassan. Tack Slottsträdgården för den här säsongen!

Extra skön fredagskänsla

 

Sneakpeak på köket som nästan är klart, bara lite målning återstår. Vilken härlig känsla att komma hem på fredagskvällen och ha ett kök som går att använda. Jag som älskar att baka och laga mat. Tyckte det var en fin symbolik i de vissna blommorna i diskhon i det nya köket. Köket som vi slängde ut hade varit med i femtiofem år. Dahliorna plockade jag för två veckor sedan. Kretslopp. Olika livstider som det mesta i livet. TREVLIG HELG!