Ett riktigt loppisfynd

IMG_9488

En stor spånkorg i fint skick är mitt senaste loppisfynd. Tänk att en gammal pryl för 125 kronor kan ge så mycket glädje, förhoppningsvis åt båda håll. Användningsområdena är många. Alla filtar och fårskinn eller tio årgångar av tidningen Lantliv. Ja, vi får se vad det blir.

IMG_9484

Det är intressant det där med loppis för välgörande ändamål. Myrorna, Röda korset, Brödet och Fiskarna och Läkarmissionen är de som jag besöker mest här i småstaden. Jag brukar se det som att vi egentligen bara har prylarna till låns för en liten peng, när vi tröttnar är det bara att lämna in, så får prylar en ny ägare som betalar en liten peng. Lite som ett självspelande piano för välgörenhet. Genialiskt. Numera lämnar jag in lika mycket som jag handlar.

IMG_9489

Ett Ikea-hack

IMG_7976 IMG_7971 IMG_7973 IMG_7960

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Har förvandlat en gammal Ikeamöbel som säkert har minst 20 år på nacken. Har dessutom lite nostalgiska minnen till det här skåpet eftersom min pappa köpte det som förvaringsmöbel till vårt sovrum i deras sommarstuga när barnen var små. Tyckte det var synd att slänga ett bra fungerande klädskåp i massiv furu så jag tog hand om det till barnens studentlägenhet. Ljusgrå matt färg och egenhändigt ihopknåpade läderhandtag. Tog bort den fula krönlisten. Törs knappt visa hur det såg ut från början. Jag är alltid så ivrig att sätta igång så tog bara av en usel mobilbild på skåpet i förrådet innan förvandlingen.

IMG_3571

 

 

Lata pigan i Vela

IMG_6432

Det finns personer som det är omöjligt att inte bli imponerad av. Margareta som är innehavare av vintagebutiken Lata Pigan utanför Enköping är en sådan person. Om det är hon som är lata pigan så är hon definitivt inte lat. Det hon inte kan om främst vintagetyger och kläder är inte värt att veta. Faktiskt en riktig kulturgärning här på landsbygden lite undanskymt bakom en vägkrök. Jag känner henne inte men har besökt den helt osannolika butiken några gånger.

IMG_6420

Två äldre magasin är tel bredden fyllda med prylar, porslin, vintagekläder, tyger och tusen och en andra saker. Speciellt samligen av äldre designertyger och klänningar är imponerande. Här går det verkligen att hitta något speciellt om man är på jakt eller varför inte en ny(gammal) slips?

IMG_6422

Det finns mängder av porslin och prydnadssaker främst från 50-, 60- och 70-talet. Ofta kompletta kaffe- och théserviser. Själv hittade jag det vackra vita fatet från Uppsala Ekeby som uppskattningsvis är från 30-4o-talet.

IMG_6428 IMG_6429 IMG_6430 IMG_6434

Som om inte det här vore nog så serveras här vofflor lite nu och då. Naturligtvis från en tidstypisk våffelvagn som hade sina glansdagar i parken i Furuvik på kanske 60-talet. Vofflorna är gudomligt goda och receptet är naturligtvis hemligt. Dottern Agnes ler hemlighetsfullt när jag frågar.

IMG_6443

Ofta hänger tyger på vädring eller torkar efter tvätt. Här vårdas det gamla och minnet efter tider som har flytt är ständigt närvarande. En ödmjukhet för tiden då pigorna var allt annat än lata.

IMG_6435

Gröna loppisfynd och mormor

IMG_2513

Helgen bjöd även på ett ganska sällsynt loppisbesök. Åkte till Läkarmissionen för att försöka hitta någon passande kruka till ett blomsterarrangemang värdigt kvällens värdinna men som oftast vid sådana besök kom jag hem med något helt annat.

IMG_2521

Nu blev det på intet sätt fel, tvärtom, jag har sällan känt mig så barnsligt lycklig efter ett loppisbesök. En trave assietter och ett fruktfat Arthur Percy från Gefle i en alldeles oemotståndlig grön glasyr. Som grädde på moset dessutom två skyddsänglar i mässing från Skultuna för en bråkdel av priset på mässingsbruket inte långt därifrån.

 

De här gröna tallrikarna kanske inte är så märkvärdiga men jag har starka barndomsminnen från min mormor som alltid hade just de här tallrikarna stående på ett hörnbord i den något mörka matsalen. Ibland kan jag bli förvånad att jag kan komma ihåg sådana detaljer men jag minns precis formen och färgen och i en grön skål (som jag är lycklig ägare till idag) intill låg det alltid färsk frukt.

IMG_2504 (1)

Kanske var det den vårgröna färgen som inspirerade till fräsch tonfisksallad till lunch. Serverad i grön Gefle skål, även den loppisfyndad tidigare.

IMG_2529

Blommorna, ”gå-bort-blommorna”, fick bli en klassisk bukett i stället. Ljuvlig klematis, ljuslila tulpaner, vita nejlikor, eukalyptus och glest tallris från dikesrenen.

IMG_2530

Söndagens semlor på ”mormors” gröna fat…

IMG_2623

…och mormors gamla vita spegel där bakom buketten till värdinnan.

IMG_2632

Den utkastade dansken

IMG_0818

För några år sedan fick jag en vacker odlad dansk gran till jul. Den var mörkt grön med glänsande barr, välvuxen med kraftiga och täta grenar. En sådan där riktig Walt Disneygran. Ja precis, som konstgjord, helt utan doft. Efter julen slängde vi ut den åt hästarna som vi alltid har gjort. Den ena hästen var snabb och släpade med sig sitt eftertraktade byte likt en myra som släpar ett barr.

IMG_0825

Döm om min förvåning så ratade hästarna granen. Nix, dansken föll inte i smaken. Den låg kvar i hagen, med tiden torr och utan ett barr. Jag ställde in den nakna dansken i stallet och där blev han stående i ett hörn medan jag smidde planer.

IMG_0822 (1)

I år blev den danska granen återbrukad. Stram och vitmålad och för tillfället dekorerad med blommor och ljusslingor. Kanske får han stanna kvar över jul eller också byter vi ut honom mot en mer aptitlig svensk. En klen men hederlig och doftande rödgran. Då vet man liksom vad man får.

IMG_0828

Sakletaren

IMG_8851En liten sneakpeek på mitt senaste loppisfynd som kommer att bidra till ett ljusare liv i höst. Frågan är om det är mässing eller brons, de väger hela 600 gram styck. Min mamma har alltid kallat mig för sakletaren. Jag har inte dragit mig för att gräva runt i någon unken källare eller dammigt uthus på jakt efter något speciellt eller egentligen inget speciellt. Tyvärr har jag inte så många källare eller uthus att gräva runt i så med jämna mellanrum dyker jag in på någon loppis. Det har blivit svårare att göra regelrätta fynd men som tur är finns det olika definitioner av ordet fynd. Nu skall här putsas och hängas upp.

Konnässören

IMG_6295

”Det här kommer att ta tid mamma” hojtar jag så fort vi kliver in i butiken. ”Här finns en stol som du kan sitta på!”

Mamma och jag är på utflykt till familjegraven i Norrköping och på vägen hem tar vi en nostalgisk rundtur i Kolmården vid Bråvikens norra strand.

IMG_6292 (2)

Min svägerska Ewa visar ofta allt fint hon hittar hos Konnässören och nu äntligen kom jag att besöka den lilla antik- och prylboden i gamla stationshuset i Krokek utanför Norrköping. Det riktig namnet är egentligen Kolmårdens Antik & Difersehandel men av någon anledning kallas den Konnässören. Och jag förstår precis varför. Det är sällan man ser en så vacker och smakfull uppställning och skyltning i en antik- och prylbutik. Allt är vackert och enhetligt grupperat och varje kvadratmeter är fullproppat med finheter.

IMG_6291

Här finns mängder av tunga kandelabrar, guldramar, vackra böcker, pendyler, pilleraskar, paraplyställ och förstås mortlar i kolmårdsmarmor. Om man gillar uppstoppade fåglar och andra djur eller kanske fjädrar finns här en stor artrikedom. Jag fantiserar om överdådiga middagar med en fasan eller kanske till och med en svan tronande mitt på bordet. Det är lätt att låta fantasin skena iväg.

IMG_6296

Jag sansar mig och nöjer mig med ett vackert blått uppläggningsfat i benporslin. Mamma sveps med i en air av svunnen tid och pratar om gamla Kolmårdsminnen med ägarparet. De tackar oss för ett trevligt besök. Fast det är vi som skall tacka!

IMG_6297

Det blev ett armband

IMG_9486 (1)

Gjorde ett armband med lite folkloristiskt touch av tygband, svart skinn (från gamla skinnstövlar), tre pärlor, tre silverkulor (smälta av små skrotbitar), tråd och skinnrem. Roligt att ta tillvara sådant som bara finns här hemma.

IMG_9480 (1) IMG_9507

Nymålat

IMG_6292

I Simrishamn, tidigare i somras, hittade jag det här lilla bordet i en kombinerad måleri- och antikbutik. Det var egentligen inte bordet som jag föll för utan marmorskivan. Kolmårdsmarmor. Som barn tillbringade jag somrarna ett stenkast från gamla marmorbruket i Kolmården vid Bråviken. Klättrade i enorma slagghögar och vi släpade alltid hem vackra marmorbitar som vi hittade. Den gröna Kolmårdsmarmorn har funnits i mitt liv sedan dess. Idag bryts den forfarande längre upp mot skogen och heter Brännlyckan.IMG_6340

Bordet var brunt och slitet och jag målade med kalkfärgen Annie Sloan Chalkpaint, färgen Old White. Finishen blir sidenmatt med vax som stryks på efter målningen. Samtidigt fick en sänggavel, några sängben, en byrå och två furukubbar en omgång färg och vax.

IMG_6200 IMG_6345 IMG_6339

Konstaterar att vi inte köper nya möbler så ofta. Jag tar vad som finns och möblerar om titt som tätt. De klassiska Bruno Mathsson fåtöljerna Karin kommer från mamma och pappa, byrån från mormor, furukubbarna från vänner, mattan och väggskåpet från Oscars lägenhet. Ja, en salig blandning blir det och så här ser det ut just nu i allrummet.

IMG_6293

Lite loppisfynd och god sallad

IMG_5591

Har länge önskat mig blåvitt porslin och gärna äldre, hade turen att hitta några fina tallrikar på Antikboden här utanför stan.

IMG_5595

Gustavsberg Ekeby design Wilhelm Kåge. Servisen tillverkades tydligen mellan 1928 och 1936 och de här tallrikarna är märkta 1928. Tänk att de är nästan 90 år, känns så roligt att ta tillvara det gamla.

IMG_5602

Nytt här hemma är att grilla romansallad, jättegott och fräscht. 1 minut på varje sida på het grill, ha övriga salladsingredienser klara och lägg på den heta salladen som kommer direkt från grillen.

IMG_5608

Ikväll blev det sallad med varmrökt lax, avokado, tomat, gurka, rödlök och ägg. Crème fraîchedressing med lite majonäs, vatten, fransk senap, dill, salt och italiensk salladskrydda. Mums!

IMG_5610