Tidig morgon under magnoliaträden

Jag är ingen stadsmänniska. Helst sitter jag vid en strand eller vandrar i sakral tallskog och lyssnar till naturens viskningar och rop.

Trots det kan jag uppskatta och se skönheten i staden i vardagen. Det är jag tacksam för, att jag har den förmågan. Den korta promenaden från tunnelbanan till min arbetsplats har bjudit mig så mycket glädje de senaste dagarna. En hel rad med välväxta magnoliaträd i full blom mot de välvårdade anrika husfasaderna i rosa och milt gult.

Tacksamt går jag med ett leende, jag är oftast tidig på morgonen, staden har inte riktigt vaknat och nattens lugn vilar fortfarande över den konservativa stadsdelen. Jag är ensam så när som på någon som ger mig och kameran ett varmt leende under magnoliablommorna.

2 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.