Fastighetsmäklarens funderingar

Arbetet som fastighetsmäklare tar mig ofta ut på villovägar, bokstavligt talat. När jag passerade det här charmiga torpet, som jag bara var tvungen att stanna och fotografera, hade jag kört rejält fel.

Den vanligaste frågan jag får om mitt arbete är ”vad är det konstigaste du har varit med om i ditt jobb?”

Ja, det är ganska  mycket!

IMG_1671

Det mest obegripliga var det välklädda paret i 60-årsåldern som var på visning av en 3:a i ett trevligt område. I badrummet, framför andra spekulanter, sticker mannen plötsligt ner handen i vattnet i toalettstolen och säger att ”det finns beläggningar här”. Sedan tar han upp handen och stryker med den på lister och dörrfoder som om ingenting har hänt. Allstå, jag såg allt och blev helt stum. Vad säger man?

Sedan var den stora gamla trävillan i Surahammar som höll på att börja brinna i samband med en visning. Bottenvåningen var ganska stor och när jag gick runt till vardagsrummet strax innan visningen märker jag att det är helt rökfyllt och att det brinner för fullt utanför den öppna spisen. På något vis lyckas jag släcka elden och öppnar sedan fönstrena och försöker vädra. Som tur var kom det inga spekulanter på visningen. Det kändes lite pinsamt att träffa ägarna efter visningen men mannens kommentar var helt klockren: ”Vad synd att inte hela skiten brann upp”. Som ni förstår var det inte direkt lättsålt i Surahammar då.

På en visning drog jag bort draperiet framför sovalkoven för en skock spekulanter och där låg säljaren och sov helt naken! Han hade glömt bort att det var visning. Nakenchock!

Två äldre damer utmärkte sig på en visning i fashionabla Östra Hamnen genom att springa in och ut på toaletten och högljutt ropa efter toalettpapper! Bankman Emma som var med på visningen och jag skrattar forfarande åt detta när vi träffas.

Många lite sorglig och ibland tragiska människoöden är jag också med om såsom paret som inom tre månader gifte sig, tog ett nytt efternamn, köpte villa, skiljde sig och sålde villan. Inte direkt uppsluppen stämning precis.

Det svensk-franska paret som mitt i kontraktsskrivningen grälade så att stickor och strån rök. Nä, ingen bra stämning där heller.

Tyvärr har jag även varit med om att kronofogden har kommit och väntat på pengarna när säljaren skall lämna nycklar och få slutbetalning av sitt hus.

Ja, det är lite vad som kan hända en fastighetsmäklare en helt vanlig dag på jobbet.

 

4 Comments

  1. Jag kan bara förställa mig vad mycket tokigt du varit med om. Och mycket glädje också förstås. Säljare som sover på soffan var det också i det hus min syster köpte. Det är inte så länge sedan hus såldes i Sthlm utan stajling

    • Karin

      ja, jag får vara med om mycket konstigt och tokroligt i jobbet 🙂 Här i småstaden, endast en timme från Stockholm, blir stajling mer och mer vanligt men långt ifrån i alla bostäder. Tänk att det kan skilja så!

  2. Hej, jag har jobbat inom fastighetsbranschen i flera år fast på den byggnadstekniska sidan. I slutet mest med ett företag som gjorde besiktningar. Känner verkligen igen mig i det det du skriver. Fast hos oss var det kanske ännu mer tragiska livsöden som kom fram, vilket man inte kan ta hänsyn till på samma vis när ett tekniskt utlåtande ska skrivas. Tyvärr fick jag många dåliga erfarenheter av köpare som köpte en ”livsstil” och inte ett hus/lägenhet och sen när verkligheten kom ifatt dem i form av dålig ekonomi eller att de faktiskt insåg vad som kommit fram vid besiktningen betedde sig riktigt illa. Men visst fanns det många saker som blev bra också. Byggnader gör verkligen mycket med människor. Ha en fortsatt fin vecka.

    • Karin

      Hej Malin!
      Tack för dina intressanta funderingar här. Ja bostäder/hus/hem/byggnader sätter känslor både i och ur spel. Ha en fin dag du med!
      Karin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.