Bedagade fredagsblomster

De flesta av årets dahlior har hittills varit angripna av insekter, speciellt de med vita och ljusa blommorna har blivit fula. Här är några för tidigt vissnade skönheter som inte riktigt har fått blomma ut. Nu hoppas jag att White Pearl, Small World, Boom Boom White, Sweet Nathalie, Caramel Antique och Café au Lait får blomma ut som de skönheter de är. Cornel Bronze, rosa Maaike och en annan okänd rosa kaktusdahlia har klarat sig bra. Fortsättning följer.

Mandel- och kardemummakaka, glutenfri

Några vänner från tiden med hästar har varit här och fikat. Tiden bara flög iväg när vi pratade gamla minnen och gemensamma upplevelser på Island.

Jag bakade en glutenfri mandelkaka med smak av kardemumma och oj så saftig och god den blev. Lite som kladdkaka med kardemummabullsmak. Testa den här, det är gott och enkelt och japp, det är inget bakpulver i!

Mandel- och kardemummakaka, glutenfri

100 gram smör
3 ägg
1,5 dl socker
3,5 dl mandelmjöl
2 tsk nymald kardemumma
1 krm flingsalt

Sätt ugnen på 180 grader, ej varmluft.
Smält smöret.
Vispa ägg och socker fluffigt med elvisp.
Blanda försiktigt i mandelmjöl, kardemumma och salt.
Rör i det smälta smöret.
Häll i smord springform 23-24 cm och grädda på första falsen i 25 minuter.

Fint och fult vid entrén

Utanför vår entrétrapp har jag placerat alla blommor som går i lila och vinröda toner toner och som jag egentligen inte tycker passar på något annat ställe i trädgården. Här lyser solen på kvällen och jag har börjat uppskatta de mörka skönheterna. Den fantastiska dahlian Ryan C dök upp som ett överraskande utropstecken i en blandpåse med innehåll som skulle resultera i helt andra färger. Alla de här stänglarna och blommorna kommer från en enda knöl från förra året och i våras fick jag dela den i fyra nya knölar.  Den tar plats både i uttryck och storlek så den får glänsa som solitär i egen gigantiskt zinkkruka som jag har fått av Lisa.

Som mörkt vinröd sammet är chokladblomman som tillsammans med lila jätteverbena och nästan överblommad lavendel får samsas här på trappen som behöver målas. Chokladblomman står i zinkkrukan framför dahliorna och syns knappt på bilden. Mammas gamla balkongbord var medtaget men jag målade det svart så det får hänga med ett tag till här hemma hos oss. Jag tycker det är fint med ett litet bord vid entrén och här brukar jag tända ljus och lyktor på vintern.

Dahliorna Ryan C och rosa Maaike, brudslöja, stjärnflocka, chokladblomma, hampflockel och axveronika från strandkanten, några luktärtor och något ogräs (gråbo?) från tomten.

Dahliorna är tacksamma i buketter för de håller sig fina länge. Den här trädgårdsbuketten fick följa med till mamma när jag hälsade på henne för några dagar sedan.

Caféguiden: Budhas kafferosteri, Lycksele

Min familj ömsom skrattar, retas eller uppskattar det när jag alltid ska besöka ett bättre café utmed vägen till alla resmål. Oftast har jag White Guide som referens och där kan de högst listade caféerna antingen vara mer inriktade åt bakverk och överdådiga smörgåsar eller åt finsmakarkaffe.

I lilla Lycksele besökte vi Budhas Kafferosteri som bjöd på både kaffekunskap utsökt kaffe som specialitet. Kul ställe med engagerad ägare. Vi blev guidade och köpte med nymalet kaffe till sonen i Storuman. ”Som att dricka kaffe på Södermalm” blev recensionen.

Ett annat cafétips är Väderstad Centralkonditori som är väl värt en kort avstickare från E4:an mellan Linköping och Ödeshög. I Växjö är PM Bröd och sovel så snyggt och sparsmakat så här intog jag efter jobbmöte en tidig middag bestående av små sandwichar och ett glas vin instället för traditionellt kaffe. Bakverken var frestande och imponerade men jag nöjde mig med en chokladpralin med svartvinbärsmak som nog var den godaste jag har smakat. Det är kul med ambitiösa caféer som man faktiskt kan finna lite varstans.

Min fagra sommaräng och en speciell vas

Mellan vårt hus och grusvägen lät vi förra sommaren det magra gräset och ängsblommorna växa. Marken är så torr och stenig så en riktig gräsmatta skulle behöva göras om från grunden. Först i augusti lät vi klippa ängen som jag hade börjat kalla den. I ärlighetens namn tror jag inte våra grannar är så nöjda med mitt tilltag. Deras gräsmatta och tomt är pedantskött och blommor och frön min vildvuxna ängsmark kan nog te sig lite oroande. Jag tänker att vi måste värna om den biologiska mångfalden och underlätta för bin och andra pollinerare. Att jag dessutom har vackra vilda blommor att plocka på tomten påminner mig om alla de underbara timmarna i hästhagarna. Kanske är det dem jag saknar…

Här växer så många arter att jag inte vet namnet på alla. Vitklöver och rödklöver, prästkragar, stora och små blåklockor, vitmåra, gulmåra, vit och rosa rölleka, fibblor, kattfot, violer, lila klint, kärringtand och olika sorters siljor, de ser ut som hundkäx ungefär och är vackra i buketter. Flera olika sorters gräs.

I år kom det helt plötsligt illande rosa röllekor på ängen. Det är spännande att se hur blomsterprakten utvecklar sig. Jag har en vän som också försöker få en äng att blomstra på tomten men hon får mest kärringtand som blir halvmeterhög. Jag har sått vallmo och blåklint men de har inte kommit upp. Man råder inte över naturen. Ängen får sköta sig själv, jag vattnar inte.

Jag har haft svårt att släppa vasen Flood i tanken. Den är stor, gigantisk, och blommorna kan arrangeras i luftig solfjädersform. Till slut beställde jag den, tror den kommer att bli fin i växthuset sedan. Nu står den här tillsammans med några ängsblommor. Till vintern tänker jag den generöst fylld med kvistar av tall och nejlikor. Vasen i järn får mina tankar att gå till den danske blomsterkonstnären Tage Andersen som ofta förenar det lite hårda och kantiga i surrealistiska kombinationer med skira blommor.

Utmed Vildmarksvägen

På vägen hem från Storuman åkte vi en liten nätt omväg på 25 mil mellan Vilhelmina och Strömsund som kallas Vildmarksvägen. En sträcka vid norska gränsen som går över kalfjället vid Stekenjokk är endast öppen mellan mitten på juni och början på oktober.

Vädret var mulet och regnet hängde i luften men det gav det storslagna landskapet en ödesmättad och monokrom inramning utan starka färger. Vackrast var vägen utmed sjöarna och med Marsfjället och Klimpfjäll i bakgrunden.

Utmed Vildmarksvägen finns flera höga vattenfall och grottor men vi stannade vid Trappstegsforsarna där bruset av vattnet var öronbedövande och luften fuktig av vattendroppar.

Uppe på fjället var det stoppförbud då vi var inne i ett renbetesområde men tyvärr fick jag inte se några renar utmed vägen. Sikten var dålig och molnen låg strax ovanför oss men snön skymtade högre upp på sluttningarna. Suggestivt och vackert.

Vykort från Storuman

Vi har besökt Oscar och Mathilda som arbetar i lappländska Storuman över sommaren. Mathilda arbetar på den lilla ortens sjukstuga, ja det heter faktiskt så. Fiskekrokar på fel ställe är en vanlig åkomma där!

Magiskt vackert över sjön Storuman som ingår i Umeälvens avrinningsområde. Det är Sveriges tredje djupaste sjö som vi till och med badade i, svalt och uppfriskande. Fina och minnesvärda dagar.

Årets gräskrona och en välbekant doft i huset

Här i allrummet finns en välbekant doft som fyller mig av minnen från alla gånger man klättrat upp på logen för att kasta ner höbalar. Nypressade höbalar som bara har torkat några veckor har en alldeles speciell doft av friskt gräs.

Långa vackra grässtrån i dikeskanten fick bli en gräskrona som nu hänger ovanför bordet och doftar precis så. Den för in något lantligt och naturligt här i rummet och precis som med höbalarna är den förgänglig och påminner mig om att här är nu. Vår tid är just nu.

I gläntornas ljus

Årets tema hos Norrvikens Trädgårdar är Skogens år 2021. I utkanten av parken, i skogen utmed slingrande stigar har konstnärerna och kreatörerna Bea Szenfeld, Gunnar Kaj och Karin Wiberg skapat suggestiva installationer och skulpturer. Som att ledas in i en förtrollad, nästan lite förbjuden, värld. Välkommen in!

Välkommen semester

Jag firar in semestern med en drink på bryggan i solnedgången. Det är dallrande hett men jag klagar inte på värmen, hoppas det håller i sig. Över helgen är vi hundvakt till storpudeln Tore och sedan bjuder de närmaste dagarna på efterlängtat besök av långväga gäster. Det är tacksamt och det känns riktigt bra med semester på hemmaplan!

Det ska bli sååå skönt med semester. Våren har varit arbetsam på flera olika sätt som jag inte kan dela här med hänsyn till personer i min närhet.

Den här fräscha drinken fick jag serverad i coola roftopbaren på Hotell Skansen i Båstad. Prova och njut!

Hugo – årets semesterdrink – 2 stora glas

6 cl outspädd fläderblomssaft
4 skivor lime
2 msk pressad lime
Några myntablad
Rejält med is
1/2 flaska bubbel

Blanda fläderblomssaft, saft av lime och myntablad i botten på två glas, muddla lätt. Fyll glaset med is och limeskivor och fyll upp med valfritt bubbel. Trevlig sommar!