Den fantastiska honungsrosen

Jag måste visa några bilder på honungsrosen Lykkefund som jag planterade vid carporten vid den här tiden förra sommaren. Den har redan vuxit upp på taket och även in under taket där den letar sig in bland skidor och gamla metspön.

När blomningen är över får jag milt och försiktigt skära ner den något så att den åtminstone lämnar skidorna ifred. Den är lättsam att hantera och binda upp eftersom just honungsrosen Lykkefund inte har några taggar, eller väldigt få i alla fall. Jag tycker mycket om den ljusa, nästan vita färgen mot den svarta väggen. Är det inte konstigt, jag som alltid har drömt om ett vitt hus och så är huset vi köper svart. Jag har ändrat mig och tycker det är lugnt och harmoniskt mot allt det gröna runt omkring och vita blommor som jag alltid har föredragit är så vackert mot de svarta huskropparna. Som så ofta i livet så blir det riktigt bra ändå fast det inte var så man hade tänkt från början.

Fascinerande på TV: Katla

De senaste kvällarna har jag har ägnat åt det isländska dramat Katla som sänds på Netflix. Det är den första isländska TV-filmen som sänds på den kanalen. Katla är namnet på en aktiv vulkan på södra Island vars aktivitet ständigt hotar med skrämmande utbrott. Det senaste utbrottet skedde 1918 och sedan 1999 har tecken på större aktivitet registrerats och ett utbrott inom den närmaste tiden är inte otänkbart.

Den isländska TV-serien är något alldeles speciellt och mina tankar går faktiskt till Astrids Lindgrens sagor med tungsinne, folktro och med storslagen natur som inramning. Det här är ett science-fiction drama som inleds med att en naken kvinna täckt av aska dyker upp i den lilla byn Vík på södra Island. Fler oväntade gäster från det förgångna ansluter och lokalbefolkningen måste plötsligt återuppleva och hantera dramatiska händelser som är gömda i det förflutna.

Det är suggestivt, enastående vackert, tänkvärt, gripande och filosofiskt utmanande men kanske inte för den som är deprimerad eller alltför tungsint.

För mig är den isländska kulturen, folksjälen och närheten till naturen starkt närvarande i berättelsen. Att vi människor bara är en liten obetydlig del i något betydligt större som vi bara kan acceptera och kapitulera inför.

”Det blir som det blir” som Jóhann på isländska JF Hestar säger. Vi kan inte påverka naturen och dess krafter. Det är bara att acceptera det som sker.

Island, naturen och hästarna där har gjort något med min själ. Fyra resor dit har det blivit och de här bilderna är tagna just utanför staden Vík på stranden Black Beach som har en central roll i TV-dramat. Vi, hela familjen, var där sommaren 2017 och bilade runt ön i en klassisk Landrover Defender. Om allt går som det ska blir det ytterligare en resa i september för att återigen uppleva hästinsamlingen på norra Island.

Trevlig midsommar!

Önskar Trevlig midsommar med några bilder från dagens sillunch på bryggan. Det är som sig bör vid midsommar ostadigt väder men regnmolnen håller sig än så länge vid horisonten. I år är det inte heller aktuellt med stora bjudningar så endast ett par vänner kommer över ikväll och vi kan förhoppningsvis sitta ute och grilla. Det är gott så!

Perspektiv och form hos Norrvikens trädgårdar

Äntligen kom jag till Norrvikens Trädgårdar som ligger i utkanten av Båstad. Trädgården skapades i början på 1900-talet av Rudolf Abelin som var utbildad hortonom och pomolog. Runt bostaden anlade han olika stilträdgårdar som var inspirerade av olika tidsepoker och kulturer.

Det här är inte en trädgård som enbart bjuder på färgstark blomsterprakt utan här råder strama former och siktlinjer som ger djup och perspektiv. Grönt i olika nyanser och strukturer är vilsamt för ögat och ger trädgården ett lugnt och stillsamt intryck.

Under sommaren pågår en suggestiv utställning ”I gläntornas ljus” där tre konstnärer tolkar skogen på sitt sätt. Blomsterkonstnären Gunnar Kaj är skaparen av kloten nedan. Han har ju tidigare under många år varit kreativ ledare och blomsterdekoratör för Nobelfesten. Jag skall återkomma med några bilder från promenaden i skogen men det intrycket är så väsensskilt från parken i övrigt så det blir ett eget inlägg.

 

Här står jag och min man framför en gigantisk spegel som var ett intressant inslag i ett av trädgårdsrummen.

Vi kom verkligen i rätt tid för att se de fantastiska rhododendronbuskarna stå i full blom. Den delen av trädgården var egentligen den enda som var otuktad och vildvuxen med slingrande stigar i mörkret under buskarna.

Önskar trevlig helg med två hästiga helgtips!

I helgen pågår hästhoppning i världsklass på anrika Stockholm Stadion. I prestigefyllda Longines Global Champions Tour avgörs en deltävling med flera av Sveriges toppryttare på plats. Svt2 sänder direkt både lördag och söndag eftermiddag. Fredagens tävlingar startade bra med två svenskar på pallplats! I anslutning till eventet har har Lisen Bratt Fredricsons hästsportbutik Getthegallop pop up på Karlavägen 67 i Stockholm och 15% i webbshoppen. Jag har väskan Haybag i storlek medium och det är absolut bästa stora skinnbagen för helgutflykten. Nu funderar jag på en bag-strap i klassiskt pannbandsmönster till kameran. Förresten är Sveriges med inflytelserika hästsportkvinna Lisen Bratt Fredricson en av sommarpratarna i år. Blev visst ett tredje osponsrat tips här! Trevlig helg!

Inspirerad på hotell Skansen i Båstad

Det är någonting mellan himmel och hav som alltid får mig att må så bra. Kallbadhuset med frisk vind från västerhavet och stora dyningar som rullade in blev den absoluta favoritplatsen här på hotellet i Båstad.

Som jag har saknat inspiration och intryck under pandemin. Det är lite som en motor i min värld och som får mig att gå framåt och fungera. Tursamt nog har jag än så länge klarat mig utan att bli sjuk så alla sinnena är fortfarande intakta. Syn, hörsel, känsel, lukt och smak fick verkligen sitt lystmäte här på Hotel Skansen i Båstad under den gångna helgen.

Äldre hotellbyggnad tillsammans med modern arkitektur i skön förening. Första eftermiddagen njöt vi av utsikt och lyxig avkoppling vid poolen och rooftopbaren. Än så länge undviker jag helst att trängas i barer och närkontakt i pooler med det var ändå skönt att känna på osvensk lyxig stämning på taket.

Middagspaketet var ovanligt fräscht och smakligt med vit sparris, röding och rabarber för mig. Smaklökarna slog frivolter och det fanns inget mer att önska där bakom de stora panoramafönsterna i matsalen.

Därefter blev det en kort promenad i den vackra kvällen med havets brus i bakgrunden. Den nya kameran fick hänga med och så lätt det var att fotografera helt plötsligt.

Inomhus på hotellet var det lugnt och ingen tycktes njuta av spaet där. Jag kunde ta några bilder på miljön som var modern och öppen med en brasa som sprakade i sin ensamhet, lite i fel årstid. Vi föredrog i stället kallbadhuset även klockan sju morgonen där efter.

Vita blommor i sommarnatten

Vilka kvällar, jag smet ut sent och tog några bilder. När vi tog över huset bestod tomten i princip bara av en gräsmatta och några formklippta träd. Säljarens pappa var frisör och hade tydligen klippt träd och buskar med sax, vi har en mycket vackert formad tall på baksidan!

Här är fortfarande vildvuxet men jag har planterat några buskar, perenner och rosor och har hittills fört en ojämn kamp mot rådjur och harar men just för tillfället är ställningen 1-0 till mig, så länge det nu varar. I den lilla rabatten runt ett stenparti finns ståtliga allium Mont Everest, ljuvlig vit stjärnakleja och höstsilverax Brunette med sina mörka flikiga blad. Jag skall utöka rabatten och sätta en kant av gatsten runt omkring, just nu ser det lite ovårdat ut.

Mot carporten har jag planterat vita klematisen Paul Farges som snabbt kastar ut långa utlöpare som strävar uppåt och på andra sidan har honungsrosen Lykkefund redan nått takhöjd. Jag väntar med spänning på att den skall blomma och har inte ännu inte vågat ta bort gallret som skydd för rådjuren.

Ett kärt doftminne

Hennes egentliga namn var Lilly men det visste knappt någon för alla använde hennes smeknamn som jag låter vila i minnet.

Det sägs att doftminnet är starkare än synminnet och att just doftminnen från barndommen kan vara kristallklara och detaljerade.

Min barndomsväns eleganta mamma bar alltid parfymen Dior Diorissimo som med sin diskreta men tydligt doft av liljekonvalj anades som ett signum i rummet. Åh, andäktiga minnen av skimrande blågrå ögonskugga, knäkorta kjolar, välskötta naglar och klackar mot marmorgolvet i hallen sköljde över mig som en våg när jag plockade årets första bukett av liljekonvaljer. Det var en fin tid när vi småflickor sprang mellan villorna och delade förtroliga hemligheter i vårt universum insvepta i en doft av liljekonvalj hemma hos henne.

I Frankrike anses liljekonvaljen vara en helig blomma och den skall ha varit en stor inspirationskälla för modeskaparen Christian Dior. För honom var blomman en symbol för lycka och glädje och det sägs att han sydde in en liljekonvalj i varje klänningsfåll innan visning.

Fyra bilder: Veckan som gick

Funderar på inredning i lilla gästhuset och två ihopfällbara rottingfotöljer från Granit skulle kanske passa. Har köpt en snyggpyjamas, förhoppningsvis blir det några efterlängtade besök hos vänner och släktingar i sommar. Besökte en ny lokal på jobbet i veckan och den här härliga skylten satt på dörren. Mitt ”happyplace” är bryggan. Här äter vi frukost om vädret är fint och stråväskan fylld med solkräm och något att läsa får alltid följa med dit.

Rabarber crème brulée och en gömd servis

Visst är det väl något sorgligt med vackra föremål som står gömda och nästan bortglömda utan att tas i bruk? Min mamma ärvde en vacker servis som ursprungligen kom från hennes pappas bror som gick bort relativt ung. Den kompletta servisen med tallrikar och fat i alla upptänkliga storlekar har nog knappt används, i alla fall inte hos mamma som har varit så noggrann och rädd om saker och ting att hon inte har velat använda dem. I lördags fick den gamla servisen, som säkert är från 40-talet, förgylla en måltid tillsammans med ett par vänner utomhus. Det kändes fint att berätta historien om min morfar och hans bror som drev framgångsrikt konditori i Norrköping vid den tiden.

Hos mig tas föremål i bruk, kanske lite på ett ömt och kärleksfullt sätt. Tänk om vi människor inte skulle få visa vår fulla potential och gömda skönhet av rädsla för att misslyckas, att bli kantstötta.

Efterrätten Rabarber crème brulée med en hint av kardemumma blev så jättegod så jag måste bjuda på receptet här. Inte svår att göra men lite pyssel med två olika moment och vattenbad som formarna gräddas i.

Jag älskar rabarber och det gäller att passa på nu när det är säsong. Tips är att laga dubbel sats av kompotten och servera lite extra till bruléerna. Jag la även i några jordgubbar skurna i bitar som kokade ihop med rabarbern, då blir kompotten fint rosa.

Rabarber crème brulée med kardemumma 8 portioner

100 gram rabarber skuren i mindre tärningar
0,5 msk smör
0,5 dl strösocker
0,5 tsk nymortlad kardemumma

3,5 dl vispgrädde (36%)
0,5 dl mjölk
1 urskrapad vaniljstång
4 äggulor
1 dl, knappt, strösocker

2-3 msk råsocker eller vanligt strösocker

Sätt ugnen på 150 grader (ej varmluft). Sätt in en stor form med vatten i ugnen.

Ansa och skär rabarber i små bitar och fräs i smöret tillsammans med sockret 2-3 minuter. Tillsätt kardemumman. Fördela rabarbern i 8 ugnssäkra små formar som rymmer ca 1,5 dl.

Klyv vaniljstången och skrapa ur fröna. Lägg vaniljstång och frön i en kastrull. Häll på grädde och mjölk. Låt koka upp under omrörning. Ställ blandningen åt sidan för att svalna.

Vispa ihop äggulor och socker. Ta upp vaniljstången ur gräddmjölken och vispa ner gräddmjölken i äggblandningen. Fördela bladningen över rabarbern i formarna.

Ställ formarna i vattenbadet och se till att vattnet täcker formarna ungefär till hälften. Grädda mitt i ugnen ca 50-60 minuter tills smeten har stelnat. Ta formarna ur vattenbadet och låt kallna.

Strax innan servering strö på socker och bränn av med gasbrännare (roligt) eller ställ in ugnen högst upp under grillen någon minut (inte lika roligt). Passa noga i ugnen. Den knäckiga ytan som bildas är ju så god!

På bilderna här har jag ännu inte haft på socker för att bränna av bruléerna.