Valborg

Trevlig Valborgshelg! Våra planer blev ändrade då jag fick en släng av feber och massiv trötthet men förhoppningsvis är det bättre i morgon. Läser sångtexten nedan och inser vilken härlig tid vi har framför oss trots allt. Naturen är en oändlig källa att hämta kraft från.

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.
Himlen ler i vårens ljusa kvällar,
solen kysser liv i skog och sjö.
Snart är sommarn här i purpurvågor,
guldbelagda, azurskiftande,
ligga ängarne i dagens lågor,
och i lunden dansa källorne.

Ja, jag kommer! Hälsen, glada vindar,
ut till landet, ut till fåglarne,
att jag älskar dem, till björk och lindar,
sjö och berg, jag vill dem återse,
se dem än som i min barndoms stunder
följa bäckens dans till klarnad sjö,
trastens sång i furuskogens lunder,
vattenfågelns lek kring fjärd och ö.

Att finna värde i att glädja någon annan

Ur en låda med diverse porslin plockar jag fram ärvda coupeglas från 50-talet. De är från serien Strikt av Bengt Orup för glasbruket Johansfors. Idag är de åtråvärda på auktionssajter men skåpen är överfyllda här hemma jag har lite svårt för glas och porslin i olika färger men som ändå skall bilda en enhet på bordet. Min dotter däremot vill gärna ta över dem och jag ger tacksamt bort det som någon annan uppskattar mer. Det är så roligt när någon av de yngre vill ha något, det är inte så ofta. Överhuvudtaget har jag svårt att se bruksföremål stå undanstoppade utan att användas. Det i sig är en verklig förlust. Det finns ett större värde än det rent monetära när prylar, speciellt ärvda, kan glädja någon annan.

En smakfull treat från Pärlans konfektyr i denna märkliga tid med ensamt hemarbete och en diffus oro i bakgrunden. Mjuk kola som fullständigt smälter i munnen. Deras kolasåser på burk är också magiskt goda. Ibland slinker det ner en burk i packningen som blir uppskattad present till barndomsvännen.

Årets första gullvivor och långt borta i tanken

Marken är täckt av vitsippor och gullvivor och även några nästan överblommade blåsippor skymtar där bland fjolårslöven. En stenmur, några vindpinade enar men mest slående är de stora gamla björkarna vars grenar skiftar i grönt med blå himmel där ovan. I fonden glittrar vattnet. Avlägset rytmiskt motorljud ger föraning om annalkande fraktfartyg som suggestivt glider förbi långt där ute. Min tanke är på en annan plats. Jag plockar årets första bukett med gullvivor som jag har lovat att ge till mamma.

En prisbelönt maträtt

För några år sedan serverade jag den här grönsaksrätten (utan fetaost) till min dåvarande granne. Hon tyckte den var så enkel och god och fick receptet. Sedan skickade hon in det till en matlagningstävling och vann första pris. Japp, så kan det gå!

Citronmarinerad morots- och squashsallad, 2 personer

1 stor morot
1 liten squash
1/2 pressad citron
2 msk olivolja
Ett par nypor salt
Lite nymald svartpeppar
Rostade pinjenötter

Här serverad med smulad fetaost som enkel lunchrätt.

Hyvla morot och squash tunt i mandolin. Låt helst lite grönt skal komma med på varje squashstrimla. Blanda tillsammans med citronsaft, olivolja och salt och låt marinera en halvtimme. Citronsaften gör grönsakerna mjuka och mjälla, till och med den hårda moroten mjuknar. Häll av vätskan som bildas. Strössla över rostade pinjenötter, dra ett varv med svartpepparkvarnen och ringla eventuellt över lite mer olivolja. Klart och gott som sallad bredvid kyckling till exempel. Här har jag serverat tillsammans med smulad fetaost som lunchrätt. Jättegott!

Att blicka både tillbaka och framåt

Kanske är det tid nu för att uppskatta det som vi faktiskt har och vara rädda om det. Jag tittar tillbaka bland mina bilder och slås av hur mycket rolig jag var med om förra våren.  Som här när jag hälsade på min barndomsvän i Skåne och alla tokigheter, utflykter och fina minnen vi skapar tillsammans. En dryg månad hittills i isolering och det känns som om hela livet har stannat av.  Som jag saknar våra helger tillsammans, vi är ju som systrar, uppvuxna tillsammans i grannhusen. Här en promenad tillsammans bland de färgglada badhytterna i Skanör.

Älskar mina resor till Skåne. De långa sandstränderna, ljuset och den underbara känslan av att få umgås med min barndomsvän, sin själsfrände. Ni måste titta in hos Living by W som listar en fin guide till sevärdheter i Skåne. Många fina tips där och något att blicka framåt mot. Det kommer bättre dagar, det är jag alldeles övertygad om.

Tankar just nu i denna tid

Blommande kvistar från krikonträd.

Dagarna är annorlunda nu och jag inser att jag är en mycket social varelse. Att arbeta hemma utan personliga möten, jag är inne på fjärde veckan nu, är inte speciellt roligt i längden, det passar inte mig. Att sköta själva arbetsuppgifterna går förvånansvärt bra, åtminstone på kort sikt, men jag känner att jobbresor, samtal och förhandlingar ”face-to-face” som jag avstår nu gör att arbetsprocesserna tar längre tid och att vissa beslut kanske skjuts på framtiden vilket naturligtvis inte är bra. Jag arbetar med att utveckla både befintliga och nya kontorslokaler i en relativt stor myndighet. Det innebär normalt resor över hela landet, många kontakter och möten och projekt som skall drivas framåt.

På det privata planet har jag undvikit att gå i affärer in i det längsta. Det har gjort att jag nu storhandlar mat bara var fjortonde dag jämfört med var och varannan dag tidigare. Bättre koll på utgifterna är en positiv följd och kanske fortsätter jag att handla på det här viset hädanefter. Inga småinköp har heller skett, inga restaurangbesök, varken AW med arbetskamrater, uteluncher eller mysiga restaurangbesök med mannen. Jag förstår att många branscher är svårt sargade när säkerligen de flesta gör som vi, det vill säga vi gör absolut ingenting. Hela samhället bygger liksom på aktivitet och konsumtion.

Tavlan i bakgrunden är målad av fantastiska Emma Malm,  Emma Artist.

I morgon skulle jag ha åkt tåg till Skåne till min barndomsvän, vi är som systrar, för att gå på blomsterkurs tillsammans hos Gouteva. Nu får min vän gå själv tillsammans med någon annan. Jag avstår förstås den resan vilket gör mig ledsen men jag sparar en del pengar och för klimatet gör det gott då jag kanske hade flugit hem på söndagen. Nu tänker jag också på vänner som är piloter och funderar på vilken framtid de går till mötes liksom många av oss. Vi hade även en konsert inbokad i Ystad kyrka med Tommy Nilsson och den är flyttad till hösten.

Min mamma som bor ensam med hjälp av hemtjänst är jag riktigt orolig för. Jag borde naturligtvis inte besöka henne men samtidigt kommer flera personer från hemtjänsten varje dag. Hon är ensam och lider stort av att känna sig så isolerad då jag i princip är den enda utifrån som i normala fall besöker henne ofta. Jag måste ändå träffa henne för att hjälpa med att betala räkningar och deklarera. Att det kan bli så här konstigt, hon är närmare 90 år och har aldrig upplevt något liknande under sitt långa liv.

Jag är ändå tacksam att vi ännu är friska i familjen. Det kan ändra sig i morgon. Jag är tacksam att jag har ett arbete och något efterlängtat att se fram emot även om det säkerligen kommer bli en annorlunda och svårare tid framöver för många av oss. Men det kommer att bli bra.

En annorlunda påskhelg blev det

Plötsligt blommar det överallt. Nu har tiden äntligen kommit då det bara är att gå ut i naturen och komma hem med doftande kvistar översållade med blommor. Gulblommande vide är en favorit som doftar honung och citron. Men det är lite svårt att riktigt njuta av den rikedomen just nu. Påskhelgen som just har passerat var den märkligaste jag har upplevt. Ingen samvaro med släkten och för vår del blev det ingen påskmat heller då jag inte har handlat mat på två veckor. Men naturen tog mig i sin famn och jag har tillbringat många timmar utomhus tack och lov.

Innan helgen plockade jag fram några silversmycken i lämpliga vårfärger. Ljusgula citriner i ring och halssmycke och en ljus ametist i den andra ringen. Oftast väljer jag smycken efter årstid. Till sommaren tar jag fram silversmycken med färgstarka turkoser och andra stenar i färg av himmel och hav.

Visst är videblommorna magiska, silverglittrande och nästan självlysande gula som enastående smycken.

Godaste pastan med räkor och fänkål

Just nu är det dags att sätta lite extra guldkant på måltiderna. Laga till exempel den här krämiga och goda pastan med räkor, fänkål, vitt vin, citron och spenat. Smakar härligt tillsammans med ett glas torrt vitt vin. Bon appétit! Jag tycker den godaste pastasorten är linguine, godast är De Ceccos men Barillas linguine som brukar finnas överallt fungerar fint också.

Linguine med räkor och fänkål, 4 personer

1 kg oskalade räkor, skalade
10 cm strimlad purjolök
1 finhackad vitlöksklyfta
1 strimlad fänkål
1 dl vitt torrt vin
3 dl vispgrädde (ev lite vatten också)
1 fiskbuljongtärning
Rivet skal av en citron
100 gram färsk spenat
Salt och peppar

300 gram linguine

Skala räkorna. Bryn purjolök, fänkål och vitlök utan att det får färg.

Blanda i vitt vin, vispgrädde och fiskbuljongtärning. Koka ihop en stund tills det börjar tjockna.

Koka pastan. Strax innan pastan är klar blanda i den färska spenaten i såsen med fänkål. Smaka av med salt och peppar.

Rör i rivet skal av citron och värm till sist räkorna i såsen någon minut.

Blanda med den avrunna pastan men låt gärna några matskedar pastavatten vara kvar. Servera med riven parmesanost, ett glas vitt torrt vin och njut!

Enklaste påskpysslet

En bit tapet eller papper, sax, häftapparat och tråd. Det är allt som behövs för att göra de här enkla äggen till påskriset. Klipp ut fyra ägg, lägg dem på varandra och häfta ihop. Se till att en tråd fäster mellan pappersäggen och vik ut själva ägget. Klart!

Kanske lite pyssel kan skingra de oroliga tankarna som tränger sig på i denna märkliga tid. Jag tycker det är svårast med min mamma som sitter ensam hemma med hemtjänst och jag vet varken ut eller in angående att besöka henne men faktum är att hon träffar fler personer än vad jag gör på dagarna.