Supermånen från köksfönstret

Eftermiddagskaffet med goda vänner serverades tillsammans med vacker utsikt från köksfönstret. Supermånen eller blodmånen steg upp mellan talltopparna och himlen skiftade i hela färgspectrat under en halvtimme.

I morgon måndag inträffar superblodmåne dvs supermåne och total månförmörkelse på samma gång. Månshowen startar ca 3.30 och med maximal effekt ca klockan 6.12, total månförmörkelse. Omkring kl 06.45 skall månens ena kant lysas upp av solen för att därefter lysas upp av solen i sin helhet. Kanske blir det svårt att sova i natt, av någon anledning brukar det vara så för mig vid fullmåne.

Härlig är jorden

Eftermiddagen har tillbringats med mamma på begravning. Under detaljrika takmålningar av Albertus Pictor i medeltidskyrkan har mina tankar långsamt vilat i avlägsna men ljusa barndomsminnen. Minnen av min för länge sedan vidarevandrad pappa och nu hans vapendragare och arbetskollega blandas med tankar om livets förgänglighet och tacksamhet för det som trots allt är nu. Härlig är jorden.

Nytagna bilder ut mot farleden vid Fröholmen, Västerås.

Att visa några ovisade bilder

Här står dottern med både scarf, vintagekavaj och åldrig Mulberryväska från mig. Tweedkavajen har 20 år på nacken och kommer från då så populära Laura Ashley. Jag älskar kavajen och använder den då och då men nu måste fodret bytas. Känner att jag är inne i en riktig period med återanvändning och att ta tillvara. Det är sällan jag får fotografera henne och inte någon annan i familjen heller men tillsammans med de här fina vintageprylarna gick det bra. Och förresten så vet ju ni som tittar in här ofta att jag oftast har med mig kameran i naturen eller allra helst i en vacker hästhage.

Tulpanens dag och behovet av snittblommor?

Åh vilka buketter jag kunde plocka när vi bodde på gården. Syrener och spirea växte runt huset och okända gula blommor i klasar på träden runt ridbanan. Egentligen hade vi ingen trädgård att tala om, för mig var det hästhagarna som stod för blomsterprakten. På trappen odlade jag tulpaner i hink. De trivdes så bra i stallet under de kalla månaderna. Idag är det Tulpanens dag men det blir inga inköp för mig. Jag bestämde mig ju tidigt i höstas att inte köpa snittblommor under vintern utan jag försöker hålla mig till det som finns ute i naturen. Inget beslut som kommer att påverka miljön i det stora hela men mer en viljeinriktning att minska onödig konsumtion.

Just nu pågår en ganska stor debatt i olika sociala medier just om konsumtionen av snittblommor och behovet av det. Är det bättre för miljön med importerade blommor jämfört med blommor odlade i växthus i Sverige? Det är alltid svårt att veta vad som är bäst för miljön. Kanske kan denna sammanställning från Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI,  ge en vägledning om utsläpp från hushållen.

Loppisfynd och pappas practical joke

Att duka bordet tillhör ett av livets glädjeämnen. Oftast travar jag fram det jag har tänkt och ser om porslin och färger passar ihop. Det går fort, jag är inte den som håller på i evigheter. Snabbt skall det gå! Om jag fick önska skulle jag ha mer glas och porslin i skåpen men just nu är det fullt helt enkelt. Hoppas, hoppas att drömmen om ett fritidshus infrias snart så jag får ett kök till att fylla med finheter.

Det mesta är ärvt eller inhandlat på loppis. Jag måste berätta om vattenglasen med en isbit av glas i. De var pappas favoritglas för det var alltid någon gäst kring bordet som inte uppfattade att ”isbiten” satt fast i glaset och det gav alltid upphov till roliga samtal. Jag fortsätter i samma anda som pappa och roas av förvånade utrop kring middagsbordet! Glasen tillverkas forfarande och är handblåsta av Anders Wingård i hans glashytta i Baskemölla.

Vitvinsglasen, remmare, från Åseda glasbruk och den tvåfärgade karaffen av okänt ursprung är inhandlade hos en numera nedlagd antikhandel i Krokek utanför Norrköping. Pressglasassietterna är arvegods från min mormor. Jag har försökt hitta fler på loppis men inte lyckats hitta exakt lika. Det finns mängder av vackra assietter i pressat glas att fynda. De små vaserna i mässingshållare är nytillverkade och kommer från Skultuna mässingsbruk, både vas och skål i ett. De är en uppskattad gåva från vänner i vårt matlagningsgäng. Glasburkarna som är perfekta till pannacotta och bästa chokladmoussen är yoghurtbägare från Spanien. Återbruk när det är som bäst!

Vintermorgon vid Elbakajen

Kameran får oftast följa med på helgerna men även de vardagarna jag åker med bil till arbetet. Igår var en sådan morgon och eftersom jag hade gott om tid drogs jag som en magnet ner till Mälaren, ljuset och soluppgången. Vid Elbakajen går båtarna över till öarna Elba, Ridön och Badholmen utanför Västerås och Pråmen inrymmer en återöppnad restaurang med härlig klassisk marin inredning.

De vackra ålderstigna hamnmagasinen är restaurerade och skyltar påminner om tiden som var. Morgonsolen brinner i de gamla fönsterrutorna och jag fascineras av ljusets spel i glaset. Det är bitade kallt och den varma sommaren känns avlägsen.

Kubansk chokladmousse

Det här är nog den desserten som jag har bjudit på flest gånger och den blir alltid lika uppskattad. Chokladmousse kan vara lite knepigt att få till men receptet fungerar lika bra varje gång. Smaken är vuxen – fyllig av choklad, lite syrlig av passionsfrukten och en touch av rom. Receptet från Leila räcker till åtta mindre portioner, det går bra att halvera också. En klick vispgrädde och passionsfrukt är gott till.

Chokladmousse med passionsfrukt och rom, 6-8 portioner

200 g mörk kvalitetschoklad 70 %
2 äggulor
2 msk mörkt muscovadosocker
1 msk kokhet espresso
2 msk mörk rom
3 passionsfrukter
3 dl vispgrädde
hyvlad choklad till garnering

Smält hackad choklad i ett vattenbad eller i microvågsugn.
Vispa äggulor och socker krämigt.
Blanda ner kokhet espresso, rom och urskrapade passionsfrukter.
Vispa grädden till en mycket lättvispad och rinnig konsistens.
Blanda ner den smälta varma chokladen i äggsmeten.
Vänd ner den lättvispade grädden, lite i taget. (Det ser ofta ut att bli grynigt här men jag fortsätter att blanda och då blir moussen slät).
Fyll moussen i små koppar eller glas och garnera med lite hyvlad choklad.

Amaryllis på Slottsträdgården Ulriksdahl

Det är synd att amaryllis betraktas som en julblomma och med det kort livslängd nästan bara under december månad. Den förtjänar mer än så kan jag tycka. Just nu har Slottsträdgården Ulriksdahl en vacker miniutställning av amaryllis samt säljer ut de kvarvarande skönheterna till lågt pris. De flesta är de mer ovanliga sorterna i olika färger, inte bara röda. Ljuvligt! För den som trots allt längtar mer efter tulpaner kan jag tipsa om att självplocket har startat i liten skala. Själv försöker jag minimera konsumtionen så det blir varken amaryllis eller tulpaner! Önskar er en skön söndag så här sista dagen efter alla helger.

Att välja samma väg

Vägens mjuka kurvor är välbekanta. Jag blickar ut över det öppna mälarlandskapet, känner lugnet. Det är vilsamt med bara åker, skog, horisont och himmel. Något enstaka hus här och där. Ett minimum av intryck, tryggheten i det invanda. Jag väljer gärna välkända stigar, tar samma väg om och om igen. Andra, precis likt vissa hästar, vandrar inte samma väg dag efter dag.

Gott Nytt År 2019

Gott Nytt År 2019!
Vi firade nyår med vårt härliga matlagningsgäng och många glada skratt blev det. Eftermiddagen började med bastu och dopp i Mälaren. Jag är ingen vinterbadare men det gick faktiskt att komma ner i vattnet som var fyllt av små isflak från den tunna isen på Mälaren. Uppfriskande och uppiggande! Vid tolvslaget blickade vi över viken och beundrade fyrverkerierna över staden. Egentligen är jag emot fyrverkerier och tänker på alla hundar, hästar och miljön som verkligen inte mår bra av dem.

Nyårsafton och nyårsdagen är inte mina favoritdagar. Summeringar, bokslut, listor och löften känns mest ångestfyllt och inget jag vill hålla på med. Det är skönt när helgen är över och dagarna kommer och går som vanligt. Tack för det gångna året och jag ser med tillförsikt fram emot ett nytt år.