Den enklaste fredagsbuketten

Det blir svårare och svårare att inte inhandla några snittblommor eller krukväxter nu när cyklamen, julrosor och amaryllis frestar. Istället tar jag in några kvistar med snöbär och placerar i favoritvasen. Sällan har ett så enkelt blomsterarrangemang fått så många komplimanger. I det enkla bor det vackra.  TREVLIG HELG!

Krans av grenar från lärk

Jag saknar att gå ut och hänga en krans på stalldörren. Faktiskt mest stalldörren. Vårt förra boende var för mig starkt förknippat med hästarna. Det är dem, stallet, naturen och de fantastiska ridvägarna jag saknar, inte huset i sig. Men var sak har sin tid och speciellt vintrarna var ganska slitsamma i stallet med att bära vatten, brodda hästar och pulsa runt i snön eller halka på isblank stallplan. Nu är en ny tid och äntligen är köket klart här hemma. Det är ljust, precis som jag ville ha det. Det är svårt att fotografera i novembermörkret men snart skall jag visa köket i sin helhet. Häromdagen snodde jag ihop en krans av kvistar från lärk. De är omedgörliga och går lätt av men till slut blev det en krans i alla fall. Kristallkronan är på plats och äntligen börjar det bli ett hem.

Havets läckerheter på bordet

I lördags träffade vi vårt matlagningsgäng här hemma och temat var skaldjur. In i det sista, som i ett renoveringsprogram på tv, med nedräkning, möblerade vi om, bar ner kartonger i källaren, städade och till och med putsade lampan i hallen. Phu! Har man fisknät och glaskulor som flöten i gömmorna då har man en hel del prylar. Nu fick de komma fram till dukningen tillsammans med mammas fisktallrikar från Rörstrand. Jag älskar att duka bordet. Tar fram det jag har tänkt mig och ställer det i en hög för att se om det passar ihop.

De gröna detaljera till tallrikarna blev ljuslykta och glaskaraff från Reijmyre. Fiskbesticken designades av Gunnar Cyrén för Nobelservisen. Nästan kitschiga i all sin guldglas och med grönt fisköga men jag har alltid gillat dem. Det är roligt att ta ut svängarna, det blir alltid ett samtalsämne. Hummergafflarna är klassiker från 60-talet och Gense. Snäckskalen har jag haft evigheter och de fick tjänstgöra som brödassietter.

Och så skaldjuren på bädd av is. Finns det något godare än havskräftor?

En fin adventsljusstake

Måste dela med mig av en vacker och enkel adventsljusstake i vitt trä som jag fann häromdagen. Passar våra stora, höga fönster och som alltid uppskattar jag stilren design. Ett fynd från Rusta och den heter Ludvika. För ovanlighetens kommer det ett köptips från mig. Tiden fram till jul är den bästa. Jag har plockat fram den tjocka varma chunkypläden, ett par fårskinn och även lite kuddmossa har fått komma in. Till advent kommer ljusstakar och ljusslingor upp. Sedan fortsätter det med små granar från dikesrenen, kottar från lärk och kransar. Julgran eller tall och julstrumpor till barnen som är vuxna. Weronica har myntat ett så bra uttryck för den här tiden. Adventsförväntan.

Höstens vackra ekblad blev smycken

Inspirationen kommer oftast från naturen. Kanske för att jag finner mitt mentala vilrum där under höga susande trädkronor. Tystnaden, eller frånvaron av storstadens ljud, är viktig. Minnesbilder, ja just bilder, finns ofta kvar på näthinnan under lång tid. Hur en björkstam såg ut eller färgen på en blomma. Under hösten har jag studerat eklöv. Begrundat form, storlek, färg och struktur. Konstaterat att bladen från ett och samma träd oftast är liknande i formen medan de från ett annat träd kan ha en annan grundform.

Jag har försökt överföra den känslan i några silversmycken. Ådrorna har jag smidit i olika tekniker men är fortfarande inte helt nöjd med resultatet. Någon frågade mig om bladens flikar böjer åt olika håll. Ja, titta, sa jag och tog fram ett löv ur fickan. Överallt här hemma har det legat halvtorkade blad i olika färger. Jag läser att ekträdet, Quercus Robur, tidigare har spelat roll som religiös symbol i Europa och att svenska amiraler har fyra ekblad på uniformskragen. Trädet symboliserar stabilitet och styrka och kan bli flera hundra år. Förra året drev jag upp små ekar ur ekollen vilket är ett roligt höstpyssel. Bilder här. Hos Svenskt Tenn finns vackert ekblad i just tenn, här.

Ljusfest vid Brunnsviken som avslut på Allhelgonahelgen

Allhelgonahelgen avslutades stämningsfullt med en promenad utmed Brunnsviken ackompanjerad av tusentals marschaller och långa fackeltåg i novembermörkret. Överallt brann ljuskorgar och andra ljusinstallationer och över vattnet gled båtarna långsamt över viken mot Hagaparken på andra sidan. På höjden vid Italienska terassen där fackeltågen samlades var stämningen tät och den annalkande vintern kändes plötsligt uthärdlig.

De många ljusen speglades i Naturhistoriska Riksmuséets fönster som glimmade i dammen bakom Edvard Anderssons växthus. Det var lite av en magisk och förtrollad stämning där i skymningen i parken som är undanskymt belägen mellan nuförtiden viktigare trafikleder. En ensam svan utgjorde en vacker siluett i skymningen.

Aldrig förr har väl ljuset från Gamla Orangeriets välvda fönster varit mer inbjudande än i den mörka och kalla novembernatten.

Bara vackra ting och de sista pelargonerna

Pelargonerna är avtackade för den här säsongen och nu får de vila vintervila i garaget. Höstens sista blommor la jag i en skål på köksbordet. Mallorca, den vitröda har tacksamt  klarat sig i många år. Nu när köket är färdigrenoverat har jag plockat fram det mesta av porslinet igen och som jag njuter av mina skålar och andra vackra ting. Min svärmor gav mig förra helgen en till vacker ljusgrön keramikskål från Gefle. Jag är ganska säker på att det är en skål av Anna-Lisa Thomson. Hennes formspråk var först striktare och geometriskt och därefter strakt präglat av naturen med blomster och mjuka organiska former som signum. Urnan ”Paprika” måste vara hennes mest kända. På tal om vintage och vackra ting så titta gärna in hos Weronica och Jenny och deras generösa instagramkonto Bara vackra ting. Underbara bilder och intressant och lärorikt om formgivare och designers.

Så härligt på tv: Mys bröllop

Bild: TV4

Åh, jag måste tipsa om det härliga programmet Mys bröllop på TV4Play. My Feldt är Sveriges kanske mest lysande stjärna på konditorhimlen just nu. Hon driver café och konditori i Halmstad och har genom den här tv-serien skapat ett bröllop för sina vänner tillsammans med sin bror. Skratt, natur, kärlek, recept och tips och idéer levereras på ett enkelt och okonstlat vis. Inspiration och glädje på högsta nivå!