I denna underbara tid när syrenen blommar fick jag en frågan om hur min trädgård skall se ut. Jag skulle visualisera. Växthus med stenmur längst ner, plats för massivt matbord. Kräftskivor i mörkögd augustinatt och kaffe i blek vårsol. Skapa miljöer tycker jag om och jag fick svaret att jag är bra på det. Några få höga odlingslådor. Rosor, lavendel, pioner, syrener. Ungefär så.
Igår kväll mötte vi upp vänner på deras hotell på Södermalm i Stockholm och gick därefter tillsammans på fest i anrika Münchenbryggeriet som ligger med strålande utsikt över Riddarfjärden och Stockholms Stadshus. Måste bara tipsa om hotellet och restaurangen/baren Hellstens Glashus. Glasfasaden ut mot gatan ger hotellet en alldeles speciell prägel. Den här läckra designen och inredningen gick jag igång på och inte gjorde det saken sämre att 1/2 Toast Skagen smakade ljuvligt och var rejält mättande. Våra vänner var väldigt nöjda med hotellet så det här blir ett litet Stockholmtips helt enkelt.
Ett avslutande glas tillsammans med våra grannar. Vi bjöd på champagne. Fungerar bra vid alla tillfällen. I glädje och sorg.
När jag ser tillbaka i tiden är det tydligt att vissa händelser och skeenden har ändrat riktningen i livet. När det sker är själva händelsen oftast dold i mörker och blir inte klar och tydlig förrän långt senare. Det kan vara några ord, ett möte eller en plötslig händelse som oftast resulterar i en serie händelser. Eller också kan det vara precis tvärtom – en serie mycket små händelser, ibland helt oberonende av varandra, som resulterar i förändring eller att jämvikten rubbas.
Kontraster. Ljus och mörker. Blue Diamond och Tulipa Finola och nedan Tulipa Belicia som balanserar där emellan.
Vi åker ner till Café Gateau i Djursholms centrum och köper makalöst goda kardemummabullar. Unnar oss det när vi sliter med renoveringen. Moussetårtorna är rosa och rikt dekorerade med guld och macroner. Det glittrar mer än vanligt. Funderar på om de ser ut så i de andra stadsdelarna. De klassiska dammsugarna är också rosa och jag kan inte låta bli en.
Allra helst vill jag bara ströva runt i naturen och plocka gigantiska buketter.
Mitt liv är inte så glamouröst just nu. Inte allas faktiskt. Vi river, spacklar, slipar, tapetserar, städar. Rensar, packar, slänger och städar igen. Ungefär så. Kanske visar jag resultatet någon gång. Om det blir klart. Flyttlasset går om två veckor.
Ljusglimtarna är balkongen som är går utmed hela lägenheten och rymmer massor av blommor. Stadsodling, ja, jag kommer att vara jättetrendig framöver. Har hört att man till och med odlar potatis på balkonger nu för tiden. Och så är det roligt att tapetsera. Min man är bra på det och takterna sitter fortfarande i. Tapeten Acanthus från Ecotapeter är så fin. I mitt barndomshem fanns den i smutsgult och buteljgrönt. Nu något softare färgskala i beige/vitt. En annan ljusglimt är mamma som bor på gångavstånd och bjuder på god middag och glamouröst vin till. Vi låter oss tacksamt smaka. Och så måste jag visa pallen som min pappa snickrade för länge sedan. Den är bara så bra och användbar. Till sist en eloge till färgaffären som guidar i valet av färg och tapet. Nu har jag provat så många färgtoner till väggarna i sovrummen att de bjöd på provburken idag. Under alla våra renoveringar har vi alltid fått fin hjälp där. Idag bjuder jag så att säga på den osminkade sanningen här.
När tiden inte riktigt räcker till för strövtåg ute i naturen har min fina vän Lisa hållit koll på backsipporna. Denna ljuvliga fridlysta blomma med sina stora mjuka blå klockor. I Lisas hästhage finns en enebacke och där på sönderslänten, och bara där, växer det mängder av backsippor. I olika nyanser av lila och blått står de och nickar mot solen. Blå stunder.
Oftast visar jag bilder med utsikten mot dalen i söder men mot norr, åt andra hållet, går byvägen upp mot kyrkan. På samma sida som kyrkan ligger tre små röda torp på rad. Trädgårdarna är poetiskt vackra och omgärdade med gärdsgård. Jag kikar ofta in och beundrar träd, blomster och buskar. Häromdagen fångade den här otroliga busken med klarröda blommor min blick. Det är nästan svårt att hinna ta in all rikedom som naturen bjuder på just precis nu.
Att kombinera helt olika ting, idéer eller företeelser kan ofta resultera i något helt nytt. Silversmide är i mångt och mycket ett tankearbete där form, funktion och material måste fungera tillsammans. Jag hade en tanke att kunna bära en riktig blomma som smycke och kom på idén att göra en liten blomsterhållare som smycke. Den runda grunda silverskålen har några hål i botten i vilka jag har sytt fast blomman med ett par stygn. Jag kallar smycket Blomman för dagen. Under den riktiga blomman bildar de små hålen ett mönster av en stiliserad blomma med små pistiller av 18 k guldkulor. Skålen sitter löst på själva armbandet och kan bytas ut till något annat. Nu helg och himmelsfärd. Jag måste ut och njuta av alla underbara blommor!
TREVLIG HELG!
Tulpaner, vildkaprifol, knoppar av syrener och nejlikor.
Årets första riktiga bukett kommer från trädgården med lite hjälp av några nejlikor från mataffären. Vildkaprifolen som växer intill hästhagarna är ljuvlig. Det gör nästan fysiskt ont att gå ner till hagen. Tankarna går till alla underbara stunder med hästarna. Underbara minnen och bilder på näthinnan. Fotografiskt minne. Tänk att man kan minnas sådana detaljer som hur ljuset föll i manen en tidig vårmorgon i början på april eller mönstret av rimfrost i pälsen i januari.
Vildkaprifolen är egensinnig och växer med en okuvlig vilja. Tillsammans blir de tvinnande grenarna starka och den snärjer in sig i både eltråden och nyponbuskarna. Bladrosetterna kommer tidigt efter ytterligare en månad visar sig blommorna som doftar ljuvligt.
Dubbla Blue diamond och ljuvliga vita Belicia med rosa kant. Shirley, Tulipa Finola, Antraciet och Groenland. Tulpanerna har poetiska namn. Jag vet inte riktigt än hur färgerna utvecklar sig. Jag valde toner i rosa, lila och vitt och köpte tulpanlökarna sent i höstas när de reades ut till halva priset. I den stora murarhinken som rymmer 15 liter har jag 20 lökar och i de mindre 10-liters hinkarna har jag 10 lökar. Egentligen kanske det ryms några fler. Jag planterar i vanlig blomjord och har gjort flera små hål i botten på hinkarna.
Från november-december och ända till slutet av mars står hinkarna vid fönstret i stallet som mesta tiden håller noll grader. Jag vattnar försiktigt när jag planerar lökarna och sedan vattnar jag bara en gång till. I år när våren lät vänta på sig bar jag inte ut hinkarna förrän i slutet på mars och sedan har de stått här ute på terassen.
I buketten finns tulpanen Antracit, svällande knoppar från lila och vita syrener, egensinniga grenar från vildkaprifol och några nejlikor. I hinken den dubbla tulpanen Blue diamond som jag med spänning väntar på att den skall slå ut. Den lägre senblommande heter Finola som skall ge dubbla ljusrosa blommor. Blomsterglädje och förväntan.
Häromdagen gjorde jag en så god lunchsallad som fick högsta betyg av alla runt bordet. Riktigt mättande och lämnar en skön och lätt känsla i kroppen. Dessutom fullproppad av proteiner och andra nyttigheter. Räkor, quinoa, gröna ärtor och mandel tillhör de livsmedel som är mest proteinrika.
Räksallad med quinoa, 4 portioner
1 kg räkor med skal, skalade
2 dl okokt quinoa
2 dl frysta gröna ärtor
5 cm finstrimlad purjolök
2 avokador i tärningar
0,5 gurka i tärningar
två nävar ruccola
0,5 dl strimlad mandel
Dessing
1 dl crème fraiche
2 msk majonäs
2 tsk italiensk salladskrydda
2-3 msk vatten
Tina och skala räkorna och koka quinoan enligt anvisning på paketet. Blanda den kalla quinoan med övriga ingredienser och toppa med ruccola och flagad mandel. Blanda dressingen och späd med med lite vatten för tunnare konsistens.
Delad glädje är dubbel glädje! Vilken spontan och härlig kväll igår. Träffade min son Oscar efter jobbet och åt hamburgare. Därefter vandrade vi tillsammans under körsbärsträden i Kungsträdgården. Det regnade och endast mobilkameran var med men vad gjorde det under rosa skyar av blommor tillsammans med sonen. Som vanligt tittar jag på människorna omkring mig. Det är sällan jag ser sådan spontan lycka och oförställd glädje. Som min kloke son helt enkelt konstaterar: blommor gör människor glada.
Vi delar intresse för bild, foto, design och formgivning. Ingen kan förstå mina idéer som han kan. Han är en synnerligen behaglig person att umgås med. Lugn och cool, rolig, alltid glad och förnöjd på något sett. Obekymrad men samtidigt ambitiös. Det känns som om det är lätt att vara honom. Jag brukar skämtsamt säga att han har samma temperament som en islandshäst. Godmodig och arbetsvillig med glimten i ögat!
Min flyttfågel har flugit tillbaka söderut igen. Vi har lyssnat på hennes presentation av examensarbetet på KTH. Rummet fyllt av doktorander och professorer. Formler och grafer som presenteras på engelska i anrik miljö. Nyss lärde hon sig att gå och älskade att plocka scillor. År. Liv. Hon började inte prata förrän hon var tre och sedan pratade hon oavbrutet som liten. Likadant med matematiken. Först inte alls och sedan tal och formler överallt.
Sedan åt vi middag på klassiska Vaxholms Hotell och blickade ut över hav, båtar och Kastellet mitt emot. Härlig kväll.
Mina barn är svårfångade på bild men här är hon. Elisabeth.
