Ombytta roller, reflektioner ur en mammas perspektiv

Under många år hade jag dåligt samvete för att jag ägnade så mycket tid åt vår dotter och hennes hästintresse som också var mitt stora intresse. Sonen fick inte alls lika mycket uppmärksamhet av mig då och jag hade svårt att känna samma entusiasm inför hans teknik- och dataspelsintresse. Han åkte skidor med pappa vilket jag och dotterns aldrig hann med de under de mest hästintensiva åren. Jag har trots det aldrig känt mig som en dålig mamma utan jag har alltid funnits där för båda, bakat bullar och alltid lagat middag men timmarna i stallet var många.

Idag är det sonen som delar mitt form- och designintresse och uppskattar den subtila elegansen i en sliten furubänk från Carl Malmsten. Vi diskuterar ytbehandling av väggarna i ateljén, placering av växthuset och han slänger fram en designtidskrift som jag kastar mig över. Han är numera hundägare och där delar jag hans nyväckta intresse för djur. Dottern är lycklig när hon åker krävande skidåkning med sin pappa och den för länge sedan förhatliga julklappen med skidor är glömd. Hästintresset är fortfarande stort men nu är jag inte längre delaktig på samma sätt eftersom hon arbetar och bor i Tyskland. Livet ändå, tacksam. Inget är bestående utan olika tillstånd förändras, det kan man vara säker på. Kanske en tröst för någon annan mamma som känner sig otillräcklig i den tiden som är just nu.

Fredagshälsning från trädgården

Dahliorna Sweet Nathalie, Janniks Symphonie, Caramel Antique och gul/vit okänd skönhet. Mörklila vädd, stjärnflocka, spjutbräken och olika kvistar från lövträd.

Kikar bara in och önskar TREVLIG HELG! I morgon skall vi på stor fest i Stockholm och det känns ovanligt efter 1,5 års isolering på grund av pandemin. Klä upp mig och fixa håret, glittriga örhängen. Spännande, kanske har jag vant mig av med sociala tillställningar och blivit lite av en eremit. Hm…jag får se hur det känns.

Om ni har tröttnat på dahliabuketter så är nog det här inte den sista tyvärr. Jag har börjat gräva upp knölarna men vissa blommar fortfarande generöst så än plockar jag stora buketter. Älskar verkligen den gigantiska metallvasen Flood. Jag köpte den för att ha i växthuset med det har blivit försenat med över tre månader. Nu har byggsatsen nyligen levererats så frågan är när växthuset kan stå klart. Den som väntar på något gott…

Allén och herrgården i höstskrud

Jag trotsade blåsten och kylan och cyklade en rejäl tur efter jobbet och hann hem precis innan det blev mörkt. Vilken väg jag än väljer är det svårt att inte cykla igenom den pampiga allén till Gäddeholms herrgård. Den är alltid lika oemotståndlig oavsett årstid. Hösten är inte min bästa tid på året men det är onekligen färgsprakande och vackert ute.

Att vika ner sig och göra det enkelt utanför entrén

Det gångna året har varit minst sagt arbetsamt på olika sätt. Min mamma drabbades av covid förra sommaren och det gjorde att hon inte kunde bo kvar i sin lägenhet längre. Flytten till äldreboende blev en stor omställning för henne och där har hon aldrig riktigt funnit sig tillrätta. Det är tungt att veta att någon vantrivs men att det inte finns något annan lösning. Kanske tillhör min mamma en generation där många har vuxit upp i en trygg och beständig värld utan alltför många bekymmer och umbäranden. Sedan kämpade min bror och jag på med att tömma hennes relativt stora bostad som skulle säljas. Sedan följde ytterligare en flytt inom familjen och vår lägenhet förvandlades mer till ett möbellager än en bostad. Möbler har skickats hit och dit och det mesta av bohaget i vårt lilla hus är nu utbytt.

Hur som helst, förra veckan fick jag helt enkelt vika ner mig några dagar och stanna hemma från jobbet, det tillhör inte vanligheterna vilket jag är tacksam för. En lite krasslig kropp sa stopp helt enkelt.

Utanför entrén har jag höstpiffat på enklast möjliga sätt. Tre kraftiga exemplar av silverek i en korg och några vita ljung i den stora zinkbaljan som jag har fått av Lisa. Under ljungen har jag satt tätt med vita påskliljelökar som jag hoppas kommer upp i vår. Två ganska stora glasklot får ofta vara med i planteringarna, jag tycker de skimrar lite suggestiva bland det gröna. Det största står på en sten bland höstsilveraxen som blommar och doftar smultron. En så vacker perenn som blommar nu så här sent på hösten.

Bubbel och småplock

Finns det något bättre på fredagskvällen än ett glas kallt bubbel tillsammans med lite småplock? På instagram driver härliga Jenny kontot matbubbel där hon tipsar om massor av enkla smårätter och tilltugg och även en och annan god drink. Kika in där och få inspiration till nästa fredagskväll eller fest!

Ett gott tilltugg som alla gillar är små fyrkanter av smördeg toppade med baconost från tub och gräslök. Alternativt är kräftost också jättegott!

Skär 8 fyrkanter av en smördegsplatta (ca 10×20 cm), pensla med ägg och grädda i ugnen ca 15 min i 200 grader. Om de puffar upp för mycket är det bara att trycka ner dem lite efter gräddningen. Låt svalna och tryck ut en klick ost på varje och garnera med gräslök. En given succé!

”Är du inte klar snart husse?”

Näst efter att bli kliad är springa det bästa han vet, helst fort och långt. Storpudeln Tore har en i princip outtröttlig energi och framför skidor eller cykel får han utlopp för åtminstone en del av den.

Här håller Oscar och Mathilda på att förbereda sig för en tur med cyklarna tillsammans med Tore på grusvägarna i skogen. Tore vet vad som skall hända och är uppspelt och förväntansfull. Sedan bär det iväg!

När jag bläddrade bland bilderna från i somras hittade jag de här. Som jag saknar alla tre som är tillbaka i norra Sverige nu.

Besök på mjölkgården och bondekärlek gånger tre

I helgen som gick besökte jag en gammal bekant som numera är gift med en mjölkbonde. Där blev det äkta bondekärlek, så fint!

Vi måsta prata lite om lantbrukare, vilka samhällets hjältar de är. Förutom att producera nödvändiga livsmedel till oss människor förser de alla våra djur med mat. Det många också tycks glömma bort idag är att även alla vegetariska livsmedel kommer från jorden som brukas av bönder. Dessutom är lantbrukare ovärderliga i många andra sammanhang som till exempel att ploga och sanda vägar ute på landsbygden och ofta runt om i kommunerna. De kan hjälpa till med att gräva avlopp, få undan nedblåsta träd, bygga ridbanor och schakta inför byggnation. De har hjälp mig flera gånger när bilen har glidit av vägbanan och hamnat i diket. Dessutom glädjer de oss med självplock av solrosor, mysiga gårdsbutiker och att hålla landskapet öppet. Jag älskar lantbrukare! Kärlek till alla bönder från mig!

Det är nästan omänskligt krävande att driva en gård med mjölkproduktion idag. Korna skall mjölkas två gånger per dag året runt. En liter mjölk kostar ofta mindre än en liter vatten på flaska. Hur är det möjligt?

Jag som bara var på besök fick njuta av nyfikna söta kalvar vars sträva tungor slickade på mina fingrar. Mitt hår skulle de greja med precis som min unghäst alltid gjorde! Så mysigt möte med kalvarna som nästan gjorde mig tårögd. Att sedan se hur arbetsamt och krävande arbetet är på en stor gård gjorde mig också påverkad.

Förresten är det någon mer än jag som tittar på ”Bonde söker fru” som är igång med ny säsong på TV4?

Fredagsfluff från trädgården

Jag fortsätter på temat fredagsbuketter från trädgården. Luktärorna kämpar fortfarande på i kylan och dahliorna är fina men blommar inte lika generöst längre. I natt hade dessutom några hjortar knaprat på luktärtorna och några dahlior var nertrampade. Så länge de inte ger sig på mina tre crèmevita rosor White Night är jag tacksam. Nu är det dags att stängsla in rosorna, i övrigt försöker jag plantera sådant som inte är alltför smakligt för djuren.

I den här buketten finns luktärtor, stjärnflocka, chokladblomma, spjutbräken, ormbunke, kvistar från hassel och dahliorna Sweet Nathalie, Maikee, Caramel Antique och Snowflake. Trevlig helg!

Foto: Oscar Nilsson

Middagsdukning för fyra och en god kycklingrätt

Jag har verkligen längtat till att duka middagsbordet för härliga höstmiddagar med vänner. Det blev till och med en mitt-i-veckan-bjudning för några dagar sedan och då var bordet fyllt av dahlior, både torkade och nyplockade. Nu börjar det bli mörkt på kvällarna och så mysigt då med levande ljus som glittrar i kristallglasen. Ljusstakarna från Orrefors heter förresten opassande nog Corona. Nu börjar jag uppskatta tung kristall igen och hel matservis. Är så glad för Nobelservisen som vi började samla på när vi gifte oss.

Måste också tipsa om den här goda kycklingrätten som jag bjöd på. Spetskål är så fräscht, inhandlade mina på Bondens marknad som finns på torget i vår lilla stad några lördagar nu i september. Så otroligt fina grönsaker där. Ekologiska vinet Chianti Gratena passade utmärkt till. Bon appétit!